Job 16
1 Job svarade, och sade:
Yoube da amane sia: i,
2 Jag hafver sådana ofta hört; I ären alle arme hugsvalare.
“Na da musa: sia: agoaiwane nabasu. Dilia na dogo denesima: ne sia: be amoga na da se fawane naba.
3 När vilja dock dessa lösa ord hafva en ända? Eller hvad fattas dig, att du så svarar?
Dilia da mae yolele, nama gebewane sia: nanoma: bela: ? Dilia abuliba: le dilia sia: fawane da dagomusa: sia: dawa: sala: ?
4 Jag kunde ock väl tala såsom I; jag ville att edor själ vore i mine själs stad; jag ville ock finna ord emot eder, och så rista mitt hufvud öfver eder.
Dilia da na sogebiga esala ganiaba amola na da dilia sogebiga esala ganiaba, na da dilia sia: be liligi go huluane sia: musa: dawa: la: loba. Na da na dialuma noga: le fofoga: ne amola sia: bagohame da amoga dili mogososonesimu.
5 Jag ville styrka eder med munnen, och tala af sinnet med mina läppar.
Na da dilima fada: i sia: be amoga dili mololesila: loba, amola dili denesima: ne, na da dilima gebewane fada: i sia: na: noba.
6 Men om jag än talar, så skonar min svede mig dock intet; låter jag ock blifvat, så går han dock intet ifrå mig.
Be na sia: be amoga nina: hame fidisa amola ouiya: le esalebe amoga na se nabasu da hame gumisa.
7 Men nu gör han mig vedermödo, och förstörer all min ledamot.
Gode! Di da na nimi guminisi, amola Di da na sosogo fi fane lelegema: ne, logo doasi.
8 Han hafver mig gjort skrynkotan, och vittnar emot mig; och min motståndare hafver sig upp emot mig, och svarar emot mig.
Di da na gagulaligi dagoi. Di da na ha lai dunu. Na da geloga: i, amaiba: le eno dunu ilia da amo ba: lu, na da wadela: le hamoiba: le se naba, ilia da agoane dawa: digisa.
9 Hans vrede sliter mig, och den som är mig vred, biter samman tänderna öfver mig; min motståndare ser hvasst med sin ögon på mig.
Gode da nama ougiba: le, na da: i dadega: le fasisa. E da nama higale, sosodo aligisa.
10 De gapa med sin mun emot mig, och hafva hånliga slagit mig vid mitt kindben; de hafva tillhopa släckt sin harm på mig.
Dunu da nama mi gasesa. Ilia da na guba: le eale disili, na odagi ilia loboba: ga fasa.
11 Gud hafver öfvergifvit mig dem orättfärdiga, och låtit mig komma i de ogudaktigas händer.
Gode da na wadela: i hamosu dunugili i dagoi.
12 Jag var rik, men han hafver mig gjort till intet; han hafver tagit mig vid halsen, och sönderslitit mig, och uppsatt mig sig till ett mål.
Na da musa: olofole esalu. Be Gode da na galogoa gaguli, na bagadewane fananu, banenesi dagoi. Gode da nama bagadewane dadiga dimaga: su hamoi.
13 Han hafver kringhvärft mig med sina skyttor; han hafver sargat mina njurar, och intet skonat; han hafver utgjutit min galla på jordena.
E da la: idi la: idi nama dadiga gala: sa. Amo dadi da na da: i damana gala: le fifili sasalisa. Be amomane E da nama asigi hou hame olelesa.
14 Han hafver gjort mig ett sår öfver det andra; han hafver öfverfallit mig såsom en kämpe.
E da na gala: le sasanone fifili sasalisa. E da doulasi dadi gagui dunu ea higale doagala: su hou defele, nama doagala: lala.
15 Jag hafver sömmat en säck på mina hud, och hafver lagt mitt horn i mull.
Na da dinana amola eboboi abula ga: sisa. Amola na da gulu da: iya da: i dioiwane fisa.
16 Mitt ansigte är svullet af gråt, och min ögonlock äro vorden mörk;
Na da dinanawane, na odagi da maga: me gasa: sa. Na si da fofasa.
17 Ändock att ingen orättfärdighet är i mine hand, och min bön är ren.
Be na da hame gegei amola na da moloiwane Godema sia: ne gadosa.
18 Ack jord! öfvertäck icke mitt blod, och mitt rop hafve intet rum.
Osobo bagade! Wadela: i hou nama hamoi dia mae wamolegema! Na da Godema, E da na da moloidafa sia: ma: ne, wele guda: sa. Na wele guda: sea mae ouiya: ma: ma!
19 Och si nu, mitt vittne är i himmelen, och den mig känner är i höjdene.
Dunu afae Hebene ganodini esala da wa: legadole, e da namagale aligima: ne sia: mu.
20 Mine vänner äro mine begabbare; mitt öga fäller tårar till Gud.
Na na: iyado dunu da naba: le ba: sola: sa. Na da Godema dini iaha.
21 Om en man kunde gå till rätta med Gud, såsom menniskors barn med sin nästa.
Na da namagale na: iyado amo da na fidima: ne Godema edegemu, na da agoai dunu nama misa: ne hanai gala.
22 Men de förelagda år äro komne; och jag går den vägen bort, den jag aldrig igen kommer.
Na da da: i sasegabe wea. Amola na da sinidigimu hamedei logo amoga ahoa.
