Job 15
1 Då svarade Eliphas af Thema, och sade:
Y respondió Elifaz temanita, y dijo:
2 Skall en vis man tala så i vädret, och uppfylla sin buk med väder?
¿Por ventura el sabio responderá sabiduría ventosa, y llenará su vientre de viento solano?
3 Du straffar med onyttigom ordom, och ditt tal kommer intet till gagns.
¿Disputará con palabras inútiles, y con razones sin provecho?
4 Du hafver bortkastat räddhågan, och talar förakteliga för Gudi;
Tú también disipas el temor, y menoscabas la oración delante de Dios.
5 Ty så lärer din ondska din mun, och du hafver utvalt ena skalkatungo.
Porque tu boca declaró tu iniquidad, pues has escogido el hablar de los astutos.
6 Din mun skall fördöma dig, och icke jag; dina läppar skola svara dig.
Tu misma boca te condenará, y no yo; y tus mismos labios testificarán contra ti.
7 Äst du den första menniska, som född är? Äst du för all berg aflader?
¿Naciste tú primero que Adán? ¿O fuiste formado antes que los collados?
8 Hafver du hört Guds hemliga råd? Och är sjelfva visdomen ringare än du?
¿Oíste tú por ventura el secreto de Dios, que detienes en ti solo la sabiduría?
9 Hvad vetst du, det vi icke vete? Hvad förstår du, det som icke är när oss?
¿Qué sabes tú que no sepamos? ¿Qué entiendes que no se halle en nosotros?
10 Gråhårote och gamle äro när oss, som länger hafva lefvat än dine fäder.
Entre nosotros también hay cano, también hay viejo, mayor en días que tu padre.
11 Skulle Guds hugsvalelse så ringa aktas för dig? Men du hafver något hemligit stycke när dig.
¿En tan poco tienes las consolaciones de Dios? ¿Tienes acaso alguna cosa oculta cerca de ti?
12 Hvad tager ditt hjerta före? Hvi ser du så stolt ut?
¿Por qué te enajena tu corazón, y por qué guiñan tus ojos,
13 Hvi sätter ditt sinne sig emot Gud, att du låter sådana ord gå af dinom mun?
que respondas a Dios con tu espíritu, y sacas tales palabras de tu boca?
14 Hvad är en menniska, att hon skulle vara ren; och att han skulle vara rättfärdig, som af qvinno född är?
¿Qué cosa es el hombre para que sea limpio, y que se justifique el nacido de mujer?
15 Si, ibland hans helga är ingen ostraffelig, och himlarna äro icke rene för honom.
He aquí que en sus santos no confía, y ni los cielos son limpios delante de sus ojos,
16 Huru mycket mer menniskan, som är stygg och ond; den der orättfärdighetena dricker såsom vatten?
¿cuánto menos el hombre abominable y vil, que bebe la iniquidad como agua?
17 Jag vill visa dig det, hör mig; jag vill förtälja dig, hvad jag sett hafver;
Escúchame; yo te mostraré, y te contaré lo que he visto;
18 Hvad de vise sagt hafva, och för deras fader icke hafver fördoldt varit;
lo que los sabios nos contaron de sus padres, y no lo encubrieron;
19 Hvilkom allena landet gifvet är, så att ingen främmande må gå ibland dem.
a los cuales fue dada la tierra a ellos sólos, y no pasó extraño por medio de ellos.
20 En ogudaktig bäfvar i alla sina lifsdagar, och enom tyrann är hans åratal fördoldt.
Todos los días del impío, él es atormentado de dolor, y el número de años es escondido al violento.
21 Hvad han hörer, det förskräcker honom; och ändå att frid är, så hafver han dock den sorg, att han skall förderfvas.
Estruendos espantosos hay en sus oídos; en la paz le vendrá quién lo asuele.
22 Han tror icke, att han skall kunna undfly olyckona, och förmodar sig alltid svärdet.
El no creerá que ha de volver de las tinieblas, y siempre está mirando al cuchillo.
23 När han far ut hit och dit efter sin näring, så tycker honom att hans olyckos tid är för handene.
Desasosegado viene a comer siempre, porque sabe que le está aparejado día de tinieblas.
24 Ångest och nöd förskräcka honom, och slå honom ned, såsom en Konung med enom här;
Tribulación y angustia le asombrarán, y se esforzarán contra él como un rey apercibido para la batalla.
25 Ty han hafver utsträckt sina hand emot Gud, och emot den Allsmägtiga förstärkt sig.
Por cuanto él extendió su mano contra Dios, y se esforzó contra el Todopoderoso,
26 Han löper med hufvudet emot honom, och står halsstyf emot honom.
él le acometerá en la cerviz, en lo grueso de las hombreras de sus escudos;
27 Han hafver upphäfvit sig emot honom, och satt sig hårdt emot honom.
porque cubrió su rostro con su gordura, e hizo pliegues sobre los ijares;
28 Men han skall bo i nederslagna städer, der inga hus äro; utan ligga i enom hop.
y habitó las ciudades asoladas, las casas inhabitadas, que estaban puestas en montones.
29 Han skall icke varda rik, och hans gods skall icke förökas; och skall icke utspridas i landena.
No enriquecerá, ni será firme su potencia, ni extenderá por la tierra su hermosura.
30 Han skall icke undfly olycko; eldslågen skall förtorka hans grenar; och skall varda borttagen af hans muns anda.
No se escapará de las tinieblas; la llama secará sus ramas, y con el aliento de su boca perecerá.
31 Han är så bedragen, att han icke tror att det skall varda värre med honom.
No será afirmado; en vanidad yerra; por lo cual en vanidad será trocado.
32 Han får en ända, när honom obeqvämt är; och hans gren skall icke grönskas.
El será cortado antes de su tiempo, y sus renuevos no reverdecerán.
33 Han varder afhemtad såsom en omogen drufva af vinträt, och såsom ett oljoträ bortfaller sitt blomster.
El perderá su agraz como la vid, y derramará su flor como la oliva.
34 Ty de skrymtares församling skall blifva ensam, och elden skall förtära hans hus, som gåfvor tager.
Porque la congregación de los hipócritas será asolada, y fuego consumirá las tiendas de soborno.
35 Han anar olycko, och föder vedermödo; och deras buk bär list fram.
Concibieron dolor, y dieron a luz iniquidad; y las entrañas de ellos meditan engaño.
