Job 15
1 Då svarade Eliphas af Thema, och sade:
Então respondeu Eliphaz o themanita, e disse:
2 Skall en vis man tala så i vädret, och uppfylla sin buk med väder?
Porventura dará o sábio por resposta ciência de vento? e encherá o seu ventre de vento oriental?
3 Du straffar med onyttigom ordom, och ditt tal kommer intet till gagns.
Arguindo com palavras que de nada servem e com razões, com que nada aproveita?
4 Du hafver bortkastat räddhågan, och talar förakteliga för Gudi;
E tu tens feito vão o temor, e diminues os rogos diante de Deus.
5 Ty så lärer din ondska din mun, och du hafver utvalt ena skalkatungo.
Porque a tua boca declara a tua iniquidade; e tu escolheste a língua dos astutos.
6 Din mun skall fördöma dig, och icke jag; dina läppar skola svara dig.
A tua boca te condena, e não eu, e os teus lábios testificam contra ti.
7 Äst du den första menniska, som född är? Äst du för all berg aflader?
És tu porventura o primeiro homem que foi nascido? ou foste gerado antes dos outeiros?
8 Hafver du hört Guds hemliga råd? Och är sjelfva visdomen ringare än du?
Ou ouviste o secreto conselho de Deus? e a ti só limitaste a sabedoria?
9 Hvad vetst du, det vi icke vete? Hvad förstår du, det som icke är när oss?
Que sabes tu, que nós não sabemos? e que entendes, que não haja em nós?
10 Gråhårote och gamle äro när oss, som länger hafva lefvat än dine fäder.
Também há entre nós encanecidos e idosos, muito mais idosos do que teu pai.
11 Skulle Guds hugsvalelse så ringa aktas för dig? Men du hafver något hemligit stycke när dig.
Porventura as consolações de Deus te são pequenas? ou alguma coisa se oculta em ti
12 Hvad tager ditt hjerta före? Hvi ser du så stolt ut?
Porque te arrebata o teu coração? e porque acenam os teus olhos?
13 Hvi sätter ditt sinne sig emot Gud, att du låter sådana ord gå af dinom mun?
Para virares contra Deus o teu espírito, e deixares sair tais palavras da tua boca?
14 Hvad är en menniska, att hon skulle vara ren; och att han skulle vara rättfärdig, som af qvinno född är?
Que é o homem, para que seja puro? e o que nasce da mulher, para que fique justo?
15 Si, ibland hans helga är ingen ostraffelig, och himlarna äro icke rene för honom.
Eis que nos seus santos não confiaria, e nem os céus são puros aos seus olhos.
16 Huru mycket mer menniskan, som är stygg och ond; den der orättfärdighetena dricker såsom vatten?
Quanto mais abominável e fedorento é o homem que bebe a iniquidade como a água?
17 Jag vill visa dig det, hör mig; jag vill förtälja dig, hvad jag sett hafver;
Escuta-me, mostrar-to-ei: e o que vi te contarei
18 Hvad de vise sagt hafva, och för deras fader icke hafver fördoldt varit;
(O que os sábios anunciaram, ouvindo-o de seus pais, e o não ocultaram.
19 Hvilkom allena landet gifvet är, så att ingen främmande må gå ibland dem.
Aos quais somente se dera a terra, e nenhum estranho passou por meis deles):
20 En ogudaktig bäfvar i alla sina lifsdagar, och enom tyrann är hans åratal fördoldt.
Todos os dias o ímpio se dá pena a si mesmo, e se reservam para o tirano um certo número de anos.
21 Hvad han hörer, det förskräcker honom; och ändå att frid är, så hafver han dock den sorg, att han skall förderfvas.
O sonido dos horrores está nos seus ouvidos: até na paz lhe sobrevem o assolador.
22 Han tror icke, att han skall kunna undfly olyckona, och förmodar sig alltid svärdet.
Não crê que tornará das trevas, e que está esperado da espada.
23 När han far ut hit och dit efter sin näring, så tycker honom att hans olyckos tid är för handene.
Anda vagueando por pão, dizendo: Onde está? Bem sabe que já o dia das trevas lhe está preparado à mão.
24 Ångest och nöd förskräcka honom, och slå honom ned, såsom en Konung med enom här;
Assombram-no a angústia e a tribulação; prevalecem contra ele, como o rei preparado para a peleja.
25 Ty han hafver utsträckt sina hand emot Gud, och emot den Allsmägtiga förstärkt sig.
Porque estende a sua mão contra Deus, e contra o Todo-poderoso se embravece.
26 Han löper med hufvudet emot honom, och står halsstyf emot honom.
Arremete contra ele com a dura cerviz, e contra os pontos grossos dos seus escudos.
27 Han hafver upphäfvit sig emot honom, och satt sig hårdt emot honom.
Porquanto cobriu o seu rosto com a sua gordura, e criou enxundia nas ilhargas.
28 Men han skall bo i nederslagna städer, der inga hus äro; utan ligga i enom hop.
E habitou em cidades assoladas, em casas em que ninguém morava, que estavam a ponto de fazer-se montões de ruínas.
29 Han skall icke varda rik, och hans gods skall icke förökas; och skall icke utspridas i landena.
Não se enriquecerá, nem subsistirá a sua fazenda, nem se estenderão pela terra as suas possessões.
30 Han skall icke undfly olycko; eldslågen skall förtorka hans grenar; och skall varda borttagen af hans muns anda.
Não escapará das trevas; a chama do fogo secará os seus renovos, e ao assopro da sua boca desaparecerá.
31 Han är så bedragen, att han icke tror att det skall varda värre med honom.
Não confie pois na vaidade enganando-se a si mesmo, porque a vaidade será a sua recompensa.
32 Han får en ända, när honom obeqvämt är; och hans gren skall icke grönskas.
Antes do seu dia ela se lhe cumprirá; e o seu ramo não reverdecerá.
33 Han varder afhemtad såsom en omogen drufva af vinträt, och såsom ett oljoträ bortfaller sitt blomster.
Sacudirá as suas uvas verdes, como as da vide, e deixará cair a sua flor como a da oliveira.
34 Ty de skrymtares församling skall blifva ensam, och elden skall förtära hans hus, som gåfvor tager.
Porque o ajuntamento dos hipócritas se fará estéril, e o fogo consumirá as tendas do suborno.
35 Han anar olycko, och föder vedermödo; och deras buk bär list fram.
Concebem o trabalho, e parem a iniquidade, e o seu ventre prepara enganos.
