Job 15
1 Då svarade Eliphas af Thema, och sade:
respondens autem Eliphaz Themanites dixit
2 Skall en vis man tala så i vädret, och uppfylla sin buk med väder?
numquid sapiens respondebit quasi in ventum loquens et implebit ardore stomachum suum
3 Du straffar med onyttigom ordom, och ditt tal kommer intet till gagns.
arguis verbis eum qui non est aequalis tui et loqueris quod tibi non expedit
4 Du hafver bortkastat räddhågan, och talar förakteliga för Gudi;
quantum in te est evacuasti timorem et tulisti preces coram Deo
5 Ty så lärer din ondska din mun, och du hafver utvalt ena skalkatungo.
docuit enim iniquitas tua os tuum et imitaris linguam blasphemantium
6 Din mun skall fördöma dig, och icke jag; dina läppar skola svara dig.
condemnabit te os tuum et non ego et labia tua respondebunt tibi
7 Äst du den första menniska, som född är? Äst du för all berg aflader?
numquid primus homo tu natus es et ante colles formatus
8 Hafver du hört Guds hemliga råd? Och är sjelfva visdomen ringare än du?
numquid consilium Dei audisti et inferior te erit eius sapientia
9 Hvad vetst du, det vi icke vete? Hvad förstår du, det som icke är när oss?
quid nosti quod ignoremus quid intellegis quod nesciamus
10 Gråhårote och gamle äro när oss, som länger hafva lefvat än dine fäder.
et senes et antiqui sunt in nobis multo vetustiores quam patres tui
11 Skulle Guds hugsvalelse så ringa aktas för dig? Men du hafver något hemligit stycke när dig.
numquid grande est ut consoletur te Deus sed verba tua prava hoc prohibent
12 Hvad tager ditt hjerta före? Hvi ser du så stolt ut?
quid te elevat cor tuum et quasi magna cogitans adtonitos habes oculos
13 Hvi sätter ditt sinne sig emot Gud, att du låter sådana ord gå af dinom mun?
quid tumet contra Deum spiritus tuus ut proferas de ore huiuscemodi sermones
14 Hvad är en menniska, att hon skulle vara ren; och att han skulle vara rättfärdig, som af qvinno född är?
quid est homo ut inmaculatus sit et ut iustus appareat natus de muliere
15 Si, ibland hans helga är ingen ostraffelig, och himlarna äro icke rene för honom.
ecce inter sanctos eius nemo inmutabilis et caeli non sunt mundi in conspectu eius
16 Huru mycket mer menniskan, som är stygg och ond; den der orättfärdighetena dricker såsom vatten?
quanto magis abominabilis et inutilis homo qui bibit quasi aquas iniquitatem
17 Jag vill visa dig det, hör mig; jag vill förtälja dig, hvad jag sett hafver;
ostendam tibi audi me quod vidi narrabo tibi
18 Hvad de vise sagt hafva, och för deras fader icke hafver fördoldt varit;
sapientes confitentur et non abscondunt patres suos
19 Hvilkom allena landet gifvet är, så att ingen främmande må gå ibland dem.
quibus solis data est terra et non transibit alienus per eos
20 En ogudaktig bäfvar i alla sina lifsdagar, och enom tyrann är hans åratal fördoldt.
cunctis diebus suis impius superbit et numerus annorum incertus est tyrannidis eius
21 Hvad han hörer, det förskräcker honom; och ändå att frid är, så hafver han dock den sorg, att han skall förderfvas.
sonitus terroris semper in auribus illius et cum pax sit ille insidias suspicatur
22 Han tror icke, att han skall kunna undfly olyckona, och förmodar sig alltid svärdet.
non credit quod reverti possit de tenebris circumspectans undique gladium
23 När han far ut hit och dit efter sin näring, så tycker honom att hans olyckos tid är för handene.
cum se moverit ad quaerendum panem novit quod paratus sit in manu eius tenebrarum dies
24 Ångest och nöd förskräcka honom, och slå honom ned, såsom en Konung med enom här;
terrebit eum tribulatio et angustia vallabit eum sicut regem qui praeparatur ad proelium
25 Ty han hafver utsträckt sina hand emot Gud, och emot den Allsmägtiga förstärkt sig.
tetendit enim adversus Deum manum suam et contra Omnipotentem roboratus est
26 Han löper med hufvudet emot honom, och står halsstyf emot honom.
cucurrit adversus eum erecto collo et pingui cervice armatus est
27 Han hafver upphäfvit sig emot honom, och satt sig hårdt emot honom.
operuit faciem eius crassitudo et de lateribus eius arvina dependet
28 Men han skall bo i nederslagna städer, der inga hus äro; utan ligga i enom hop.
habitavit in civitatibus desolatis et in domibus desertis quae in tumulos sunt redactae
29 Han skall icke varda rik, och hans gods skall icke förökas; och skall icke utspridas i landena.
non ditabitur nec perseverabit substantia eius nec mittet in terra radicem suam
30 Han skall icke undfly olycko; eldslågen skall förtorka hans grenar; och skall varda borttagen af hans muns anda.
non recedet de tenebris ramos eius arefaciet flamma et auferetur spiritu oris sui
31 Han är så bedragen, att han icke tror att det skall varda värre med honom.
non credat frustra errore deceptus quod aliquo pretio redimendus sit
32 Han får en ända, när honom obeqvämt är; och hans gren skall icke grönskas.
antequam dies eius impleantur peribit et manus eius arescet
33 Han varder afhemtad såsom en omogen drufva af vinträt, och såsom ett oljoträ bortfaller sitt blomster.
laedetur quasi vinea in primo flore botrus eius et quasi oliva proiciens florem suum
34 Ty de skrymtares församling skall blifva ensam, och elden skall förtära hans hus, som gåfvor tager.
congregatio enim hypocritae sterilis et ignis devorabit tabernacula eorum qui munera libenter accipiunt
35 Han anar olycko, och föder vedermödo; och deras buk bär list fram.
concepit dolorem et peperit iniquitatem et uterus eius praeparat dolos
