Job 15
1 Då svarade Eliphas af Thema, och sade:
But Eliphaz the Themanite, answering, said:
2 Skall en vis man tala så i vädret, och uppfylla sin buk med väder?
Will a wise man answer as if he were speaking wind, and will he fill his stomach with fire?
3 Du straffar med onyttigom ordom, och ditt tal kommer intet till gagns.
You rebuke with words he who is not equal to you, and you speak what is not expedient for you,
4 Du hafver bortkastat räddhågan, och talar förakteliga för Gudi;
to such an extent that, within yourself, you have expelled reverence and have taken away prayers from the presence of God.
5 Ty så lärer din ondska din mun, och du hafver utvalt ena skalkatungo.
For your iniquity has mislead your mouth, and you imitate the tongue of blasphemers.
6 Din mun skall fördöma dig, och icke jag; dina läppar skola svara dig.
Your own mouth will condemn you, not I; and your own lips will answer you.
7 Äst du den första menniska, som född är? Äst du för all berg aflader?
Are you the first man who was born, or were you formed before the hills?
8 Hafver du hört Guds hemliga råd? Och är sjelfva visdomen ringare än du?
Have you heard the intentions of God, and will his wisdom be inferior to you?
9 Hvad vetst du, det vi icke vete? Hvad förstår du, det som icke är när oss?
What do you know, about which we are ignorant? What do you understand that we do not know?
10 Gråhårote och gamle äro när oss, som länger hafva lefvat än dine fäder.
There are with us both aged and ancient men, even more senior than your fathers.
11 Skulle Guds hugsvalelse så ringa aktas för dig? Men du hafver något hemligit stycke när dig.
Is it so important that God should console you? But your own depraved words prevent this.
12 Hvad tager ditt hjerta före? Hvi ser du så stolt ut?
Why does your heart exalt you, and why do you gaze with your eyes, as if thinking great things?
13 Hvi sätter ditt sinne sig emot Gud, att du låter sådana ord gå af dinom mun?
Why does your spirit stir against God, so as to utter such speeches from your mouth?
14 Hvad är en menniska, att hon skulle vara ren; och att han skulle vara rättfärdig, som af qvinno född är?
What is man that he should be immaculate, and that he should appear just, having been born of woman?
15 Si, ibland hans helga är ingen ostraffelig, och himlarna äro icke rene för honom.
Behold, among his holy ones not one is immutable, and even the heavens are not pure in his sight.
16 Huru mycket mer menniskan, som är stygg och ond; den der orättfärdighetena dricker såsom vatten?
How much more abominable and useless is the man who drinks as if from the water of iniquity?
17 Jag vill visa dig det, hör mig; jag vill förtälja dig, hvad jag sett hafver;
I will reveal to you, so listen to me; and I will explain to you what I have seen.
18 Hvad de vise sagt hafva, och för deras fader icke hafver fördoldt varit;
The wise acknowledge, and they do not leave behind, their fathers,
19 Hvilkom allena landet gifvet är, så att ingen främmande må gå ibland dem.
to whom alone the earth has been given, and no stranger passed among them.
20 En ogudaktig bäfvar i alla sina lifsdagar, och enom tyrann är hans åratal fördoldt.
The impious is arrogant for all his days, and the number of the years of his tyranny is uncertain.
21 Hvad han hörer, det förskräcker honom; och ändå att frid är, så hafver han dock den sorg, att han skall förderfvas.
The sound of terror is always in his ears; and when there is peace, he always suspects treason.
22 Han tror icke, att han skall kunna undfly olyckona, och förmodar sig alltid svärdet.
He does not believe that it is possible for him to be turned from darkness into the light, for he sees around him the sword on every side.
23 När han far ut hit och dit efter sin näring, så tycker honom att hans olyckos tid är för handene.
When he moves himself to seek bread, he knows that the day of darkness has been prepared for his hand.
24 Ångest och nöd förskräcka honom, och slå honom ned, såsom en Konung med enom här;
Tribulation will terrify him, and anguish will prevail over him, like a king who is being prepared to go to battle.
25 Ty han hafver utsträckt sina hand emot Gud, och emot den Allsmägtiga förstärkt sig.
For he has extended his hand against God, and he has strengthened himself against the Almighty.
26 Han löper med hufvudet emot honom, och står halsstyf emot honom.
He has rushed against him with his throat exposed, and he has been armed with a fat neck.
27 Han hafver upphäfvit sig emot honom, och satt sig hårdt emot honom.
Thickness has covered his face, and lard hangs down from his sides.
28 Men han skall bo i nederslagna städer, der inga hus äro; utan ligga i enom hop.
He has lived in desolate cities and deserted houses, which have been turned into tombs.
29 Han skall icke varda rik, och hans gods skall icke förökas; och skall icke utspridas i landena.
He will not be enriched, nor will his basic necessities endure, nor will he establish his root in the earth.
30 Han skall icke undfly olycko; eldslågen skall förtorka hans grenar; och skall varda borttagen af hans muns anda.
He will not withdraw from the darkness; the flame will burn up his branches, and he will be defeated by the breath of his own mouth.
31 Han är så bedragen, att han icke tror att det skall varda värre med honom.
He will not believe, being vainly deceived by error, that he could be redeemed at any price.
32 Han får en ända, när honom obeqvämt är; och hans gren skall icke grönskas.
Before his time is completed, he will pass into ruin and his hands will wither away.
33 Han varder afhemtad såsom en omogen drufva af vinträt, och såsom ett oljoträ bortfaller sitt blomster.
He will be wounded like a grapevine, when its cluster is in first flower, and like an olive tree that casts off its flower.
34 Ty de skrymtares församling skall blifva ensam, och elden skall förtära hans hus, som gåfvor tager.
For the congregation of the hypocrites is fruitless, and fire will devour the tabernacles of those who love to accept money.
35 Han anar olycko, och föder vedermödo; och deras buk bär list fram.
He has conceived sorrow, and he has brought forth iniquity, and his womb prepares deceit.
