Job 14

1 Menniskan, af qvinno född, lefver en liten tid, och är full med orolighet;

婦女所生的人，壽命不長，且飽嘗煩惱。

2 Växer upp som ett blomster, och faller af; flyr bort som en skugge, och blifver icke.

他生出像花，瞬息凋謝；急馳如影，不得停留。

3 Och öfver en sådana upplåter du din ögon, och drager mig för dig i rätten.

這樣的人，豈配你睜眼注視一下﹖或傳他到你面前聽審﹖

4 Ho vill finna en renan när dem, der ingen ren är?

誰能使潔淨出於不潔﹖沒有一人!

5 Han hafver sin förelagda tid; hans månaders tal är när dig; du hafver satt honom ett mål före, derutöfver varder han icke gångandes.

他的時日既已注定，他的歲數既由你掌管，他決不能越過你定下的期限：

6 Gack ifrå honom, att han må hvilas, så länge hans tid kommer, den han såsom en dagakarl bidar efter.

請你別看他，讓他安息，好像傭工度過自己的日期。

7 Ett trä hafver hopp, om det än är afhugget, att det skall åter förvandla sig, och dess telningar vända icke igen.

若是一棵樹被砍伐了，仍有希望生出新芽，嫩枝叢出不窮。

8 Ändock dess rot föråldras i jordene, och stubben dör i mullene;

它的根雖老於地下，枝幹縱枯死地上，

9 Så grönskas han dock åter af vattnets lukt, och växer lika som han plantad vore.

但一有水氣，立即生芽，好似幼苗發出枝葉。

10 Men hvar är en menniska, då hon död, förgången och borto är?

但是人一死，立即僵臥；人一斷氣，他究竟在何處﹖

11 Såsom ett vatten löper utur en sjö, och såsom en bäck utlöper och förtorkas;

海水能乾涸，江河能枯竭；

12 Så är en menniska, då hon lägges ned, och varder intet uppståndandes, och varder intet uppvaknandes, så länge himmelen varar, och varder icke uppväckt af sinom sömn.

同樣，人一僵臥，即不能起立，直到天不存在，仍不能醒起，仍不能由永眠中起來。

13 Ack! att du fördolde mig i helvete, och fördolde mig, så länge din vrede afgår, och satte mig ett mål, att du ville tänka uppå mig. (Sheol h7585)

唯願你將我藏於陰府，將我隱藏，直到挽回你的憤怒；願你給我定一期限，好記念我。 (Sheol h7585)

14 Menar du, att en död menniska skall åter lefva igen? Jag förbidar dagliga, medan jag strider, tilldess min förvandling kommer;

人若死了，豈能再生﹖我在整個從軍之日，要堅持到底，直到換班的時期到來。

15 Att du ville kalla mig, och jag måtte svara dig; och du ville icke förkasta ditt handaverk:

你若呼喚我，我必回答你：你對你手所造的，必有一種懷念。

16 Ty du hafver allaredo talt min tren; men akta dock icke uppå mina synd.

你現今既數了我的腳步，不必再監察我的罪過。

17 Min öfverträdelse hafver du förseglat uti ett knippe, och sammanfattat mina missgerning.

請把我的罪過封閉在囊中，滌淨我的一切過犯。

18 Förfaller dock ett berg, och förgås, och en klippa går af sitt rum;

但是，山能崩裂離析，盤石能由原處挪移，

19 Vattnet sköljer stenarna bort, och floden förer jordena bort; men menniskones hopp är förloradt.

流水能穿過石頭，驟雨能沖出泥沙：你也照樣消滅了人的希望。

20 Ty du stöter henne platt omkull, så att hon förgås; du förvandlar hennes väsende, och låter henne fara.

你時常攻擊他，使他消逝；改變他的容貌，遣他離去。

21 Äro hennes barn i äro, det vet hon icke; eller om de äro föraktelige, det förnimmer hon intet.

此後，他的兒子受尊榮與否，他也不知；他們受輕賤與否，他也不覺。

22 Medan hon är i köttena, måste hon hafva sveda; och medan hennes själ är än när henne, måste hon lida vedermödo.

他只覺自己肉身的痛苦，他的心靈只為自己悲哀。