Job 13
1 Si, allt detta hafver mitt öga sett, och mitt öra hört, och hafver det förstått.
Eis que meus olhos têm visto tudo [isto]; meus ouvidos o ouviram, e entenderam.
2 Det I veten, det vet jag ock, och är intet ringare än I;
Assim como vós o sabeis, eu também o sei; não sou inferior a vós.
3 Dock vill jag tala om den Allsmägtiga, och hafver vilja till att träta med Gud.
Mas eu falarei com o Todo-Poderoso, e quero me defender para com Deus.
4 Ty I uttyden det falskeliga, och ären alle onyttige läkare.
Pois na verdade vós sois inventores de mentiras; todos vós sois médicos inúteis.
5 Ack! att I kunden tiga, så vorden I vise.
Bom seria se vos calásseis por completo, pois seria sabedoria de vossa parte.
6 Hörer dock mitt straff, och akter på sakena, der jag talar om.
Ouvi agora meu argumento, e prestai atenção aos argumentos de meus lábios.
7 Viljen I försvara Gud med orätt; och för honom bruka svek?
Por acaso falareis perversidade por Deus, e por ele falareis engano?
8 Viljen I anse hans person? Viljen I gifva eder i försvar för Gud?
Fareis acepção de sua pessoa? Brigareis em defesa de Deus?
9 Skall det ock blifva eder väl gångandes, då han skall döma eder? Menen I, att I skolen gäcka honom, såsom man gäckar ena mennisko?
Seria bom [para vós] se ele vos investigasse? Enganareis a ele como se engana a algum homem?
10 Han varder eder straffandes, om I hemliga ansen personen.
Certamente ele vos repreenderá, se em oculto fizerdes acepção de pessoas.
11 Månn han icke förskräcka eder, när han kommer fram? Och hans fruktan varder fallandes öfver eder.
Por acaso a majestade dele não vos espantará? E o temor dele não cairá sobre sobre vós?
12 Edor åminnelse varder liknad vid asko, och edra rygger skola vara såsom en lerhop.
Vossos conceitos são provérbios de cinzas; vossas defesas são como defesas de lama.
13 Tiger för mig, att jag må tala; det skall icke fela för mig.
Calai-vos diante de mim, e eu falarei; e venha sobre mim o que vier.
14 Hvi skall jag bita mitt kött med mina tänder, och sätta mina själ i mina händer?
Por que tiraria eu minha carne com meus dentes, e poria minha alma em minha mão?
15 Si, han varder mig dock dräpandes, och jag kan icke afbidat; dock vill jag straffa mina vägar för honom.
Eis que, ainda que ele me mate, nele esperarei; porém defenderei meus caminhos diante dele.
16 Han blifver ju min helsa; ty ingen skrymtare kommer för honom.
Ele mesmo será minha salvação; pois o hipócrita não virá perante ele.
17 Hörer mitt tal, och min uttydelse för edor öron.
Ouvi com atenção minhas palavras, e com vossos ouvidos minha declaração.
18 Si, jag hafver allaredo sagt domen af; jag vet, att jag varder rättfärdig.
Eis que já tenho preparado minha causa; sei que serei considerado justo.
19 Ho är den som vill gå till rätta med mig? Men nu måste jag tiga, och förgås.
Quem é o que brigará comigo? Pois então eu me calaria e morreria.
20 Tveggehanda gör mig icke; så vill jag icke gömma mig bort för dig.
Somente duas coisas não faças comigo; então eu não me esconderei de teu rosto:
21 Låt dina hand vara långt ifrå mig, och din förskräckelse förskräcke mig icke.
Afasta tua mão de sobre mim, e teu terror não me espante.
22 Kalla mig, och jag vill svara dig; eller jag vill tala, och svara du mig.
Chama, e eu responderei; ou eu falarei, e tu me responde.
23 Huru många äro mina missgerningar och synder? Låt mig få veta min öfverträdelse och synder.
Quantas culpas e pecados eu tenho? Faze-me saber minha transgressão e meu pecado.
24 Hvi fördöljer du ditt ansigte, och håller mig för din fienda?
Por que escondes teu rosto, e me consideras teu inimigo?
25 Vill du så hård vara emot ett flygande löf; och förfölja ett torrt halmstrå?
Por acaso quebrarás a folha arrebatada [pelo vento]? E perseguirás a palha seca?
26 Ty du tillskrifver mig bedröfvelse, och vill förderfva mig för mins ungdoms synders skull.
Por que escreves contra mim amarguras, e me fazes herdar as transgressões de minha juventude?
27 Du hafver satt min fot i en stock, och gifver akt på alla mina stigar, och ser på all min fotspår;
Também pões meus pés no tronco, e observas todos os meus caminhos. Tu pões limites às solas dos meus pés.
28 Jag, som dock förgås som ett ruttet as, och som ett kläde, det ätet varder af mal.
Eu me consumo como a podridão, como uma roupa que a traça rói.
