Job 13
1 Si, allt detta hafver mitt öga sett, och mitt öra hört, och hafver det förstått.
Behold my eye hath seen all these things, and my ear hath heard them, and I have understood them all.
2 Det I veten, det vet jag ock, och är intet ringare än I;
According to your knowledge I also know: neither am I inferior to you.
3 Dock vill jag tala om den Allsmägtiga, och hafver vilja till att träta med Gud.
But yet I will speak to the Almighty, and I desire to reason with God.
4 Ty I uttyden det falskeliga, och ären alle onyttige läkare.
Having first shewn that you are forgers of lies, and maintainers of perverse opinions.
5 Ack! att I kunden tiga, så vorden I vise.
And I wish you would hold your peace, that you might be thought to be wise men.
6 Hörer dock mitt straff, och akter på sakena, der jag talar om.
Hear ye therefore my reproof, and attend to the judgment of my lips.
7 Viljen I försvara Gud med orätt; och för honom bruka svek?
Hath God any need of your lie, that you should speak deceitfully for him?
8 Viljen I anse hans person? Viljen I gifva eder i försvar för Gud?
Do you accept his person, and do you endeavour to judge for God?
9 Skall det ock blifva eder väl gångandes, då han skall döma eder? Menen I, att I skolen gäcka honom, såsom man gäckar ena mennisko?
Or shall it please him, from whom nothing can be concealed? or shall he be deceived as a man, with your deceitful dealings?
10 Han varder eder straffandes, om I hemliga ansen personen.
He shall reprove you, because in secret you accept his person.
11 Månn han icke förskräcka eder, när han kommer fram? Och hans fruktan varder fallandes öfver eder.
As soon as he shall move himself, he shall trouble you: and his dread shall fall upon you.
12 Edor åminnelse varder liknad vid asko, och edra rygger skola vara såsom en lerhop.
Your remembrance shall be compared to ashes, and your necks shall be brought to clay.
13 Tiger för mig, att jag må tala; det skall icke fela för mig.
Hold your peace a little while, that I may speak whatsoever my mind shall suggest to me.
14 Hvi skall jag bita mitt kött med mina tänder, och sätta mina själ i mina händer?
Why do I tear my flesh with my teeth, and carry my soul in my hands?
15 Si, han varder mig dock dräpandes, och jag kan icke afbidat; dock vill jag straffa mina vägar för honom.
Although he should bill me, I will trust in him: but yet I will reprove my ways in his sight.
16 Han blifver ju min helsa; ty ingen skrymtare kommer för honom.
And he shall be my saviour: for no hypocrite shall come before his presence.
17 Hörer mitt tal, och min uttydelse för edor öron.
Hear ye my speech, and receive with Sour ears hidden truths.
18 Si, jag hafver allaredo sagt domen af; jag vet, att jag varder rättfärdig.
If I shall be judged, I know that I shall be found just.
19 Ho är den som vill gå till rätta med mig? Men nu måste jag tiga, och förgås.
Who is he that will plead against me? let him come: why am I consumed holding my peace?
20 Tveggehanda gör mig icke; så vill jag icke gömma mig bort för dig.
Two things only do not to me, and then from thy face I shall not be hid:
21 Låt dina hand vara långt ifrå mig, och din förskräckelse förskräcke mig icke.
Withdraw thy hand far from me, and let not thy dread terrify me.
22 Kalla mig, och jag vill svara dig; eller jag vill tala, och svara du mig.
Call me, and I will answer thee: or else I will speak, and do thou answer me.
23 Huru många äro mina missgerningar och synder? Låt mig få veta min öfverträdelse och synder.
How many are my iniquities and sins? make me know my crimes and offences.
24 Hvi fördöljer du ditt ansigte, och håller mig för din fienda?
Why hidest thou thy face, and thinkest me thy enemy?
25 Vill du så hård vara emot ett flygande löf; och förfölja ett torrt halmstrå?
Against a leaf, that is carried away with the wind, thou shewest thy power, and thou pursuest a dry straw.
26 Ty du tillskrifver mig bedröfvelse, och vill förderfva mig för mins ungdoms synders skull.
For thou writest bitter things against me, and wilt consume me for the sins of my youth.
27 Du hafver satt min fot i en stock, och gifver akt på alla mina stigar, och ser på all min fotspår;
Thou hast put my feet in the stocks, and hast observed all my paths, and hast considered the steps of my feet:
28 Jag, som dock förgås som ett ruttet as, och som ett kläde, det ätet varder af mal.
Who am to be consumed as rottenness, and as a garment that is moth-eaten.
