Job 11

1 Då svarade Zophar af Naema, och sade:

Da fiel Sophar von Naama ein und sprach:

2 När en hafver länge talat, måste han ock icke höra? Eller skall en sqvallrare alltid hafva rätt?

"Soll dem Wortreichen keine Antwort werden? Soll wohl der Zungenheld obsiegen?

3 Måste man tiga för dig allena, att du försmäder, och ingen skall genhöfta dig?

Dummköpfe bringt zum Schweigen dein Geschwätz; da magst du Unsinn reden; da widerlegt dich keiner.

4 Du säger: Min lärdom är ren, och klar är jag för din ögon.

Du sprachst: 'Es ist doch lauter meine Rede. In Deinen Augen bin ich rein!'

5 Ack! att Gud talade med dig, och uppläte sina läppar;

Wie aber, wenn Gott reden wollte, den Mund auftäte gegen dich

6 Och tedde dig hvad han ännu hemliga vet; ty han hade ännu väl mer med dig; på det att du måtte veta, att han icke tänker på alla dina synder.

und dir in Weisheit zeigte, daß die geheimen Schändlichkeiten doppelt soviel ausmachen? So wisse: Von deinen Sünden sieht dir Gott noch manche nach.

7 Menar du, att du vetst så mycket som Gud vet; och vill alltså fullkomliga råkat, såsom den Allsmägtige?

Ergründest du die Tiefen Gottes, und kennst du das vollkommene Bild des Allerhöchsten?

8 Han är högre än himmelen, hvad vill du göra? djupare än helvetet, huru kan du kännan? (Sheol h7585)

Was kannst du Höheres planen als den Himmel? Was kennst du Tieferes als die Hölle, (Sheol h7585)

9 Längre än jorden, och bredare än hafvet.

und Breiteres als der Erde Breite und Weiteres als das weite Meer?

10 Om han all ting omvände eller fördolde, eller kastade dem i en hop, ho vill förmena honom det?

Wenn er verhaftet und versiegelt und hält Gericht, wer wehrt ihm da?

11 Han känner de fåfängeliga män, och ser odygdena, och skulle han icke förståt?

Er kennt die Menschen, die so gern sich selber täuschen; er sieht die Bosheit; doch er übersieht sie nicht.

12 En fåfängelig man högmodas, och en född menniska vill vara såsom en ung vildåsne.

Und des Verstandes wird der Mann bei Hof beraubt, und der Gemeine wird durch schimpflichen Verkauf gepeinigt.

13 Hade du ställt ditt hjerta ( till Gud ), och uppräckt dina händer till honom;

Wenn aber du dein Herz in Ordnung bringst, und hebst zu ihm die Hände flehend,

14 Hade du långt ifrå dig bortkastat missgerningena, som är i din hand, att ingen orätt hade bott i dine hyddo;

entfernst den Frevel, der an deinen Händen klebt, vergönnst der Sünde keinen Raum bei dir,

15 Så måtte du upplyft ditt ansigte utan last, och vorde fast ståndandes, och intet fruktandes.

dann kannst du makellos dein Antlitz heben, dann stehst du felsenfest und unverzagt.

16 Så vorde du ock förgätandes uselhetena, och såsom det vattnet, som framlupet är, komme du det icke ihåg;

Alsdann vergissest du das Leid, du denkst daran wie an vergangene Zeiten,

17 Och din lifstid vorde uppgångandes såsom en middag, och vorde skinandes såsom en morgon.

und heller als der Mittag strahlt das Leben, und Dunkelheit ist wie der helle Morgen.

18 Och du måtte förtrösta dig, att hopp vore på färde; och vorde med rolighet kommandes i grafvena.

voll Hoffnung schaut dein Blick hinaus; du schaust umher und legst dich sorglos nieder.

19 Och du skulle lägga dig, och ingen skulle rädda dig; och månge skulle knekta dig.

Du lagerst dich, und niemand schreckt, und viele mühen sich um deine Gunst.

20 Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta, och skola icke undkomma kunna; ty deras hopp skall fela deras själ.

Jedoch der Frevler Augen schmachten hin; fort schwindet ihnen Zuflucht, und ihre Hoffnung ist Verhauchen."