Job 11

1 Då svarade Zophar af Naema, och sade:

Then answered Zophar the Naamathite, and said,

2 När en hafver länge talat, måste han ock icke höra? Eller skall en sqvallrare alltid hafva rätt?

Should not the multitude of words be answered? and should a man full of talk be justified?

3 Måste man tiga för dig allena, att du försmäder, och ingen skall genhöfta dig?

Should your lies make men hold their peace? and when you mock, shall no man make you ashamed?

4 Du säger: Min lärdom är ren, och klar är jag för din ögon.

For you have said, My doctrine is pure, and I am clean in your eyes.

5 Ack! att Gud talade med dig, och uppläte sina läppar;

But oh that God would speak, and open his lips against you;

6 Och tedde dig hvad han ännu hemliga vet; ty han hade ännu väl mer med dig; på det att du måtte veta, att han icke tänker på alla dina synder.

And that he would show you the secrets of wisdom, that they are double to that which is! Know therefore that God exacts of you less than your iniquity deserves.

7 Menar du, att du vetst så mycket som Gud vet; och vill alltså fullkomliga råkat, såsom den Allsmägtige?

Can you by searching find out God? can you find out the Almighty to perfection?

8 Han är högre än himmelen, hvad vill du göra? djupare än helvetet, huru kan du kännan? (Sheol h7585)

It is as high as heaven; what can you do? deeper than hell; what can you know? (Sheol h7585)

9 Längre än jorden, och bredare än hafvet.

The measure thereof is longer than the earth, and broader than the sea.

10 Om han all ting omvände eller fördolde, eller kastade dem i en hop, ho vill förmena honom det?

If he cut off, and shut up, or gather together, then who can hinder him?

11 Han känner de fåfängeliga män, och ser odygdena, och skulle han icke förståt?

For he knows vain men: he sees wickedness also; will he not then consider it?

12 En fåfängelig man högmodas, och en född menniska vill vara såsom en ung vildåsne.

For vain men would be wise, though man be born like a wild ass’s colt.

13 Hade du ställt ditt hjerta ( till Gud ), och uppräckt dina händer till honom;

If you prepare your heart, and stretch out your hands toward him;

14 Hade du långt ifrå dig bortkastat missgerningena, som är i din hand, att ingen orätt hade bott i dine hyddo;

If iniquity be in your hand, put it far away, and let not wickedness dwell in your tabernacles.

15 Så måtte du upplyft ditt ansigte utan last, och vorde fast ståndandes, och intet fruktandes.

For then shall you lift up your face without spot; yes, you shall be steadfast, and shall not fear:

16 Så vorde du ock förgätandes uselhetena, och såsom det vattnet, som framlupet är, komme du det icke ihåg;

Because you shall forget your misery, and remember it as waters that pass away:

17 Och din lifstid vorde uppgångandes såsom en middag, och vorde skinandes såsom en morgon.

And your age shall be clearer than the noonday: you shall shine forth, you shall be as the morning.

18 Och du måtte förtrösta dig, att hopp vore på färde; och vorde med rolighet kommandes i grafvena.

And you shall be secure, because there is hope; yes, you shall dig about you, and you shall take your rest in safety.

19 Och du skulle lägga dig, och ingen skulle rädda dig; och månge skulle knekta dig.

Also you shall lie down, and none shall make you afraid; yes, many shall make suit to you.

20 Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta, och skola icke undkomma kunna; ty deras hopp skall fela deras själ.

But the eyes of the wicked shall fail, and they shall not escape, and their hope shall be as the giving up of the ghost.