Jeremia 9
1 Ack! det jag vatten nog hade i mitt hufvud, och min ögon voro en tårekälla, att jag natt och dag begråta måtte de slagna i mitt folk.
Ka lu kah tui neh ka mik dongkah thunsih mikphi he unim aka pae? Te dongah ka pilnam nu kah rhok te khoyin khothaih ka rhah mai eh.
2 Ack! det jag ett herberge hade i öknene, så ville jag öfvergifva mitt folk, och draga ifrå dem; ty de äro allesammans horkarlar, och en arg hop.
Khosoek kah yincet rhaehim te u long nim kai m'paek ve? Te nen ni ka pilnam he ka hnoo vetih amih taeng lamloh ka cet laeh mako. A pum la samphaih uh tih pahong nen tah hnukpoh uh coeng.
3 De skjuta med sina tungor allesammans lögn, och ingen sanning, och fara allt med våld i landena, och gå ifrå den ena ondskone till den andra, och akta mig intet, säger Herren.
A lai te laithae lii la a phuk uh. Uepomnah loh a na pawt dongah diklai ah he boethae lamloh boethae la cet uh tih kai he m'ming uh pawh. BOEIPA kah olphong ni he.
4 Hvar och en tage sig vara för sinom nästa, och tro icke heller sinom broder; ty en broder undertrycker den andra, och en vän förråder den andra.
Hlang loh a hui taengah ngaithuen saeh lamtah manuca takuem dongah khaw pangtung uh boeh. Manuca boeih long khaw a tuengkhuep la a tuengkhuep tih paya boeih long khaw caemtuh lamni a caeh.
5 En vän gäckar den andra, och tala icke ett sant ord; de vinnlägga sig derom, huru den ene skall bedraga den andra, och dem tycker illa vara, att de ännu icke kunna görat värre.
Hlang loh a hui taengah omsaa tih oltak te thui uh pawh. A lai te a honghi thui ham a cang uh tih paihaeh la a ngak uh.
6 Der är allestäds bedrägeri ibland dem, och för bedrägeris skull vilja de icke känna mig, säger Herren.
Hlangthai palat khuikah hlangthai palat lakli ah na hing tih kai ming ham a aal uh. BOEIPA kah olphong ni he.
7 Derföre säger Herren Zebaoth alltså: Si, jag vill smälta och probera dem; ty hvad skall jag annars göra, medan mitt folk så ställer sig?
Te dongah caempuei BOEIPA loh he ni a. thui. Kai loh amih te ka rhoh tih ka loepdak ni he. Ka pilnam nu kah mikhmuh ah banim ka saii eh.
8 Deras falska tungor äro mordskott; med sin mun tala de vänliga med sinom nästa; men i hjertat vakta de efter honom.
A lai loh thaltang bangla a ngawn la a ngawn coeng. A ka dongah hlangthai palat la cal. A hui taengah rhoepnah a thui dae a kotak ah a sulbung a khueh pah.
9 Skulle jag nu icke sådant hemsöka uppå dem, säger Herren, och skulle min själ icke hämnas öfver sådant folk, som detta är.
Te dongah amih te ka cawh mah pawt nim. BOEIPA kah olphong ni. Te namtom soah khaw he tlam he ka hinglu loh phulo mahpawt nim?
10 Jag måste gråta och jämra mig på bergen, och beklaga mig vid de fäbodar i öknene; ty de äro så platt förhärjade, att der bor ingen mer, och man hörer der nu intet färop mer; både himmelens foglar och djuren äro alle borto.
Tlang rhoek ham te rhahnah neh rhathinah, khosoek toitlim ham rhahlung ka phueih mai bitni. Amih a hlup parhi te hlang loh pongpa voel pawt tih boiva ol ya uh voel pawh. Vaan kah vaa neh rhamsa taeng lamloh yong uh tih cet uh coeng.
11 Och jag skall göra Jerusalem till en stenhop, och till en drakaboning; och skall ödelägga Juda städer, att der ingen inne bo skall.
Jerusalem te pongui kah khuirhung lungkuk la ka khueh ni. Judah khopuei rhoek te khaw khopong la ka khueh vetih khosa om mahpawh.
12 Ack! att nu någor vis vore, och lade det uppå hjertat, och förkunnade hvad Herrans mun till honom säger: Hvarföre dock landet så förderfvadt och härjadt varder, likasom en ödemark, der ingen vistas?
He he aka yakming ham u hlang nim aka cueih? BOEIPA kah a ka loh a taengah unim a thui pah te aka puen eh. Diklai he balae tih a paltham, khosoek bangla ungtlai tih pongpa uh pawh.
13 Och Herren sade: Derföre, att de öfvergifva min lag, som jag dem föregifvit hafver, och lyda intet min ord, och lefva der ej heller efter;
Amih mikhmuh ah ka khueh ka olkhueng te a hnoo uh dongah ni BOEIPA loh a thui. Ka ol te hnatun uh pawt tih a khuiah khaw pongpa uh pawh.
14 Utan följa sins hjertas tycko, och Baalim, såsom deras fäder dem lärt hafva.
Tedae a napa rhoek kah a tukkil bangla a lungbuei mangkhak hnuk neh Baal hnukah pongpa uh.
15 Derföre säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Si, jag skall spisa detta folket med malört, och gifva dem galla dricka.
Te dongah ni Israel Pathen caempuei BOEIPA loh he a thui tangloeng. Amih pilnam he kai loh pantong ka cah tih anrhat tui ni amih ka tul eh he.
16 Jag skall förskingra dem ibland Hedningarna, hvilka hvarken de eller deras fäder känna, och skall sända svärd efter dem, tilldess det blifver ute med dem.
Amih te amamih neh a napa rhoek loh a ming pawh namtom taengah ka taekyak bal ni. Te vaengah amih te a milh duela cunghang neh ka tueih ni.
17 Så säger Herren Zebaoth: Skaffer och beställer gråterskor, att de komma; och sänder efter de som det väl kunna;
Caempuei BOEIPA loh he ni a. thui. Na yakming uh phoeiah rhaengsae nu te khue uh lamtah ha pawk uh saeh. Aka cueih te khaw tah lamtah ha pawk uh saeh.
18 Och begråta oss med hast, att vår ögon måga rinna med tårar, och var ögnahvarf flyta med vatten;
Te vaengah rhathinah tah mamih ah tokthuet saeh lamtah n'nan saeh. Mikphi loh mamih mik ah suntla saeh lamtah mamih mikkhu ah tui sih saeh.
19 Att man må höra en klagogråt i Zion, nämliga alltså: Ack! huru äre vi så platt förstörde och till skam vordne? Vi måste rymma landet; ty våra boningar äro nederslagna.
rhathinah ol te Zion lamloh a yaak coeng. Khohmuen n'hnoo uh tih mah tolhmuen a yoe uh vaengah balae tih a rhoelrhak neh mat n'yah uh.
20 Så hörer nu, I qvinnor, Herrans ord, och edor öron fatte hans muns tal; lärer edra döttrar gråta, och den ena läre den andra klagogråt, nämliga alltså:
Huta rhoek, BOEIPA ol te ya uh laeh lamtah na hna loha ka dongkah ol te doe saeh. Na tanu te rhathinah neh, a hui huta te rhahlung neh tukkil saeh.
21 Döden är igenom vår fenster infallen, och uti vår palats kommen, till att dräpa barnen på gatone, och ynglingarna i gränderna.
Mamih kah bangbuet longah dueknah ha yoeng tih, vongvoel lamkah camoe, toltung lamkah tongpang te saii ham mamih kah impuei la ha pawk coeng.
22 Säg: Så säger Herren: Menniskors kroppar skola ligga såsom träck på markene, och såsom kärfvar efter skördomannen, de ingen upptager.
BOEIPA kah olphong loh he ni a. thui. Te dongah hlang rhok he diklai hman ah aek bangla hmoeng vetih cang at hnuk kah cangpa bangla coi mahpawh.
23 Detta säger Herren: En vis berömme sig intet af sine vishet; an stark berömme sig intet af sin starkhet; en rik berömme sig intet af sin rikedom;
BOEIPA loh he ni a. thui. Aka cueih khaw a cueihnah neh yan uh boel saeh. Hlangrhalh te a thayung thamal neh yan uh boel saeh. Hlanglen loh a khuehtawn dongah yan uh boel saeh.
24 Utan den som sig berömma vill, han berömme sig deraf, att han vet och känner mig, att jag är Herren, som gör barmhertighet, rätt och rättfärdighet på jordene; ty sådant behagar mig, säger Herren.
Tedae he dongah a yan uh lakah tah kai n'cangbam ham neh m'ming ham mah yan uh saeh. Kai BOEIPA loh tiktamnah neh duengnah he diklai dongah sitlohnah nen ni ka saii. Te dongah ka hmae he khaw BOEIPA kah olphong coeng ni.
25 Si, den tid kommer, säger Herren, att jag hemsöka skall alla de omskorna med de oomskorna;
BOEIPA kah olphong ha pawk khohnin vaengah tah hmuicue ah aka rhet boeih te ka cawh ni he.
26 Nämliga Egypten, Juda, Edom, Ammons barn, Moab, och alla de som bo uti de rum i öknene; ty alle Hedningar hafva oomskoren förhud; men hela Israels hus hafver oomskoret hjerta.
Egypt taeng neh Judah taengah khaw, Edom taeng neh Ammon ca rhoek taengah khaw, Moab taeng neh baengki aka kuet tih khosoek kah khosa rhoek boeih taengah khaw, namtom pumdul boeih neh Israel imkhui tom kah lungbuei pumdul taengah khaw ka muk ni.
