Jeremia 51
1 Detta säger Herren: Si, jag skall uppväcka ett skarpt väder emot Babel, och emot hans inbyggare, som sig emot mig satt hafva.
KE i mai nei o Iehova, penei; Aia hoi, e hoala no wau i ka makani luku e ku e ia Babulona, E ku e hoi i ka poe e noho la iwaenakonu, Ka poe i ala ku e mai ia'u.
2 Jag skall sända kastare till Babel, hvilka honom kasta skola, och utsopa hans land; desse skola vara allstädes omkring honom, på hans olyckos dag.
E hoouna aku au i na malihini i Babulona, A e hoopuehu lakou i kona, a e ninini aku i ko kona aina; No ka mea, e ku e no lakou ia ia a puni i ka la poino.
3 Ty hans skyttar skola intet kunna skjuta, och hans väpnade skola intet kunna värja sig; så skoner nu intet hans unga män, gifver all hans här till spillo;
E lena ke kakaka o ka mea pana, E ku e i ka mea i hoolena i kona; E ku e i ka mea hookiekie maloko o kona paleumaumaunahi; Mai hookoe i kona poe kanaka opiopio, E luku loa aku i kona mau kaua a pau.
4 Så att de slagne ligga uti de Chaldeers land, och de genomstungne på hans gator.
E hina no ka poe make ma ka aina o ko Kaledea, A e houia ma kona mau alanui.
5 Ty Israel och Juda skola icke öfvergifne varda af Herranom Zebaoth, deras Gud, såsom enkor; ändock deras land hafver högeliga förbrutit sig uppå den Heliga i Israel.
No ka mea, ua haalele ole ia ka Iseraela, A o ka Iuda hoi e kona Akua e Iehova o na kaua; Ua piha nae ko lakou aina i ka lawehala imua o ka Mea Hemolele o ka Iseraela.
6 Flyr utaf Babel, på det hvar och en må undsätta sina själ, att I icke förgås uti hans ondsko; ty detta är Herrans hämndatid, och han vill betala honom.
E holo oukou mai waenakonu aku o Babulona, E hoopakele kela kanaka keia kanaka i kona ola iho: Mai noho oukou a lukuia iloko o kona hewa, No ka mea, o ka manawa keia o ko Iehova ukiuki; Nana no e hoouku aku ia ia
7 Den gyldene kalken i Babel, som alla verldena hafver druckna gjort, är uti Herrans hand; alle Hedningar hafva druckit af hans vin, derföre äro Hedningarna så galne vordne.
He wahi kiaha gula o Babulona ma ka lima o Iehova, O ka mea ia i ona'i ka honua a pau: Ua inu ko na aina i kona waina, Nolaila i pupule ai ko na aina.
8 Huru hasteliga är Babel fallen och sönderslagen; jämrer eder öfver honom; tager ock salvo till hans sår, om han tilläfventyrs måtte helad varda.
Ua haule hoohikilele o Babulona, a ua anaiia; E aoa nona, e kii hoi i wahi nini no kona eha, Ina paha e hoolaia oia.
9 Vi läke Babel; men han vill intet läkt varda; så låter nu fara honom, och låt oss hvar och en draga uti sitt land; ty hans straff räcker allt upp till himmelen, och sträcker sig upp till skyn.
Hoola aku no makou ia Babulona, aole ia i ola: E haalele ia ia, e hele hoi kela mea keia mea o kakou i kona aina iho; No ka mea, ua pa aku kona hoopaiia i ka lani, Ua hapaiia hoi, a i na aouli.
10 Herren hafver framhaft våra rättfärdighet; kommer och låter oss förtälja Herrans vår Guds verk i Zion.
Ua hoopuka mai o Iehova i ko kakou pono; E hele mai hoi, e hai aku kakou ma Ziona i ka hana a Iehova ko kakou Akua.
11 Ja, hvässer nu pilarna väl, och tillreder sköldarna. Herren hafver uppväckt Konungarnas mod i Meden; ty hans tankar stå emot Babel, att han skall förderfva honom; ty detta är Herrans hämnd, hans tempels hämnd.
E anai i na pua, e lalau i na palekaua; Ua hooikaika o Iehova i ka manao o na'lii o Media: No ka mea, he manao ku e kona ia Babulona e luku ia wahi; No ka mea, o ka hoopai ana ia o Iehova, O kana hoopai ana hoi, no kona luakini.
12 Ja, reser nu baner upp på murarna i Babel, skicker vakt, sätter väktare, beställer håll; ty Herren tänker något, och skall desslikes fullfölja det han emot Babels inbyggare talat hafver.
E kau i ka hae ma na pa o Babulona, E hoomahuahua i ka poe kaua, E hoonohonoho i na kiai, E hoomakaukau i ka poe hoohalua; No ka mea, ua noonoo o Iehova, a ua hana hoi i na mea ana i olelo ku e ai i ka poe e noho la ma Babulona.
13 Du som vill stor vatten bor, och stora rikedomar hafver, din ände är kommen, och din girighet är ute;
E ka mea e noho la ma na wai nui, Ka mea waiwai nui hoi, Ua hiki mai kou hope, a me ke ana o kou hao ana.
14 Herren Zebaoth hafver svorit vid sina själ: Jag skall uppfylla dig med menniskor, likasom med gräsmatkar, de skola sjunga dig ena viso.
Ua hoohiki o Iehova o na kaua ia ia iho, Oiaio, e hoopiha no wau ia oe i na kanaka e like me na enuhe, A e hookiekie lakou i ka hooho ku e ia oe.
15 Den som jordena, genom sin kraft, gjort hafver, och beredde verldenes krets genom sina vishet, och himmelen skickeliga utsträckte;
Ua hana oia i ka honua i kona mana, Ua hookumu oia i ke ao nei i kona akamai, A ua uhola'i i na lani i kona ike.
16 Då han dundrar, så varder under himmelen mycket vatten, han uppdrager moln ifrå jordenes ända; han gör ljungeld i regnena, och låter vädret komma utu hemlig rum.
I ka poha ana o kona leo, Nui na wai ma na lani; Oia ka mea e pii aku ai ka ohu, mai na kihi ae o ka honua: Nana no i hana ka uwila, me ka ua, A hoopuka mai la oia i ka makaui, Mailoko mai o kona waihona waiwai.
17 Alla menniskor äro dårar med sine konst, och alle guldsmeder bestå med skam med sin beläte; ty deras beläte äro bedrägeri, och hafva intet lif.
Me he holoholona la na kanaka a pau ma ka ike, Ua hoohilahilaia na mea hoohehee kala a pau, ma na kii i hooheheeia; No ka mea, he wahahee kona kii hooheheeia, Aohe hanu iloko o lakou.
18 De äro icke annat än fåfängelighet och förförisk verk; de måste förgås, då de hemsökte varda.
He lapuwale lakou, he hana na ka wahahee; I ko lakou wa e hoopaiia mai ai, e make no lakou.
19 Men så är icke han, som Jacobs del är, utan han, som all ting gör, den äret, och Israel är hans arfs staf; Herren Zebaoth är hans Namn.
Aole i like ka Puu o Iakoba me lakou, No ka mea, nana no i hana na mea a pau; O ka Iseraela ke kookoo o kona hooilina; O Iehova o na kaua kona inoa.
20 Du äst min hammar och krigsvapen, genom dig skall jag slå folk och förderfva riken.
He hamare no oe no'u, A me ko'u mau mea kaua e kaua'i: No ka mea, ia oe no wau e wawahi ai i na aina, A ia oe no hoi e luku aku ai au i na aupuni;
21 Jag skall slå dina hästar och resenärer, jag skall sönderslå dina vagnar och deras foromän;
Ia oe no wau e uhai i ka lio, A me kona mea nana e holo; Ia oe no wau e uhai ai i ke kaakaua, A me kona mea nana e holo;
22 Jag skall slå dina män och qvinnor; jag skall slå dina gamla och dina ynglingar; jag skall slå dräng och pigo;
Ia oe no wau e uhai ai i ke kane a me ka wahine; Ia oe no hoi au e uhai ai i ka elemakule a me ka mea opiopio; A ia oe no e uhai ai au i ke kanaka opiopio, a me ke kaikamahine:
23 Jag skall slå din herda och hjord; jag skall slå dina åkermän och ok; jag skall slå dina Förstar och herrar.
Ia oe no e uhai aku ai au i ke kahuhipa, a me kona ohana; Ia oe no wau e uhai aku ai i ke kauaka mahiai, A me kona mau bipi kauo; A ia oe no wau e uhai aku ai i na kiaaina, A me ko lakou poe alii.
24 Ty jag vill vedergälla Babel, och allom Chaldeers inbyggarom, alla deras ondsko, som de uppå Zion bedrifvit hafva, för edor ögon, säger Herren.
A maluna o Babulona, a maluna o ka poe e noho la ma Kaledea, E hoihoi no wau i ka hewa a pau a lakou i hana'i, Ma Ziona, imua o kou mau maka, wahi a Iehova.
25 Si, jag skall till dig, du skadeliga berg, som hela verldena förderfvar, säger Herren; jag skall sträcka mina hand öfver dig, och välta dig neder af bergena, och göra ett förbrändt berg af dig;
Aia hoi, owau ka i ku e ia oe, e ka mauna hoomake, Wahi a Iehova; Ka mea i anai i ka honua a pau: A e kakauha aku au i ko'u lima maluna ou, A e olokaa aku au ia oe ilalo, mai na pohaku aku, A e hoolilo au ia oe i mauna a.
26 Att man af dig hvarken hörnstenar eller grundstenar taga kan; utan ett evigt öde skall du vara, säger Herren.
Aole hoi lakou e lawe i kekahi pohaku ou i pohaku kihi, Aole hoi i pohaku hookumu: Aka, e neoneo mau loa aku no oe, wahi a Iehova.
27 Reser upp baner i landena, blåser med basun ibland Hedningarna, ruster Hedningarna emot honom, kaller emot honom de Konungarike Ararat, Minni och Ascenas, beställer höfvitsmän emot honom, hafver hästar fram, likasom snorrande bromser.
E kau oukou i ka hae ma ka aina, E puhi i ka pu iwaena o ko na aina, E hoomakaukau i ko na aina, e ku e ia ia; E kena i na aupuni o Arerata e ku e ia ia, Ia Mini, a me Asekenaza; E hoonoho i alihi kaua e ku e ia ia; E hoouna i na lio e like me na enuhe huluhulu.
28 Ruster Hedningarna emot honom, nämliga Konungarna af Meden, samt med deras Förstar och herrar, och allt deras väldes land.
E hoomakaukau ku e ia ia i ko na aina a me ua'lii o ko Media, I kona poe kiaaina hoi a me kona mau luna, A me ka aina a pau o kona aupuni.
29 Och landet skall bäfva och förskräckas; förty Herrans tankar vilja fullkomnade varda emot Babel, att han gör Babels land till ett öde, der ingen uti bo skall.
E haalulu no ka aina, a e mihi hoi; No ka mea, e hanaia maluna o Babulona na manao a pau o Iehova, E hoolilo i ka aina o Babulona i wahi neoneo, Me ka mea ole nana e noho.
30 De hjeltar i Babel skola icke töra draga ut till strids, utan blifva på fästen; deras starkhet är borto, och äro vordne såsom qvinnor; hans boningar äro upptände, och hans bommar sönderbrutne.
Ua haalele na kanaka ikaika o Babulona i ke kaua, Ua noho lakou ma na puu kaua; Ua pio hoi ko lakou ikaika, Ua like no hoi lakou me na wahine; Ua hoopau lakou i ko lakou wahi noho i ke ahi, Ua uhaiia kona mau kikaola.
31 Här löper den ene om den andra, och det ena bådskapet möter thy andro, till att kungöra Konungenom i Babel, att hans stad vunnen är allt intill ändan;
E holo auanei kekahi luna e halawai me ka kekahi luna, A me kekahi elele e halawai me kekahi elele, E hai aku i ke alii i ke pio ana o ke kulanakauhale ma kekahi pea:
32 Och hamnarna intagna, och sjöarna utbrände, och krigsfolket blödigt vordet.
I ka lilo ana o na alanui kiaiia, A ua hoopau no lakou i na ohe i ke ahi, Ua auhee hoi na kanaka kaua.
33 Ty detta säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Dottren Babel är såsom en tröskeloge, när man derpå tröskar; hennes skördeand varder snart kommandes.
No ka mea, ke olelo mai nei o Iehova o na kaua, ke Akua o ka Iseraela penei; Ua like ke kaikamahine o Babulona me kahi hahi palaoa, Ua hiki mai ka manawa e hahi ai ia ia; He manawa iki e koe, a hiki mai kona hoiliili ai ana.
34 NebucadNezar, Konungen i Babel, hafver uppfrätit mig, och omstört mig; han hafver gjort ett tomt käril af mig; han hafver uppslukat mig likasom en drake; han hafver fyllt sin buk af mine kräselighet; han hafver bortdrifvit mig.
Ua ai mai o Nebukaneza ke alii o Babulona ia'u, A ua hooki loa mai ia'u, Ua hoolilo mai oia ia'u i ipu mea ole iloko, Ua moni mai oia ia'u, e like me ka moonui, Ua hoopiha oia i kona opu i ka'u mea maikai, Ua kipaku mai oia ia'u.
35 Men nu finner sig öfver Babel den arghet, som uppå mig och mitt kött bedrifven är, säger inbyggerskan i Zion; och mitt blod, öfver de inbyggare i Chaldeen, säger Jerusalem.
Maluna hoi o Babulona, ka hookaumahaia o'u a me ko'u kino, Wahi a ka mea e noho la ma Ziona; A o ko'u koko hoi maluna o ka poe e noho la ma Kaledea, Wahi a Ierusalema.
36 Derföre säger Herren alltså: Si, jag skall uträtta dig dina sak, och hämnas dig; jag skall uttorka hans haf, och förtorka låta hans brunnar.
Nolaila, ke olelo mai nei o Iehova penei; Aia hoi, na'u no e hooponopono i kou hoopiiia, Na'u hoi e hoopai aku nou; A e hoomaloo no wau i kona moana, A e hoopio no hoi au i kona waipuna.
37 Och Babel skall varda till en stenhop, och till en drakaboning, till ett vidunder, och till ett hvisslande, att der ingen uti bo skall.
A e lilo o Babulona i mau puu, He wahi noho no na iliohihiu, He mea e kahaha ai, a e hoowahawaha ai hoi, Me ka mea ole nana e noho.
38 De skola allesamman ryta såsom lejon, och ropa likasom de unga lejon.
E uwo pu no lakou e like me na liona, A e hoonui hoi i ko lakou leo e like me na keiki liona.
39 Jag skall sätta dem med deras drickande uti hetta, och göra dem druckna, att de skola glade varda, och sofva en evig sömn, af hvilkom de aldrig uppvakna skola, säger Herren.
Ia lakou e wela'i, e hana no wau i ko lakou ahainu, A e hooona aku wau ia lakou, i mea e lealea ai lakou, A e moe no lakou i ka hiamoe mau loa, Aole lakou e ala hou, wahi a Iehova.
40 Jag skall nederföra dem likasom lamb, till att slagtas, såsom vädrar och bockar.
E hooiho aku au ia lakou e like me na keikihipa i ka make, E like hoi me na hipa kane, a me na kaokane.
41 Huru är Sesach så vunnen, och den beprisade i allo verldene så intagen? Huru är Babel så till ett under vorden ibland Hedningarna?
Nani ka hopuia o Sesaka! A ua hoopioia hoi ka mea nani o ka honua a pau! Nani ka lilo ana o Babulona i mea kupaianaha iwaena o na aina!
42 Ett haf är gånget öfver Babel, och med dess många böljor är han öfvertäckt.
Ua pii mai ke kai maluna o Babulona; Ua uhiia oia i ka nui o kona mau ale.
43 Hans städer äro öfvergifne, och till ett torrt ödeland vordne; till ett land, der ingen uti bor, och der ingen menniska uti vandrar.
Ua lilo kona mau kulanakauhale i wahi neoneo, He aina maloo hoi, a he waonahele, He aina noho ole ia e kekahi kanaka, Aole hoi e hele ae ke keiki a ke kanaka ilaila.
44 Ty jag hafver hemsökt Bel i Babel, och rifvit utu hans hals det han uppsvulgit hade, och Hedningarna skola intet mer löpa till honom; ty murarna i Babel äro också nederfallne.
Na'u no e hoopai aku ia Bela ma Babulona, A e hoopuka aku no hoi au iwaho o kona waha, I ka mea ana i moni ai; Aole e akoakoa hou mai na lahuikanaka io na la; Oia, e hiolo ana ka pa o Babulona.
45 Drager derut, mitt folk; hvar och en undsätte sina själ för Herrans grymma vrede.
E ko'u poe kanaka, e hele oukou maiwaena aku ona, A e hoopakele kela kanaka keia kanaka i kona ola iho, Mai ka ukiuki nui o Iehova;
46 Edor hjerta måtte eljest vek varda, och uppgifvas för det rykte, som man i landena höra skall; ty uti eno årena skall ett rykte gå, och sedan i andra årena också ett rykte om våld i landena, och en Förste skall vara emot den andra.
O maule auanei ko oukou naau, a makau hoi oukou, no ka lono e loheia ana ma ia aina; E hiki mai no ka lono i kekahi makahiki, A he lono hou i kekahi makahiki, He haunaele ma ka aina, O kekahi alii e ku e ana i kekahi alii.
47 Derföre si, den tid kommer, att jag de afgudar i Babel hemsöka skall, och deras hela land till skam varda skall, och hans slagne derinne ligga skola.
Nolaila, aia hoi, e hiki mai ana na la, E hoopai aku ai au i na kii kalaiia o Babulona; A e hoohilahilaia kona aina a pau, A e haule hoi iwaenakonu ona, kona poe a pau i houia.
48 Himmel och jord, och hvad deruti är, skola glädja sig öfver Babel, att hans förstörare nordanefter komne äro, säger Herren.
Alaila e hookani olioli ai ka lani, a me ka honua, a me na mea a pau oloko, no Babulona; No ka mea, mai ke kukulu akau mai e hele mai ai io na la ka poe hao wale, wahi a Iehova.
49 Och lika som Babel i Israel de slagna fällt hafver, alltså skola de slagne i Babel fällde varda uti hela landena.
Me Babulona i hoohina'i i ka poe i houia o ka Iseraela, Pela no ma Babulona e hina'i ka poe i houia o ka honua a pau.
50 Så drager nu edar väg, I som svärdet undflytt hafven, och töfver icke länge; tänker uppå Herran uti fjerran land, och låter Jerusalem ligga eder i hjertat.
E hele oukou, e ka poe i pakele i ka pahikaua, Mai ku malie; e hoomanao ia Iehova ma kahi loihi aku, E hoomanao hoi ia Ierusalema iloko o ko oukou naau.
51 Vi vorom till skam komne, då vi den försmädelse höra måste, och skammen betäckte vår ansigte, då de främmande kommo öfver Herrans hus helgedom.
Ua hoohilahilaia makou, no ka mea, ua lohe makou i ka hoowahawaha: Ua uhiia ko makou maka i ka hilahila; No ka mea, ua hiki mai na malihini iloko o na keenakapu o ka hale o Iehova.
52 Derföre, si, den tid kommer, säger Herren att jag hans afgudar hemsöka skall, och i hela landena skola de dödssåre sucka.
No ia mea, aia hoi, e hiki mai auanei na la, wahi a Iehova, E hoopai aku ai au i kona mau kii kalaiia; A ma kona aina a puni e kaniuhu ai no ka poe i oia.
53 Och om Babel uppstege i himmelen och satte sina magt uti de höga fäste, så skola dock förstörare ifrå mig komma öfver honom, säger Herren.
Ina paha i pii aku o Babulona a i ka lani, A ina i hoopaa loa oia i na puu kaua o kona ikaika, E hele aku nae ka poe hao wale, mai o'u aku nei a io na la, wahi a Iehova.
54 Man hörer ena röst i Babel, och en stor jämmer i de Chaldeers land;
Mai Babulona mai, kui mai ka lono no ka uwe ana, A me ka luku nui ia, mai ka aina o ko Kaledea mai.
55 Ty Herren förderfvar Babel; han förderfvar honom med så stort skri och rumor, att hans böljor fräsa likasom stor vatten.
No ka mea, ua hao wale o Iehova ia Babulona, A ua hooki hoi i ka walaau nui mai ona aku; A halulu kona mau ale e like me na wai nui, Kani no ka leo o kona walaau.
56 Ty förstöraren är kommen öfver Babel, hans hjeltar varda grepne, deras bågar varda sönderbrutne; ty hämndenes Gud, Herren, betalar honom.
No ka mea, ua hele mai ka mea hao wale maluna ona, Maluna hoi o Babulona; Ua lawepioia kona poe kanaka ikaika, Ua hai hoi na kakaka a pau o lakou; No ka mea, o Iehova ke Akua hoopai, Oiaio no, e hoopai oia.
57 Jag skall göra hans Förstar, visa, herrar och höfvitsmän, och krigsmän druckna, så att de skola sofva en evig sömn, der de icke mer af uppvakna skola, säger Konungen, som heter Herren Zebaoth.
A e hooona aku au i kona poe alii, a me kona poe akamai, I kona poe kiaaina, a me kona mau luna, a me kona poe kanaka ikaika: A e moe no lakou i ka hiamoe mau loa, Aole lakou e ala hou, wahi a ke alii, Nona ka inoa, o Iehova o na kaua.
58 Detta säger Herren Zebaoth: Murarna om den stora Babel skola undergrafne varda, och hans höga portar uppbrännas med eld, att Hedningarnas arbete skall fåfängt vara, och uppbrännas hvad folken med mödo uppbyggt hafva.
Ke olelo mai nei o Iehova o na kaua; E oiaio no e hoohiolo loa ia na pa nui o Babulona, A e puhiia i ke ahi kona mau pukapa kiekie; E hooikaika na kanaka a make hewa ka luhi, A o na lahuikanaka hoi, no ke ahi, A e maloeloe lakou.
59 Detta är det ord, som Propheten Jeremia befallde SeraJa, Neria sone, Mahsea sons, då han med Zedekia, Juda Konung, drog till Babel, uti fjerde årena hans rikes. Och SeraJa var en fridsam Förste.
O ka olelo a Ieremia a ke kaula i kauoha'i ia Seraia, i keiki a Neria, i ke keiki a Maaseia, i ka manawa ana i hele pu aku ai i Babulona me Zedekia, ke alii o ka Iuda, i ka makahiki aha o kona noho alii ana. He luna noho malie o ua Seraia nei.
60 Och Jeremia skref all den olycko, som öfver Babel komma skulle, uti ene bok, nämliga all denna orden, som emot Babel skrifne äro.
A kakau no Ieremia iloko o ka buke i ka hewa a pau e hiki mai ana maluna o Babulona, i keia mau olelo a pau hoi i palapalaia no Babulona.
61 Och Jeremia sade till SeraJa: Då du kommer till Babel, så se till och läs alla dessa orden;
Olelo mai la o Ieremia ia Seraia, A hiki aku oe i Babulona, a ike, a heluhelu hoi i keia mau olelo a pau;
62 Och säg: Herre, du hafver talat emot detta rummet, att du ville förderfva det, så att ingen skulle bo häruti, hvarken folk eller fä, utan vara till ett evigt öde.
Alaila, e i aku oe, E Iehova, ua olelo ku e mai oe i keia wahi, e hooki iho, i mea e koe ole ai kekahi mea iloko ona, aohe kanaka, aohe holoholona, aka, e neoneo mau loa aku no.
63 Och när du hafver utläsit bokena, så bind en sten dervid, och kasta henne uti Phrath;
A hiki i ka manawa e hoopau ai oe i ka heluhelu ana i keia buke, alaila e nakinaki i ka pohaku me ka buke, a e hoolei aku iwaenakonu o Euperate.
64 Och säg: Alltså skall Babel försänkt varda, och icke uppkomma igen, för den olycko, som jag skall öfver honom komma låta, utan förgås. Allt härtill hafver Jeremia talat.
A e i aku oe, Pela e poho ai o Babulona, aole o ala hou, mai ka hewa a'u e lawe ai maluna ona. A e maloeloe lakou. A ia nei na olelo a Ieremia.
