< Jeremia 5 >

1 Går omkring gatorna i Jerusalem, och ser till, och förfarer; och söker på dess gator, om I någon finnen, som rätt gör, och efter trona, så vill jag vara honom nådelig.
Jerusalem khopi sung lampi jousea, dunglhei vailhei unlang, veng ningkoi lah jouse gahol’un. Mihem khatbeh dihtah’a thutan leh lungtheng tah’a thudih hol, namudoh jouleh, keiman ama jal’a akhopi kangaidam ding chuleh kasuhmang luding ahi.
2 Och om de än sade: Så sant som Herren lefver; så svärja de dock falskeliga.
Amahon, Pakai chu aitih’a hingjing ahi, tia akihahsel ji vangun, jou leh nal jengin thu aseijiuvin ahi.
3 Herre, din ögon se efter trone. Du slår dem, och de kännat intet; du plågar dem, men de bättra sig intet; de hafva ett ansigte hårdare än sten, och vilja icke omvända sig.
Vo Pakai, nangman thutah jeng navet lhih jeng ahi. Nangin namite chunga nakhut nalhatan, ahivangin amahon nahsah in aneipouve. Nangin amaho nanoigeptan, ahivangin amahon hichu kisuhdihnan asangpouve. Amaichangu song bangin atah sah un, lungkhel ding aumpouve.
4 Men jag tänkte: Må ske, att den arme hopen är oförståndig; vet intet af Herrans väg, och af sins Guds rätt.
Hichun keiman kaseitai,’’ Amahohi vaicha leh tahlelte ima hephalou ahiuve. Amaho’a kon’a ipi apha hungpot dingham? Amahon Pakai lampi ahepouvin, chuleh Pathen danthu jong agel phapouve.
5 Jag vill gå till de väldiga, och tala med dem; de måste ju veta af Herrans väg, och sins Guds rätt; men de samme hade alle sönderbrutit oket, och sönderslitit banden.
Hijeh chun, keima lamkai vaihomte kom’a gachengting, gaseipeh tange. Ajeh chu amaho beh chun Pakai lampi leh Pathen danthu ho henauvinte,’’ kati. Ahivangin, alamkaiteu jong abep ahiuvin, Pathen namkol aheh bongun chuleh akigahnau khao jong abotten un ahiuve.
6 Derföre skall ock lejonet, som af skogen kommer, sönderrifva dem, och ulfven af öknene skall förderfva dem, och parden skall vakta på deras städer; alla de som der utgå, skall han uppäta; ty deras synder äro alltför många, och de äro vordne förhärde uti sine olydno.
Hiche jeh a chu, gammang lah’a kon hungdoh sakeiyin amaho athadiu. Chuleh nelphaiya kon hungdoh kamkei yin amaho akimatdiu ahi. Lutnun akhopi pam’a chang’un tin, khosunga kon’a potdoh tapou abotel ding ahi. Ijeh inem itileh achonsetnau atamvaltan, chuleh Pathen douna aboldoh u anasa behseh jengtai.
7 Huru skall jag då vara dig nådelig; efter din barn öfvergifva mig, och svärja vid den som ingen gud är? Och nu, medan jag dem mättat hafver, bedrifva de hor, och löpa uti horohus.
Hichea hi, keiman nang iti kangaidam ding nahim? Nachate la keiya kon in ajammang sohtauvin, semthu Pathen angsung’a akihahsel jah jah jotauvin ahi. Keiman amaho kavah vaset ahiuvin; Ahivangin amahon jonthanghoi jeng abol'un chuleh notiho inkot’a akijot lut lut jenguvin ahi,’’ tin Pakaiyin aseiye.
8 Hvar och en vrenskas efter sin nästas hustru, såsom välfodrade stodhästar.
Amahohi sakol kivahthau huhtah abangun, amitakip chu aheng-akompa jinu velel’a jonlungpu ngen ahiuve.
9 Och skulle jag icke för sådant hemsöka dem, säger Herren; och skulle min själ icke hämnas öfver sådant folk, som detta är?
Hiche mihohi, keiman iti talen matsah louva kalha ding ham? Chuleh hitobang nam mite chung’a hi, keiman iti phu kalahda ding ham? tin Pakaiyin aseiye.
10 Bestormer hans murar och kaster dem omkull, och skoner intet; förer bort hans vinqvistar; ty de äro icke Herrans.
Alengpi leilaiyuva, lengpigui ho agol gol’a kituna lah’a khun, chesuh unlang gasumangun, beihel invang hinlha hih un. Abah chengu abon'in gamallhauvin, ajeh chu amaho hi keiya kon ahipouve.
11 Utan de förakta mig, både Israels hus, och Juda hus, säger Herren.
Ijeh inem itileh, Israel insung leh Judah insung mite hi, keiya dinga tahsanna beihel ahiuvin chuleh eidouva pang ahitauve, tin Pakaiyin aseiye.
12 De förneka Herran, och säga: Det är icke han, och oss varder icke så illa gåendes; svärd och hunger kommer intet öfver oss;
Amahon, Pakai aseilep un, hitin aseiyuve. Aman eiho chunga imacha bol ponte. Ichunguva genthei hesohna hunglhung pontin chuleh gal kisat leh kellhah injong eilhunden pouvinte, atiuvin ahi.
13 Propheterna tala mycket i vädret, och hafva intet Guds ord; det gånge dem så sjelfvom.
Pathen themgao hojong hi ahomkeo bep hiuvin tin, asunguva Pathen thupeh umlou ahitauve. Hijeh a chu, agaothu seidoh’u jong, achunguva chuding ahibouve.
14 Derföre säger Herren Gud Zebaoth: Efter I sådana tal hafven, si, så vill jag göra min ord i dinom mun till en eld, och detta folk till trä, och han skall förtära dem.
Hijeh chun Pakai van Pathen in hitin aseiye, hiche mite hin hitobang a thu aseijeh’un, keiman kathupeh chengse hi, nakam sunga kon’a meikou banga kasemdoh ding, chuleh mipite chu thinggosa bangdiu, meikou chun akahvam hel diu ahi, ati.
15 Si, jag skall låta komma öfver eder af Israels hus, säger Herren, ett folk fjerranefter; ett mägtigt folk, hvilket det första folk varit hafver; ett folk, hvilkets tungomål du intet förstår, och intet förnimma kan, hvad de säga.
O Israel, keiman gamlatah’a kon’a namkhat nachunguva kahinlhut khum ding ahi, tin Pakaiyin aseiye. Hiche nam mite chu thahattah ahiuvin khanglui laiya pat’a anaumsa mite ahiuve. Aham-apao ujong najahkhahlou hel nam mite ahiuvin, ipi aseiyu jong nahetlouhel nam mite ahiuve.
16 Deras koger äro öppna grifter; ja, de äro allesamman hjeltar.
Agal manchah hou chu thina lhankot kihonna abang jengin, agalsatteu jong thahattah jeng ahiuve.
17 De skola förtära din säd och ditt bröd; de skola uppäta dina söner och döttrar; de skola uppsluka din får och ditt fä; de skola förtära din vinträ, och fikonaträ; dina fasta städer, der du förlåter dig uppå, skola de förderfva med svärd.
Amahon, nalousoh ho leh na anneh ding jouse anehgamdiu, amahon nachapateu leh nachanuteu jong abahgamdiu, amahon nakelngoi hon ho leh nagancha ho jouse anehgamdiu, amahon nalengpiga holeh natheiga ho jouse anehgamdiu, chuleh kulpi nakaikhum uva hoidohna khopia nanei jouseu jong abon’a asuhmang hel diu ahi, ati.
18 Och jag skall på den tid, säger Herren, intet skona eder.
Hijongleh hitobang nikho jenga jong chu, keima nangho kasuhgam hel loudiu nahiuve, tin Pakaiyin aseiye.
19 Och om de varda sägande: Hvi gör Herren vår Gud oss allt detta? så skall du svara dem: Lika som I hafven öfvergifvit mig, och tjenen främmande gudar, uti edart eget land; alltså skolen I ock tjena främmandom uti ett land, det icke edart är.
Chuleh namiten, ipi jeh’a Pakai i- Pathen u chun ichunguva hitobang hi abol ham, tia adoh teng uleh, nanghon amaho jah’a hitia naseipeh diu; Nanghon Pakai i-Pathen u chu nadondauvin nangho gamsunga gamdang pathen ho najenleuvin ahi. Hiche jeh’a chu, tua hi, nanghon nahetphah louvu migam’a, nahetlou hel u mite naga jenle diu ahi, tin seipeh in ati.
20 Detta skolen I förkunna i Jacobs hus, och predika i Juda, och säga:
Hiche thuhi Israel ho lah’a phongjal unlang chuleh Judah te kom’a gaseiphong un.
21 Hörer till, I galna folk, som intet förstånd hafven; I som ögon hafven, och sen intet; öron hafven, och hören intet.
Hiche hi ngaiyun, vo mingol lungthim beiho, mit neiya kho muthei louho chuleh bil neiya kho jathei louho.
22 Viljen I icke frukta mig, säger Herren, och intet förskräckas för mig, som sätter hafvena sina strand, derinnan det alltid blifva måste, och der intet öfvergå? Och om det än svaller, så förmår det dock intet; och om dess böljor än fast bullra, så måste de dock icke der öfvergå.
Nanghon keima neigin louvu ham? Ipi dinga ka-angsung’a tija tah’a kihot hot lou nahiuvem? Keima Pakaiyin, twikhanglen kinong tinkih nading leh aitih’a twiyin akhokhel lou nadingin, twipi pang’a neldi gamgi kakoiye. Twikhanglen twipi chu kinuh ham lah lah henlang kithong jeju jong leh, hiche gamgi hi twiyin akhokhel louding ahi.
23 Men detta folket hafver ett affälligt och ohörsamt hjerta; blifva affällige, och hållat så allt framåt;
Ahin hiche mite hi, louchal tah leh doumah bol hattah mite chu ahiuvin, amahon kei eidalhauvin, keiya kon in achemang gamtauvin ahi.
24 Och säga icke en tid i sitt hjerta: Låt oss dock frukta Herran vår Gud, den oss arlaregn och serlaregn gifver i rättom tid; och bevarar oss årsväxten troliga och årliga.
Amahon alungthim giltah’uva kon in, Pakai i-Pathen’u gingu hite. Ajeh chu aman aphat cha-a chuh-go hihen khal-go hijongleh eipeh uva; eiho dinga aphatcha a chang-at phat eikoipeh jingpau ahi, tin aseipouve.
25 Men edra missgerningar förhindra detta, och edra synder vända detta goda ifrån eder.
Nagitlouna chengse chun phattheiboh nachan dingho adelmangin, chuleh nachonsetna chengse chun thilpha jouse apaidoh tai.
26 Ty man finner ibland mitt folk ogudaktiga, de der ställa snaror och gildre för menniskorna, att de måga fånga dem, lika som foglafångare göra med klofvar.
Ijeh inem itileh, kamitelah’a migilouteho achengtauve. Gamleng hon sa achanlhih bangun, amahon mi matding achanglhi lhi uvin, thang akampeh un, matding agojing uve.
27 Och deras hus äro full med bedrägeri, lika som en foglabur är full med lockofoglar; deraf varda de väldige, rike och fete.
Vacha thang kamten, abom dimset’a vacha apoh bangun, a-in hou chu dihloutah’a achomdoh u thil adimset in ahi. Hiche jeh chun, amaho alendoh gam’un chuleh ahaodoh gamtauve.
28 De omgå med ond stycker; de hålla ingen rätt; den faderlösa främja de icke i hans sak, dock går dem väl, och hjelpa icke den fattiga till rätta.
Amaho athaodoh gam’un, chuleh atahsau jong ajolsel gamtauve. chuleh athilse bolhou chu angahje ahetapouve. Amahon, chagate chung a dihtah’a thutanna adalpih un, chuleh vaicha gentheite ding chanvou jong dihtah in achansah pouve.
29 Skulle jag det icke hemsöka, säger Herren; och skulle min själ icke hämnas uppå sådant folk, som detta är?
Hichengse jeh’a hi, keiman amaho chu talen pelouva kaum ding ham?’’ tin Pakaiyin aseiye. Chuleh hiche nam mite chunga keiman phu kalahda ding ham?’’ ati.
30 Det står grufveliga och styggeliga till i landena.
Hiche gamsunga hin, thil gimneitah leh tijat umtah chu asohtai.
31 Propheterna lära falskt, och Presterna äro herrar i deras ämbete, och mitt folk vill gerna så hafvat; huru vill eder gå för sådant på sistone?
Themgao hon jouthu jeng aseiyun, Thempu hon jong ama dei deiyun vai ahomtauve. Kamiten hitobang hi nadeiyun ahi. Ahivangin ijakai achaina ahunglhun tengleh, ipi naboldiu ham?’’ ati.

< Jeremia 5 >