Jeremia 48
1 Emot Moab. Så säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Ve dem stadenom Nebo; ty han är förstörd, och ligger ömkeliga; Kiriathaim är vunnen, fästet står ömkeliga, och är nederrifvet.
Of Moab. Thus says Jehovah of hosts, the God of Israel: Woe to Nebo! For it is laid waste. Kiriathaim is put to shame; it is taken. Misgab is put to shame and broken down.
2 Moabs tröst är ute, den han af Hesbon hade; ty man hafver något ondt i tankanom emot honom, nämliga: Kommer, vi vilje utrota honom, att han intet folk mer vara skall; och du, Madmen, måste ock förderfvad varda, svärdet skall efter dig komma.
The praise of Moab is no more. In Heshbon they have devised evil against her: Come, and let us cut her off from being a nation. Thou also, O madmen, shall be brought to silence. The sword shall pursue thee.
3 Man hörer ett rop i Horonaim, om förderfvelse och stor jämmer.
The sound of a cry from Horonaim: Desolation and great destruction!
4 Moab är nederslagen; man hörer hans unga barn ropa;
Moab is destroyed. Her little ones have caused a cry to be heard.
5 Ty de gå gråtande den vägen upp åt Luhit, och fienderna höra ett Jämmerrop på den vägen neder ifrå Horonaim;
For they shall go up by the ascent of Luhith with continual weeping, for at the descent of Horonaim they have heard the distress of the cry of destruction.
6 Nämliga: Skynder eder bort, och undsätter edart lif; men du skall vara såsom ljung i öknene.
Flee, save your lives, and be like the heath in the wilderness.
7 Derföre, att du förlätst dig uppå dina byggning, och uppå dina håfvor, skall du ock vunnen varda. Och Chemos måste ut, och draga sin väg fången, samt med sina Prester och Förstar.
For, because thou have trusted in thy works and in thy treasures, thou also shall be taken. And Chemosh shall go forth into captivity, his priests and his rulers together.
8 Ty förderfvaren skall komma öfver alla städerna, att icke en stad undslippa skall; der skola både dalarna förderfvas, och slättmarken förstörd varda; ty Herren hafver det sagt.
And the destroyer shall come upon every city, and no city shall escape. The valley also shall perish, and the plain shall be destroyed, as Jehovah has spoken.
9 Käre, låter Moab blomstras; han skall utblomstrat hafva, och hans städer skola öde ligga, att der ingen uti bo skall.
Give wings to Moab, that she may fly and get her away. And her cities shall become a desolation, without any to dwell therein.
10 Förbannad vare den som Herrans verk gör försummeliga; förbannad vare den som sitt svärd upphåller, att det intet blod utgjuter.
Cursed be he who does the work of Jehovah negligently, and cursed be he who keeps back his sword from blood.
11 Moab hafver af sinom ungdom varit säker, och hafver på sine drägg stilla legat, och hafver icke någon tid varit ugjuten af det ena fatet uti det andra, och icke någon tid bortfarit uti fängelse; derföre är honom hans smak qvarblifven, och hans lukt hafver intet förvandlat sig.
Moab has been at ease from his youth, and he has settled on his lees, and has not been emptied from vessel to vessel, nor has he gone into captivity. Therefore his taste remains in him, and his scent is not changed.
12 Derföre, si, säger Herren, den tiden kommer, att jag skall sända honom uttappare, som honom uttappa skola, och göra hans fat tom, och sönderslå, hans läglar.
Therefore, behold, the days come, says Jehovah, that I will send to him those who pour off, and they shall pour him off. And they shall empty his vessels, and break their bottles in pieces.
13 Och Moab skall öfver Chemos till skam varda, lika som Israels hus öfver BethEl till skam vordet är, der de dock förläto sig uppå.
And Moab shall be ashamed of Chemosh, as the house of Israel was ashamed of Bethel their confidence.
14 Huru djerfvens I säga: Vi äre hjeltar och de rätte krigsmän;
How can ye say, We are mighty men, and valiant men for the war?
15 Ändock Moab måste förstörd varda, och hans städer bestegne, och hans bäste män måste nedergå till att dräpas? säger Konungen, som heter Herren Zebaoth.
Moab is laid waste, and they have gone up into his cities. And his chosen young men have gone down to the slaughter, says the King, whose name is Jehovah of hosts.
16 Ty Moabs ofärd varder snart kommandes, och hans olycka skall väl hasta sig.
The calamity of Moab is near to come, and his affliction hastens fast.
17 Käre, hafver dock medlidande med honom, I som omkring honom bon, och hans namn kännen, och sägen: Huru är det starka riset och den härlige stafven så sönderbruten?
All ye who are round about him, bemoan him, and all ye who know his name, say, How the strong staff has broken, the beautiful rod!
18 Stig neder af härlighetene, du dotter som i Dibon bor, och sätt dig på det torra; ty Moabs föfderfvare skall komma upp till dig, och sönderbryta din fäste.
O thou daughter who dwells in Dibon, come down from thy glory, and sit in thirst, for the destroyer of Moab has come up against thee. He has destroyed thy strongholds.
19 Gack in på vägen, och se till, du inbyggerska i Aroer; fråga dem som flydde och undsluppne äro, och säg: Huru går det?
O inhabitant of Aroer, stand by the way, and watch. Ask him who flees, and her who escapes. Say, What has been done?
20 Ack! Moab är förödd och förderfvad; jämrer eder, och roper, förkunner det i Arnon, att Moab förderfvad är.
Moab is put to shame, for it is broken down. Wail and cry, tell ye it by the Arnon, that Moab is laid waste.
21 Straffet är gånget öfver slättmarkena, nämliga öfver Holon, Jahza, Mephaath,
And judgment has come upon the plain country: upon Holon, and upon Jahzah, and upon Mephaath,
22 Dibon, Nebo, BethDiblathaim,
and upon Dibon, and upon Nebo, and upon Beth-diblathaim,
23 Kiriathaim, BethGamul, BethMeon,
and upon Kiriathaim, and upon Beth-gamul, and upon Beth-meon,
24 Kirioth, Bozra, och öfver alla de städer i Moabs land, ehvad de ligga fjerran eller när.
and upon Kerioth, and upon Bozrah, and upon all the cities of the land of Moab, far or near.
25 Moabs horn är afhugget, och hans arm är sönderbruten, säger Herren.
The horn of Moab is cut off, and his arm is broken, says Jehovah.
26 Gör honom drucknan, ty han hafver upphäfvit sig emot Herran, att han må spy sig, och vrida händerna, på det han ock må till spott varda.
Make ye him drunken, for he magnified himself against Jehovah. And Moab shall wallow in his vomit, and he also shall be in derision.
27 Ty Israel hafver varit ditt gabberi, lika som han hade varit funnen ibland tjufvar; och efter du sådant emot honom talat hafver, måste du ock bortföras.
For was not Israel a derision to thee? Was he found among thieves? For as often as thou speak of him, thou wag the head.
28 O! I Moabs inbyggare, öfvergifver städerna, och bor uti bergklippomen, och görer likasom dufvorna, som bo högt upp i hålen.
O ye inhabitants of Moab, leave the cities, and dwell in the rock, and be like the dove that makes her nest over the mouth of an abyss.
29 Man hafver ju alltid sagt om den stolta Moab, att han fast stolt är, högfärdig, högmodig, trotsig och storsinnad.
We have heard of the pride of Moab, that he is very proud, his loftiness, and his pride, and his arrogance, and the haughtiness of his heart.
30 Men Herren säger: Jag känner väl hans vrede, att han icke så mycket förmår, och tager sig före att göra mer än i hans magt är.
I know his wrath, says Jehovah, that it is nothing. His boastings have wrought nothing.
31 Derföre måste jag jämra mig öfver Moab, och ropa öfver hela Moab, och sörja öfver det folk i Kirheres.
Therefore I will wail for Moab, yea, I will cry out for all Moab. For they shall mourn the men of Kir-heres.
32 Jag måste gråta öfver dig, Jaeser, du vingård i Sibma; ty dine vinqvistar äro farne öfver hafvet, och komne intill Jaesers haf; förderfvaren är fallen in uti dina säd och vinhemtning.
With more than the weeping of Jazer I will weep for thee, O vine of Sibmah. Thy branches passed over the sea. They reached even to the sea of Jazer. The destroyer has fallen upon thy summer fruits and upon thy vintage.
33 Fröjd och glädje är borto af markene, och af Moabs land, och man skall intet vin mer pressa der, vintramparen skall intet; mer sjunga sina viso,
And gladness and joy is taken away from the fruitful field and from the land of Moab. And I have caused wine to cease from the winepresses. None shall tread with shouting. The shouting shall be no shouting.
34 För det ropets skull i Hesbon, allt in till Eleale, hvilket man hörer intill Jahza, ifrå Zoar den treggaårs kona, intill Horonaim; ty Nimrims vatten skola ock uttorkas.
From the cry of Heshbon even to Elealeh, even to Jahaz they have uttered their voice, from Zoar even to Horonaim, to Eglath-shelishiyah. For the waters of Nimrim also shall become desolate.
35 Och jag skall, säger Herren, i Moab dermed en ända göra, att de icke mer skola offra på höjderna, och röka sinom gudom.
Moreover I will cause to cease in Moab, says Jehovah, him who offers in the high place, and him who burns incense to his gods.
36 Derföre ryter mitt hjerta öfver Moab, lika som en trummete, och öfver det folk i Kirheres ryter mitt hjerta, såsom en trummete; ty de hafva fast förtagit sig, derföre måste de förgås.
Therefore my heart sounds for Moab like pipes, and my heart sounds like pipes for the men of Kir-heres. Therefore the abundance that he has gotten is perished.
37 All hufvud skola varda kullot, och allt skägg afrakadt; alla händer skola refna varda, och hvar man skall draga säcker uppå.
For every head is bald, and every beard clipped. Upon all the hands are cuttings, and upon the loins sackcloth.
38 På all tak och gator allestäds i Moab skall man gråta; ty Jag hafver sönderslagit Moab, likasom ett onyttigt fat, säger Herren.
On all the housetops of Moab and in the streets thereof there is lamentation everywhere. For I have broken Moab like a vessel of which none delights, says Jehovah.
39 O! huru är han förderfvad, hum jämrar han sig, huru skamliga hänger han hufvudet; och Moab är vorden till spott och till en förskräckelse allom dem som deromkring bo.
How it is broken down! How they do wail! How Moab has turned the back with shame! So Moab shall become a derision and a horror to all who are round about him.
40 Ty så säger Herren: Si, han flyger bortåt, såsom en örn, och uträcker sina vingar öfver Moab.
For thus says Jehovah: Behold, he shall fly as an eagle, and shall spread out his wings against Moab.
41 Kiriath är vunnen, och de fasta städer äro intagne, och de hjeltars hjerta i Moab skall på den tiden vara lika som ene qvinnos hjerta i barnsnöd;
Kerioth is taken, and the strongholds are seized, and the heart of the mighty men of Moab at that day shall be as the heart of a woman in her pangs.
42 Ty Moab måste förderfvad varda, så att han intet folk mer vara skall, derföre att han hafver förhäfvit sig emot Herran.
And Moab shall be destroyed from being a people, because he has magnified himself against Jehovah.
43 Fruktan, kula och snara kommer öfver dig, du inbyggare i Moab, säger Herren.
Fear and the pit and the snare are upon thee, O inhabitant of Moab, says Jehovah.
44 Den som fruktan undkommer, han skall falla uti kulona, och den utu kulone kommer, han skall varda fången i snarone; då skall jag låta komma öfver Moab hans hemsöknings år, säger Herren.
He who flees from the fear shall fall into the pit, and he who gets up out of the pit shall be taken in the snare. For I will bring upon him, even upon Moab, the year of their visitation, says Jehovah.
45 De som undlöpa utu slagtningene, skola söka tillflykt i Hesbon; men en eld skall gå utaf Hesbon, och en låge utaf Sihon, hvilken de rum i Moab och det stridsamma folket förtära skall.
Those who fled stand without strength under the shadow of Heshbon. For a fire has gone forth out of Heshbon, and a flame from the midst of Sihon, and has devoured the corner of Moab, and the crown of the head of the tumultuous ones.
46 Ve dig, Moab, förloradt är Chemos folk; ty man hafver tagit dina söner och döttrar, och fört dem bort fångna.
Woe to thee, O Moab! The people of Chemosh is undone, for thy sons are taken away captive, and thy daughters into captivity.
47 Men uti tillkommande tid skall jag omvända Moabs fängelse, säger Herren. Det vare nu sagdt om straffet öfver Moab.
Yet I will bring back the captivity of Moab in the latter days, says Jehovah. Thus far is the judgment of Moab.
