< Jeremia 40 >

1 Detta är det ord, som af Herranom skedde till Jeremia, då NebuzarAdan, höfvitsmannen, gaf honom lös i Rama; ty han var ock bunden med kedjor ibland alla dem som i Jerusalem och Juda fångne voro, att man dem till Babel bortföra skulle.
Daytoy ti sao nga immay kenni Jeremias manipud kenni Yahweh kalpasan a pinalubosan isuna ni Nebuzaradan, a kapitan dagiti agbanbantay iti ari a mapan idiay Rama. Dayta ti lugar a nakaiyapanan ni Jeremias, ken ti lugar a nangrimpunganda kenkuana babaen kadigiti kawar. Kaduana dagiti amin a natiliw idiay Jerusalem ken Juda a maipan kas balud idiay Babilonia.
2 Då nu höfvitsmannen hade låtit hemta Jeremia till sig, sade han till honom: Herren din Gud hafver talat denna olyckona öfver detta rummet;
Innala ti pangulo dagiti agbanbantay ni Jeremias ket kinunana kenkuana, “Inkeddeng ni Yahweh a Diosmo daytoy a didigra a maibusor iti daytoy a lugar.
3 Och Herren hafver också låtit kommat, och gjort som han det sagt hafver; ty I hafven syndat emot Herran, och icke lydt hans röst, derföre är eder sådant vederfaret.
Isu nga inyeg ni Yahweh daytoy. Inaramidna no ania iti inkeddengna, agsipud ta nagbasolkayo a tattao kenkuana ken saankayo a nagtulnog iti timekna. Dayta ti makagapu a napasamak daytoy a banag kadakayo a tattao.
4 Nu si, jag hafver i dag gjort dig lös utu kedjorna, der dina händer med bundna voro; lyster dig draga med mig till Babel, så kom, jag vill veta ditt bästa; lyster dig ock icke draga med mig till Babel, så låt det blifva; Si, der hafver du hela landet för dig; hvar dig tycker godt vara och dig behagar, dit gack.
Ngem ita kitaem! Winayawayaanka itan manipud kadagiti kawar nga adda kadagiti imam. No iti panagkitam ket nasayaat a kumuyogka kaniak a mapan idiay Babilonia, umayka, ket aywananka. Ngem no iti panagkitam ket saan a nasayaat a kumuyogka kaniak idiay Babilonia, saanmo ngarud nga aramiden. Kumitaka iti entero a daga iti sangoanam. Mapanka iti sadinoman a kayatmo a papanan.”
5 Ty fram länger varder ingen omvändning mer; derföre må du vända om igen till Gedalia, Ahikams son, Saphans sons, den Konungen i Babel öfver Juda städer satt hafver, och blifva när honom ibland folket, eller gå bort, dit dig bäst täckes. Och höfvitsmannen gaf honom täring och skänker, och lät honom gå.
Idi saan a simmungbat ni Jeremias, kinuna ni Nebuzaradan, “Mapanka kenni Gedalias a putot ni Ahikam a putot ni Safan, a dinutokan ti ari ti Babilonia a mangimaton kadagiti siudad ti Juda. Makipagnaedka kenkuana a kaduam dagiti tattao wenno mapanka iti sadinoman a kayatmo a papanan.” Inikkan isuna ti pangulo dagiti agbanbantay iti ari iti taraon ken sagut, ket pinalubosanna isuna a pumanaw.
6 Alltså kom Jeremia till Gedalia, Ahikams son, i Mizpa, och blef när honom ibland folket, som ännu i landena qvart blifvet var.
Napan ngarud ni Jeremias kenni Gedalias a putot ni Ahikam, idiay Mizpa. Nakipagnaed isuna kenkuana a kaduana dagiti tattao a nabati iti daga.
7 Då nu de höfvitsmän, som i markene lågo, samt med deras folk, fingo veta, att Konungen i Babel hade satt Gedalia, Ahikams son, öfver landet, och både öfver män och qvinnor, barn och de ringesta i landena, som till Babel icke förde voro,
Ita, dagiti dadduma a mangidadaulo kadagiti suldado a Judio nga adda pay laeng idiay away-isuda ken dagiti tattaoda - ket nadamagda a dinutokan ti ari ti Babilonia ni Gedalias a putot ni Ahikam, nga agbalin a gobernador iti entero a daga. Nadamagda pay a dinutokan ni Nebucadnesar ni Gedalias a mangimaton kadagiti lallaki, babbai, ken ubbing, a kakukurapayan a tattao iti daga, dagidiay saan a naipan a kas balud idiay Babilonia.
8 Kommo de till Gedalia i Mizpa, nämliga: Ismael, Nethanja son, Johanan och Jonathan, Kareahs söner, och Seraja, Thanhumeths son, och Ephai söner af Nethophat, och Jesania, Mahachati son, samt med deras män.
Napanda ngarud kenni Gedalias idiay Mizpa. Dagitoy a lallaki ket ni Ismael a putot ni Netanias; ni Johanan ken ni Jonatan, a putot ni Karea; ni Seraias a putot ni Tanhumet; dagiti lallaki a putot ni Efai a taga-Netofa; ken ni Jezanias a taga-Maaca-ken dagiti soldadoda.
9 Och Gedalia, Ahikams son, Saphans sons, gjorde dem och deras män en ed, och sade: Frukter eder intet att vara de Chaldeer underdånige; blifver i landena, och varer Konungenom i Babel underdånige, så varder eder väl gåendes.
Nagsapata ni Gedalias a putot ni Ahikam a putot ni Safan kadakuada ken kadagiti tattaoda, ket kinunana kadakuada, “Saankayo nga agbuteng nga agserbi kadagiti opisial a Caldeo. Agnaedkayo iti daga ket agserbikayo iti ari ti Babilonia ket awanto ti pakaan-anoanyo.
10 Si, jag bor här i Mizpa, på det jag skall tjena de Chaldeer, som till oss komma; derföre församler in vin, och fikon, och oljo, och låter det uti edor fat, och bor uti edra städer, som I fått hafven.
Ket kitaenyo, agnanaedak idiay Mizpa tapno makisinnarak kadagiti Caldeo nga immay kadatayo. Isu nga agurnongkayo iti arak, bungbunga a maapit iti tiempo ti kalgaw, ken lana ket idulinyo kadagiti pagkargaanyo. Agnaedkayo kadagiti siudad a sinakupyo.”
11 Och alle de Judar, som i Moabs land voro, och Ammons barnas, och i Edom, och i all land, då de hörde att Konungen i Babel hade låtit somliga qvara blifva i Juda, och satt Gedalia, Ahikams son, Saphans sons, öfver dem,
Ket nadamag dagiti amin a Judio idiay Moab, Ammon, ken Edom, ken iti tunggal daga a pinalubosan iti ari ti Babilonia nga agtalinaed dagiti nabatbati a tattao iti Juda, ket dinutokanna ni Gedalias a putot ni Ahikam a putot ni Safan a mangituray kadakuada.
12 Kommo de alle igen ifrån all rum, dit de hade fördrefne varit, in uti Juda land, till Gedalia i Mizpa, och församlade in ganska mycket vin och fikon.
Isu a nagsubli dagiti Judio manipud kadagiti lugar a nakaiwarawaraanda. Nagsublida iti daga ti Juda, kenni Gedalias idiay Mizpa. Nangurnongda iti nakaad-adu nga arak ken bungbunga iti tiempo ti kalgaw.
13 Men Johanan, Kareahs son, samt med alla höfvitsmännerna, som i markene legat hade, kommo till Gedalia i Mizpa;
Ni Johanan a putot ni Karea ken dagiti amin a mangidadaulo kadagiti armada idiay away ket napan kenni Gedalias idiay Mizpa.
14 Och sade till honom: Vetst du ock, att Baalis, Ammons barnas Konung, hafver sändt hit Ismael, Nethanja son, att han skall slå dig ihjäl. Så ville Gedalia, Ahikans son, icke tro dem.
Kinunada kenkuana, “Ammom kadi nga imbaon ni Baalis nga ari dagiti tattao ti Ammon ni Ismael a putot ni Nethanias tapno papatayennaka?” Ngem saan a namati ni Gedalias a putot ni Ahikim kadakuada.
15 Då sade Johanan, Kareahs son, till Gedalia hemliga i Mizpa: Käre, jag vill gå bort, och slå Ismael, Nethanja son, ihjäl, så att ingen skall få vetat; hvi skall han slå dig, att alle de Judar, som till dig församlade äro, skola förströdde varda, och de som ännu af Juda qvare blefne äro, förgås?
Isu a ni Johanan a putot ni Karea, kinatungtongna iti nalimed ni Gedalias idiay Mizpa ket kinunana, “Palubosannak a mapan mangpapatay kenni Ismael a putot ni Netanias. Awanto ti mangpanunot a siak ti nangpapatay kenkuana. Apay koma a papatayennaka? Apay a palubosam a mawarawara ti entero a Juda a naguummong kenka ken mapukaw dagiti nabatbati a tattao ti Juda?”
16 Men Gedalia, Ahikams son, sade till Johanan, Kareahs son: Det skall du icke göra; det är intet sant, som du om Ismael säger.
Ngem kinuna ni Gedalias a putot ni Ahikam kenni Johanan a putot ni Karea, “Saamo nga aramiden daytoy a banag, ta agul-ulbodka maipapan kenni Ismael.”

< Jeremia 40 >