< Jeremia 40 >
1 Detta är det ord, som af Herranom skedde till Jeremia, då NebuzarAdan, höfvitsmannen, gaf honom lös i Rama; ty han var ock bunden med kedjor ibland alla dem som i Jerusalem och Juda fångne voro, att man dem till Babel bortföra skulle.
KA olelo i hiki mai io Ieremia la, mai o Iehova mai, mahope iho o ko Nebuzaradana, ko ka lunakaua lawepio ana ia ia, a ua hookuu aku ia ia mai Rama aku, no ka mea, ua hoopaa oia ia ia i na kaulahao, me ka poe pio a pau o Ierusalema, a me ka Iuda, ka poe i lawe pio ia i Babulona.
2 Då nu höfvitsmannen hade låtit hemta Jeremia till sig, sade han till honom: Herren din Gud hafver talat denna olyckona öfver detta rummet;
Lawe ae la ka lunakaua ia Ieremia, i mai la ia ia, Ua olelo no o Iehova kou Akua, i keia hewa no keia wahi.
3 Och Herren hafver också låtit kommat, och gjort som han det sagt hafver; ty I hafven syndat emot Herran, och icke lydt hans röst, derföre är eder sådant vederfaret.
Na Iehova hoi ia i lawe mai, a hana e like me kana olelo ana. No ka oukou hana hewa ana ia Iehova, me ka hoolohe ole i kona leo, nolaila i hiki mai ai keia mea maluna o oukou.
4 Nu si, jag hafver i dag gjort dig lös utu kedjorna, der dina händer med bundna voro; lyster dig draga med mig till Babel, så kom, jag vill veta ditt bästa; lyster dig ock icke draga med mig till Babel, så låt det blifva; Si, der hafver du hela landet för dig; hvar dig tycker godt vara och dig behagar, dit gack.
Aia hoi, ke kala aku nei au ia oe i keia la, i na kaulahao ma kou lima. Ina he mea maikai i kou mau maka, ke hele pu me au i Babulona, o hele, a e kau no ko'u mau maka maluna ou. Aka, ina he mea ino i kou mau maka ke hele pu me au i Babulona, ua oki no: e nana hoi, aia no ka aina a pau imua ou, ma kahi maikai a pono i kou mau maka ke hele oe, malaila oe e hele ai.
5 Ty fram länger varder ingen omvändning mer; derföre må du vända om igen till Gedalia, Ahikams son, Saphans sons, den Konungen i Babel öfver Juda städer satt hafver, och blifva när honom ibland folket, eller gå bort, dit dig bäst täckes. Och höfvitsmannen gaf honom täring och skänker, och lät honom gå.
A mamua o kona hoi ana, i ae la ia, E hoi aku oe ia Gedalia, i ke keiki a Ahikama, ke keiki a Sapana, ka mea a ke alii o Babulona i hoonoho ai i kiaaina maluna o na kulanakauhale o ka Iuda, a e noho oe me ia iwaena pu me na kanaka; a ma kahi pono i kou mau maka ke hele, malaila oe e hele ai. A haawi mai la ka lunakaua, i ai nana, a i makana no hoi, a hookuu mai la ia ia.
6 Alltså kom Jeremia till Gedalia, Ahikams son, i Mizpa, och blef när honom ibland folket, som ännu i landena qvart blifvet var.
Alaila, hele ae la o Ieremia io Gedalia la i ke keiki a Ahikama, ma Mizepa; a noho pu me ia iwaena o na kanaka i koe ma ka aina.
7 Då nu de höfvitsmän, som i markene lågo, samt med deras folk, fingo veta, att Konungen i Babel hade satt Gedalia, Ahikams son, öfver landet, och både öfver män och qvinnor, barn och de ringesta i landena, som till Babel icke förde voro,
A lohe na luna o ka poe koa a pau ma na papu, o lakou a me ko lakou poe kanaka, ua hoonoho ke alii o Babulona ia Gedalia i kiaaiua no ka aina, a ua haawi mai i kanaka nona, a me na wahine a me na kamalii, i na mea hune hoi o ka aina, i ka poe i lawe pio ole ia i Babulona;
8 Kommo de till Gedalia i Mizpa, nämliga: Ismael, Nethanja son, Johanan och Jonathan, Kareahs söner, och Seraja, Thanhumeths son, och Ephai söner af Nethophat, och Jesania, Mahachati son, samt med deras män.
Alaila, hele mai la ia Gedalia, ma Mizepa, o Isemaela, ke keiki a Netania, a me Iohanana, a me Ionatana, na keiki a Karea, a me Saraia, ke keiki a Tanehumeta, a me na keiki a Epai no Netopati, a me Iezania, ke keiki a ka Maaka, o lakou a me ko lakou poe kanaka.
9 Och Gedalia, Ahikams son, Saphans sons, gjorde dem och deras män en ed, och sade: Frukter eder intet att vara de Chaldeer underdånige; blifver i landena, och varer Konungenom i Babel underdånige, så varder eder väl gåendes.
A hoohiki o Gedalia, ke keiki a Ahikama, ke keiki a Sapana, ia lakou, a me ko lakou poe kanaka, i ae la, Mai makau ke hookauwa aku no ko Kaledea. E noho no ma ka aina, a e hookauwa aka no ke alii o Babulona, a e pomaikai auanei oukou.
10 Si, jag bor här i Mizpa, på det jag skall tjena de Chaldeer, som till oss komma; derföre församler in vin, och fikon, och oljo, och låter det uti edor fat, och bor uti edra städer, som I fått hafven.
Owau hoi, e noho no wau ma Mizepa, e hoolaulea i ko Kaledea i hele mai ia kakou. A o oukou hoi, e hoiliili oukou i ka waina, a me na hua o ke kau, a me ka aila, a e ukuhi iloko o ko oukou hue, a e noho ma na kulanakauhale a oukou e noho nei.
11 Och alle de Judar, som i Moabs land voro, och Ammons barnas, och i Edom, och i all land, då de hörde att Konungen i Babel hade låtit somliga qvara blifva i Juda, och satt Gedalia, Ahikams son, Saphans sons, öfver dem,
Alaila, o na Iudaio a pau, e noho ana ma Moaba, a iwaena hoi o ka Amona, a me Edoma, a ma na aina a pau, ia lakou i lohe ai, ua waiho mai ke alii o Babulona i koena o ka Iuda, a ua hoonoho ia Gedalia ke keiki a Ahikama, ke keiki a Sapana, maluna o lakou;
12 Kommo de alle igen ifrån all rum, dit de hade fördrefne varit, in uti Juda land, till Gedalia i Mizpa, och församlade in ganska mycket vin och fikon.
Hoi ae la na Iudaio a pau, mai loko mai o na wahi a pau a lakou i kipakuia'i, a hele mai la io Gedalia la, ma Mizepa, a hoiliili i ka waina a me na hua o ke kau he nui loa.
13 Men Johanan, Kareahs son, samt med alla höfvitsmännerna, som i markene legat hade, kommo till Gedalia i Mizpa;
Alaila, hele mai la o Iohanana, ke keiki a Karea, a me na luna o na koa a pau e noho ana ma na papu io Gedalia la, ma Mizepa,
14 Och sade till honom: Vetst du ock, att Baalis, Ammons barnas Konung, hafver sändt hit Ismael, Nethanja son, att han skall slå dig ihjäl. Så ville Gedalia, Ahikans son, icke tro dem.
I mai la ia ia, Ua ike pono anei oe, ua hoouna mai o Baalisa, ke alii o ka Amona, ia Isemaela, i ke keiki a Netania, e pepehi ia oe? Aole i manao o Gedalia, ke keiki a Ahikama, he oiaio ka lakou.
15 Då sade Johanan, Kareahs son, till Gedalia hemliga i Mizpa: Käre, jag vill gå bort, och slå Ismael, Nethanja son, ihjäl, så att ingen skall få vetat; hvi skall han slå dig, att alle de Judar, som till dig församlade äro, skola förströdde varda, och de som ännu af Juda qvare blefne äro, förgås?
A olelo malu mai la o Iohanana, ke keiki a Karea ia Gedalia, ma Mizepa, i mai, Ke nonoi aku nei au ia oe, e ae mai ia'u, e hele, a e pepehi no wau ia Isemaela i ke keiki a Netania, me ka ike ole o kekahi kanaka. No ke aha la oia e pepehi ai ia oe, i hooauheeia'i na Iudaio a pau i akoakoa mai iou la, a make hoi ke koena o ka Iuda?
16 Men Gedalia, Ahikams son, sade till Johanan, Kareahs son: Det skall du icke göra; det är intet sant, som du om Ismael säger.
Alaila, olelo aku la o Gedalia, ke keiki a Ahikama, ia Iohanana, ke keiki a Karea, Mai hana oe ia mea, no ka mea, he wahahee kau e olelo mai nei no Isemaela.