< Jeremia 37 >

1 Och Zedekia, Josia son, vardt Konung uti Chonia stad, Jojakims sons; ty NebucadNezar, Konungen i Babel, gjorde honom till Konung i Juda land.
Hagi Babiloni kini ne' Nebukatnesa'a, Jehoiakimi nemofo Jehoiakinina mago agi'a Koniakino agri no erino Juda vahe kini manisiegu huno, Josaia nemofo Zedekaiana kinia azeri oti'ne.
2 Men han, och hans tjenare, och folket i landena, lydde intet Herrans ord, som han genom Propheten Jeremia talade.
Hagi Zedekaia'ene eri'za vahe'amo'zane ana maka vahemo'zanena Ra Anumzamo'ma asamigeno kasnampa ne' Jeremaia'ma hia nanekea ontahitfa hu'naze.
3 Likväl sände Konung Zedekia Jehuchal, Selemja son, och Zephania, Maaseja son, Presten, till Propheten Jeremia, och lät säga honom: Bed Herran vår Gud för oss.
Hagi kini ne' Zedekaia'a mago zupa Selemia nemofo Jehukaline Ma'aseia nemofo pristi ne' Zefanianena huznanteno, kasnampa ne' Jeremaiana amanage huta ome asami'o. Muse hugantoanki Ra Anumzana tagri Anumzamofontega nunamu hugeno taza hino huta ome asami'o.
4 Ty Jeremia gick nu ut och in ibland folket, och ingen lade honom nu i fängelse.
Hagi Jeremaia'a fru huno mani'neno agra avesite vahepina vuno eno nehuno mani'ne. Na'ankure agrira ana knafina kina huonte'nageno anara hu'ne.
5 Så var Pharaos här dragen utur Egypten; och de Chaldeer, som för Jerusalem lågo, då de sådant rykte hörde, voro ifrå Jerusalem afdragne.
Hagi ana knafinena Fero sondia vahe'mo'zama Isipima atre'za karankama neazema nehaza nanekema, Jerusalemi kuma'ma eme avazagi kagi'zama mani'naza Kaldia vahe'mo'zama nentahiza, Jerusalemi kumara atre'za vu'naze.
6 Och Herrans ord skedde till Propheten Jeremia, och sade:
Anante Ra Anumzamo'a kasnampa ne' Jeremaiana asamino,
7 Detta säger Herren, Israels Gud: Så säger till Juda Konung, den eder till mig sändt hafver, till att fråga mig: Si, Pharaos här, som eder till hjelp utdragen är, skall åter draga hem igen uti Egypten.
Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'a amanage hie hunka, Juda kini ne'mo'ma Nagri navesi'zama keno eri fore hunaku'ma huzmante'sanige'zama esaza vahera amanage hunka zamasamio. Antahiho! Fero sondia vahe'mo'zama tamaza hunaku'ma aza vahe'mo'za ete rukrahe hu'za mopa zamirega Isipi vunaku nehaze.
8 Och de Chaldeer skola komma igen, och strida emot denna staden, och vinna honom, och uppbränna honom i eld.
Ana'ma hanage'za Babiloni sondia vahe'mo'za ete rukrahe hu'za e'za ama Jerusalemi rankumara hara eme hugatenere'za teve tagintesageno tegahie.
9 Derföre säger Herren alltså: Bedrager icke edra själar, så att I tänken: De Chaldeer draga väl sin väg; de skola intet draga sin väg.
Hagi Ra Anumzamo'a mago'ene huno, Tamagra'a amanage huta tamare ramataga osiho. Tamagerfa hu'za Babiloni vahe'mo'za hago tatre'za vaze huta tamagesa ontahio. Na'ankura zamagra ovu'za ete rukrahe hu'za egahaze.
10 Och om I än slogen hela de Chaldeers här, som emot eder strida, och någre af dem qvare blefve såre, så skulle de ändå resa sig upp, hvar och till i sitt tjäll, och uppbränna denna staden med eld.
Hagi Babiloni sondia vahera tamagra maka zamahe vaganereta, mago'a zamahe kuzafa'ma hanaza sondia vahe'mo'zage seli nozamifina manigahaze. Hianagi anama zamahe kuzafa'ma hanaza sondia naga'mo'za otivare'za e'za ama rankumara teve eme tagintesageno tegahie.
11 Som nu de Chaldeers här ifrå Jerusalem afdragen var, för Pharaos härs skull,
Hagi Fero sondia vahe'mo'zama neazema haza nanekema Babiloni sondia vahe'mo'za nentahi'za, Jerusalemi kumama eme avazagi kagi'za mani'naretira atre'za vu'naze.
12 Gick Jeremia utu Jerusalem, och ville gå uti BenJamins land, till att bestyra der om några ägor ibland folket.
Ana knafina Jeremaia'a Jerusalemi rankumara atreno, Benzameni nagamofo mopafi vuno, naga'afinti mopa'a ome erinaku vu'ne.
13 Och då han kom uti BenJamins port, så var der en skickad för en portvaktare, benämnd Jirija, Selemja son, Hanania sons; den samme tog fatt uppå Propheten Jeremia, och sade: Du Vill falla till de Chaldeer.
Hagi rankumamofona Benzameni kafanema nehaza kafante'ma egeno'a, sondia vahete kva ne' Hanania negeho, Selemia nemofokino agi'a Irija'e. Ana hu'neankino ana ne'mo'a eno kasnampa ne' Jeremaiana eme azenerino amanage hu'ne. Kagra koro frenka vunka Babiloni vahe'ene umaninaku vu'za nehane.
14 Jeremia sade: Det är icke sant; jag vill intet falla till de Chaldeer. Men Jirija ville intet höra honom, utan grep Jeremia, och hade honom bort till Förstarna.
Hagi anagema higeno'a Jeremaia'a huno, i'o kagra havige nehane. Nagra korora fre'na Babiloni vahe'ma mani'nazarega novue. Hianagi Irija'a anankea nontahino Jeremaiana avreno kini nemofo eri'za vahete vu'ne.
15 Och Förstarna vordo vrede uppå Jeremia, och läto slå honom, och kastade honom i fängelse, uti Jonathans, skrifvarens, hus; den samma satte de till stockmästare.
Hagi ana'ma hutege'za kva vahe'mo'za Jeremaiana tusi zamarimpa ahenente'za sefura amite'za avre'za vu'za, avoma kreno erinte fatgoma nehia ne' Jonatani nompi ome kina hunte'naze. Na'ankure Jonatani nona kina no erise'naze.
16 Alltså gick Jeremia in uti kulona och fängelset, och låg der i långan tid.
Hagi ana kina nona mopafi kafi'za urami'naza kina nonkino, Jeremaia'a anampina za'za kna umani'ne.
17 Och Konung Zedekia sände bort, och lät hemta honom, och frågade honom hemliga i sitt hus, och sade: Är ock något ord på färde af Herranom? Jeremia sade: Ja, ty du skall Konungenom i Babel i händer gifven varda.
Hagi henka kini ne' Jedekaia'a vahe huzmantege'za Jeremaiana ome avre'za azageno, noma'afi oku'a amanage huno antahige'ne. Ra Anumzamo'a mago'a nanekea kasami'nefi? higeno Jeremaia'a huno, i'zo me'ne nehuno amanage hu'ne. Kagrira Babiloni kini ne'mofo azampi kavrentegahaze.
18 Och Jeremia sade till Konungen Zedekia: Hvad hafver jag brutit emot dig, dina tjenare och detta folk, att de hafva kastat mig i fängelse?
Hagi anage nehuno Jeremaia'a kini ne' Jedekaiana asamino, nagra na'a mago hazenkea kagrite'ene, kagri eri'za vahete'ene, ama vahete'enena hu'nogenka, kinafina navrente'nane?
19 Hvar äro nu edra Propheter, som eder spådde, och sade: Konungen i Babel varder intet kommandes öfver eder, eller öfver detta landet?
Hagi Babiloni vahe'mo'za e'za kagri'ene amama mani'nana mopafi vahe'enena hara eme huoramantegahaze hu'zama, kasnampa kema nehaza kema antahi'nana kasnampa vaheka'a iga mani'naze?
20 Och nu, min Herre Konung, hör mig och låt mina bön något gälla för dig, och låt mig icke återsändas uti Jonathans, skrifvarens, hus, att jag der dör.
Hagi menina muse hugantoanki, naza huogu kini nera ranimoka kantahi negoanki antahi nenaminka, natrege'na avoma kreno erinte fatgoma nehia ne' Jonatani nompina ova'neno. Ana'ma hananke'na anampima umanine'na fri'zankura navesra nehie.
21 Då befallde Konung Zedekia, att man skulle bevara Jeremia uti gårdenom för fångahuset, och lät gifva honom om dagen ett bröd af bakarebodene, tilldess allt brödet i stadenom åtgånget var. Alltså, blef då Jeremia uti gårdenom för fångahuset.
Anagema hutegeno'a kini ne' Jedekaia'a hige'za Jeremaiana avre'za vu'za, kini ne'mofo kumapima sondia vahe'ma nemanifi ome kina huntageno mani'nege'za, bretima negraza vaheteti mago mago knarera bretia eri'za ome amitere hazageno neneno mani'ne. Ana nehazageno vuno rankumapima me'nea bretimo'a maka vagare'ne. Hianagi Jeremaia'a sondia vahe'ma nemanizafi kina huno mani'ne.

< Jeremia 37 >