Jeremia 31
1 På den samma tiden, säger Herren, skall jag vara alla Israels slägters Gud, och de skola vara mitt folk.
Yahweh says that at that time, he will be the God [who is worshiped by] all the clans in Israel, and they will be his people.
2 Så säger Herren: Det folk, som qvar blifvet är för svärdet, hafver funnit nåde i öknene; Israel drager bort till sina ro.
This is what Yahweh says: “Those [people] who remained alive and were not killed by [their enemies’] swords were blessed [by me even] in the desert; I enabled them to have peace.
3 Herren hafver mig synts i fjerran land. Jag hafver ju alltid och allstädes haft dig kär; derföre hafver jag dragit dig till mig af blotta barmhertighet.
Long ago [I, ] Yahweh, said to [your ancestors, ] the Israeli people, ‘I have loved you and I will continue to love you forever. By faithfully loving you, I have brought you close to myself.’
4 Nu väl, jag skall åter uppbygga dig, så att du skall uppbyggd heta, du jungfru Israel; du skall ännu med fröjd slå i trummo, och utgå i dans.
And [now I tell you], my Israeli people whom I love [MET], that I will cause you to be a nation again. You will [joyfully] dance as you play your tambourines.
5 Du skall åter plantera vingårdar på Samarie bergom; plantera skall man, och pipa dertill.
Again you will plant your vineyards on the hills of Samaria, and you will eat the grapes [that grow there].
6 Ty den tiden skall ännu komma, att vaktare på Ephraims berg ropa skola: Upp, och låter oss gå upp till Zion, till Herran vår Gud.
There will be a time when watchmen will call out from the hills of Samaria [MTY], ‘Come, let’s go up to Jerusalem to [worship] Yahweh, our God!'”
7 Ty så säger Herren: Roper öfver Jacob med glädje, och fröjder eder öfver hufvudet ibland Hedningarna. Roper högt, priser, och säger: Herre, hjelp dino folke, dem igenblefnom i Israel.
And now Yahweh also says this: “Sing joyfully about [what I have done for] the people of Israel! Shout about [your nation, ] the greatest nation! Shout joyfully, praising me and saying, ‘Yahweh, rescue your people, the ones who are still alive!’
8 Si, jag skall låta dem komma utu nordlandet, och vill församla dem ifrå jordenes ändar, både blinda, halta, hafvande qvinnor, och dem som nyfödt hafva, så att de skola i en stor hop hit igenkomma.
Do that [because] I will bring them back from the northeast, from the most distant places on the earth. Among them will be blind people and lame people, women who are pregnant and women who are (having labor pains/about to give birth to babies). They will be a huge group of people!
9 De skola komma gråtande och bedjande, så skall jag leda dem. Jag skall leda dem utmed vattubäcker en slätan väg, att de icke skola stöta sig; ty jag är Israels fader, så är Ephraim min förstfödde son.
They will be crying as they return, and they will be praying [to me]. I will guide them along streams of water, on level paths where they will not stumble. [I will do this] because I am [like] a father to the Israeli people; [it is as though] Israel is my oldest son.”
10 Hörer, I Hedningar, Herrans ord, och förkunner det fjerran på öomen, och säger: Den som Israel förskingrat hafver, han varder honom ock igen församlandes, och skall taga vara uppå honom, såsom en herde på sin hjord.
Yahweh says, “[You people in the] nations of the world, listen to this message from me. Then proclaim it to [people who live along] the coasts far away. I scattered my people, but I will gather them [again] and will take care of them like [SIM] a shepherd takes care of his sheep.
11 Herren skall förlossa Jacob, och hjelpa honom utu dens mägtigas hand.
I will buy [my] Israeli people back from those who [conquered them because] they were more powerful [than my people].
12 Och de skola komma och glädjas på Zions höjd, och skola med hopom söka intill Herrans gåfvor, nämliga till korn, must, oljo, och ung får, och oxar; så att deras själ skall varda lika som en vatturik örtegård, och skola intet mer bekymrade vara.
My people will return [to Jerusalem] and shout joyfully on the slopes of Zion Hill. They will rejoice about the things that I have abundantly given to them— grain and new wine and [olive] oil and young sheep and cattle. They themselves will be like a well-watered garden, and they will no longer be sad.
13 Alltså skola, jungfrurna lustiga vara i dans: dertill unge män och gamle, den ene med den andra; ty jag skall förvandla deras ångest i glädje, och trösta dem, och fröjda dem efter deras bedröfvelse.
The young women will dance joyfully, and [all] the men, young ones and old ones, will join with them. I will cause them to rejoice instead of mourning; I will comfort them and cause them to be happy instead of being sad.
14 Och jag skall göra Presternas hjerta fullt med glädje, och mitt folk skall mina gåfvor hafva tillfyllest, säger Herren.
The priests will have plenty of things to eat and drink, and [all] my people will be filled with the good things that I give them. [That will certainly happen because I], Yahweh, have said it!”
15 Detta säger Herren: Man hörer en klagelig röst och bitterlig gråt i höjdene. Rachel begråter sin barn, och vill intet låta sig trösta öfver sin barn; ty det är ute med dem.
Yahweh [also] says this: “Women were weeping in Ramah [town on the border between Israel and Judah]; they were mourning and crying very loudly. [The women who were the descendants of Ephraim and Manasseh, the two grandsons of] Rachel [the wife of Jacob], were weeping about their children, and no one could comfort them because their children were [all] dead.
16 Men Herren säger alltså: Låt af ditt ropande och gråtande, och dina ögons tårar; ty ditt arbete är icke förgäfves, säger Herren. De skola, igenkomma utu fiendaland.
[But now] this is what [I], Yahweh, say: ‘Do not cry [any more], because I will reward you [for the good things you have done for your children]. Your children will return from the land where their enemies [have taken them].
17 Och dine efterkommande hafva mycket godt vänta, säger Herren; ty dina barn skola komma uti sitt land igen.
[I], Yahweh, am telling you that there are things that you can confidently expect [me to do for you] in the future. Your children will return to their own land.’
18 Jag hafver väl hört, huru Ephraim klagar: Du hafver späkt mig, och jag är ock späkt lika som en kåt kalf. Omvänd du mig, så varder jag omvänd; ty du Herre, äst min Gud.
I have heard [the people of] Israel grieving very much [and saying to me], ‘You punished us severely, like [SIM] calves are beaten [by their owners to train them for pulling a plow]. [So] bring us back [to obey/worship you again], because we are ready to return to you, because you [alone] are Yahweh, our God.
19 När jag omvänd vardt, så gjorde jag bättring; ty sedan jag lärde veta, slår jag mig uppå länderna; ty jag är på skam kommen, och blyges; ty jag måste lida det hån, som jag tillförene förtjent hafver.
We turned away [from you], but we repented; [after you] caused us to realize [that we were guilty]. We beat our chests to show that we were very ashamed [DOU] of the sins that we committed when we were young.’
20 Är icke Ephraim min älskelige son, och mitt kära barn? Ty jag kommer nu väl ihåg, hvad jag med honom talat hafver; derföre brister mig mitt hjerta för hans skull, att jag måste förbarma mig öfver honom, säger Herren.
But [I], Yahweh, say this: The Israeli people certainly are [RHQ] still my dear children [DOU]. It is often necessary for me to threaten [to punish] them, but I still love them. That is why I have not forgotten them, and I will certainly act mercifully toward them.
21 Uppsätt dig åminnelsetecken, sätt dig sörjotecken, och styr ditt hjerta in uppå den rätta vägen, der du på vandra skall. Vänd om, du jungfru Israel, vänd om igen till dessa dina städer.
[You Israeli people, ] set up road signs; put up posts [along the roads] to mark the road on which you walked [when you were taken from Jerusalem]. My precious/beloved Israeli people, come back to your towns here.
22 Huru länge vill du vända dig bort, du affälliga dotter, den jag igenhemta vill? Ty Herren skall något nytt skapa i landena; en qvinna skall omfatta en man.
You people who have been like [MET] daughters who have forsaken their parents, how long will you continue to wander [away from me] [RHQ]? I, Yahweh, will cause something to happen on the earth that (is new/has not happened before): The women of Israel will be protecting their husbands as they travel [back here]!”
23 Detta säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Man skall ännu säga detta ordet i Juda land, och i dess städer, då jag deras fängelse vändandes varder: Herren välsigne dig, du rättvisones boning, du helga berg.
This is what the Commander of the armies of angels, the God whom [we] Israeli people [worship], says: “When I bring them back from the countries to which they have been exiled, all the people from the towns in Judah will again say, [‘I hope that] Yahweh will bless this my home, the holy place where righteous [people will live]!’
24 Och Juda, samt med alla sina städer, skola bo derinne; dertill åkermän, och de som med hjord omkringfara.
[The people of] Judah [who live in] the towns, including the farmers and the shepherds, will all live together [peacefully].
25 Ty jag skall vederqvicka de trötta själar, och mätta de bekymrada själar.
I will enable weary people to rest, and enable people who are very exhausted to become strong again.”
26 Derföre vakade jag upp, och såg mig om, och hade så sött sofvit.
I, [Jeremiah], woke up [after dreaming all those things], and I looked [around]. I had slept [very] delightfully!
27 Si, den tid kommer, säger Herren, att jag skall beså Israels hus och Juda hus, både med folk och fä.
[Then] Yahweh said [to me], “There will be a time when I will greatly increase [MET] the number of people and the number of livestock here in Israel and Judah.
28 Och som jag öfver dem vakat hafver, till att upprycka, sönderrifva, omkullslå, förderfva, och till att plåga; så skall jag ock vaka, öfver dem, till att uppbygga och plantera, säger Herren.
[Previously], I caused [their enemies to] remove the people from their land and to destroy their land and to cause them to experience many disasters [DOU]. But in the future, I will enable them to build houses and to plant crops [here in Israel again]. [That will surely happen because I], Yahweh, have said it.
29 På den samma tiden skall man intet mer säga: Fäderna hafva ätit sura vindrufvor, och barnens tänder äro ömma vordna;
[Previously the people often said, ] ‘The parents have eaten sour grapes, but it is the children’s teeth that ache.’ [They meant that it was not fair for them to be punished for their ancestors’ sins]. But [when I bring them back to their land], they will no longer say that.
30 Utan hvar och en skall dö för sina missgerning; och hvilken menniska, som sura vindrufvor äter, honom skola hans tänder ömma varda.
But now all people will die because of the sins that they themselves have committed.
31 Si, den tid kommer, säger Herren, då skall jag göra ett nytt förbund med Israels hus, och med Juda hus;
[I], Yahweh, say this: ‘There will be a time when I will make a new agreement with the people of Israel and Judah.
32 Icke sådant, som det förra förbundet var, det jag med deras fäder gjorde, då jag tog dem vid handena, att jag skulle föra dem utur Egypti land; hvilket förbund de intet hållit hafva, och jag måste tvinga dem, säger Herren;
[This new agreement will] not be like the agreement that I made with their ancestors when I took them by their hands and led them out of Egypt. They broke that agreement, even though I [loved them like] [MET] husbands love their wives.’
33 Utan detta skall vara förbundet, som jag skall göra med Israels hus, efter denna tiden, säger Herren. Jag skall gifva min lag uti deras hjerta, och skrifva dem uti deras sinne; och de skola vara mitt folk, så vill jag vara deras Gud.
This is what I, Yahweh, say: ‘This is the new agreement that I will make with the people of Israel some day: I will put my laws in their minds and write them on their inner beings. I will be their God, and they will be my people.
34 Och ingen skall lära den andra, icke en broder den andra, och säga: Känn Herran; utan de skola alle känna mig, både små och stora, säger Herren; ty jag vill förlåta dem deras missgerningar, och aldrig komma deras synder mer ihåg.
And it will not be [necessary] for them to teach their neighbors or their relatives and say, “[You need to] know Yahweh,” because everyone, including unimportant people and very important people, will [already] know me. And I will forgive them for having been very wicked, and I will never think again about the sins that they have committed.’”
35 Detta säger Herren, som gifver solena dagenom till ett ljus, och månan och stjernorna, efter deras lopp, nattene till ljus; den som rörer hafvet, att dess böljor fräsa; Herren Zebaoth är hans Namn.
Yahweh is the one who causes the sun to give light during the day, and who causes the moon and the stars to give light during the night. He stirs up the seas, with the result that waves roar. His name is the Commander of the armies of angels, and this is what he says:
36 När denna ordningen afkommer för mig, säger Herren, så skall ock Israels säd återvända, så att det icke mer skall vara ett folk för mig.
“I will not reject my Israeli people any more than I will get rid of the laws [that control the universe].
37 Detta säger Herren: Om man kan mäla himmelen ofvantill, och utransaka jordenes grund, så skall jag ock förkasta hela Israels säd, för allt det som de göra, säger Herren.
And this is what I say: ‘No one can measure the sky, and no one can find out what is supporting the earth. Similarly, I cannot reject forever the descendants of Jacob because of all the [evil] things that they have done.’ [That is certain, because] I, Yahweh, have said it!
38 Si, den tid kommer, säger Herren, att Herrans stad skall uppbyggd varda, ifrå Hananeels torn allt intill hörnaporten.
[I], Yahweh, also say that there will be a time when [everything in] Jerusalem will be rebuilt for me, from the tower of Hananel [at the northeast corner, west] to [the gate named] the Corner Gate.
39 Och rättesnöret skall gå derifrå länger ut, allt intill den högen Gareb, och vända sig inåt Goath.
[Workers] will stretch a measuring line/string over Gareb Hill all the way [southwest] to Goah.
40 Och hele dödodalen, och askoplatsen, samt med hela dödåkrenom, allt intill Kidrons bäck, intill hörnet af hästaportenom österut, skall varda helig Herranom, så att det aldrig mer skall omkullrifvet eller afbrutet varda.
And the whole area, including the place where corpses and ashes are thrown in the [Kidron] Valley, and all the fields to the east as far as the Horse Gate, will become set apart for me. And the city [of Jerusalem] will never again be captured or destroyed.”
