Jeremia 25
1 Detta är det ord, som till Jeremia skedde, öfver allt Juda folk, uti fjerde årena Jojakims, Josia sons, Juda Konungs, hvilket det första året är NebucadNezars, Konungens i Babel;
The word that has been to Jeremiah concerning all the people of Judah, in the fourth year of Jehoiakim son of Josiah king of Judah—it [is] the first year of Nebuchadnezzar king of Babylon—
2 Hvilket ock Propheten Jeremia talade till allt Juda folk, och till alla Jerusalems inbyggare, och sade:
Which Jeremiah the prophet has spoken concerning all the people of Judah, even to all the inhabitants of Jerusalem, saying,
3 Herrans ord är skedt till mig, ifrå trettonde årena Josia, Amos sons, Juda Konungs, allt intill denna dag, och jag hafver det nu i tre och tjugu år med flit predikat eder; men I hafven icke velat hörat.
“From the thirteenth year of Josiah son of Amon king of Judah, and to this day—this twenty-third year—the word of YHWH has been to me, and I speak to you, rising early and speaking, and you have not listened;
4 Så hafver ock Herren sändt till eder alla sina tjenare Propheterna ganska fliteliga; men I hafven intet velat höra dem, eller böja edor öron dertill, att I måtten hörat;
and YHWH has sent all His servants to you, the prophets, rising early and sending, and you have not listened, nor inclined your ear to hear, saying,
5 Då han sade: Omvänder eder hvar och en af sinom onda väg, och ifrån edart onda väsende; så skolen I blifva i landena, som Herren eder och edra fäder gifvit hafver, i evig tid.
Please turn back, each from his evil way, and from the evil of your doings, and dwell on the ground that YHWH has given to you and to your fathers from age to age,
6 Efterföljer icke andra gudar, så att I tjenen och tillbedjen dem, på det I icke skolen förtörna mig, genom edra händers verk, och jag eder olycko tillfoga må.
and you do not go after other gods to serve them, and to bow yourselves to them, nor do you provoke Me to anger with the work of your hands, and I do no evil to you;
7 Men I villen intet höra mig, säger Herren, på det I ju skullen förtörna mig, genom edra händers verk, till edor egen olycko.
and you have not listened to Me,” a declaration of YHWH, “so as to provoke Me to anger with the work of your hands for evil to you.
8 Derföre så säger Herren Zebaoth: Efter I icke villen höra min ord,
Therefore, thus said YHWH of Hosts: Because that you have not obeyed My words,
9 Si, så skall jag utsända och komma låta allt folk af nordan, säger Herren, och min tjenare NebucadNezar, Konungen i Babel, och skall låta dem komma öfver detta land, och öfver dem som deruti bo, och öfver allt detta folk som häromkring ligger, och skall gifva dem till spillo och förderfvelse, och göra dem till hån och evigt öde;
behold, I am sending, and have taken all the families of the north—a declaration of YHWH—even to Nebuchadnezzar king of Babylon, My servant, and have brought them in against this land, and against its inhabitants, and against all these surrounding nations, and have devoted them, and appointed them for an astonishment, and for a hissing, and for continuous ruins.
10 Och skall taga ifrå dem all glädjesång, brudgummes och bruds röst, qvarns röst, och lyktos ljus:
And I have destroyed from them the voice of rejoicing, and the voice of joy, voice of bridegroom and voice of bride, noise of millstones, and the light of lamps.
11 Så att allt detta landet skall öde och förstördt ligga; och skola denna folken tjena Konungen i Babel i sjutio år.
And all this land has been for a desolation, for an astonishment, and these nations have served the king of Babylon seventy years.
12 Men när de sjutio år ute äro, så skall jag hemsöka Konungen i Babel, och allt det folket, säger Herren, för deras missgerningars skull; dertill ock de Chaldeers land, och skall görat till ett evigt öde.
And it has come to pass, at the fullness of seventy years, I charge against the king of Babylon, and against that nation,” a declaration of YHWH, “their iniquity, and against the land of the Chaldeans, and have appointed it for continuous desolations.
13 Alltså skall jag låta komma öfver detta land all min ord, som jag emot det talat hafver, nämliga allt det i denna bok skrifvet står, det Jeremia öfver all folk spått hafver.
And I have brought in on that land all My words that I have spoken against it, all that is written in this scroll, that Jeremiah has prophesied concerning all the nations.
14 Och de skola också tjena, ändock de mägtig folk och väldige Konungar äro. Alltså skall jag vedergälla dem efter förtjenst, och efter deras händers verk.
For laid service on them—also them—have many nations and great kings, and I have given repayment to them according to their doing, and according to the work of their hands.”
15 Ty så säger Herren, Israels Gud, till mig: Tag denna vinbägaren, fullan med vrede utaf mine hand, och skänk derutaf allom folkom, dem jag sänder dig till;
For thus said YHWH, God of Israel, to me: “Take the wine cup of this fury out of My hand, and you have caused all the nations to drink it to whom I am sending you;
16 Att de måga dricka, raga och blifva galne, för svärdena som jag ibland dem sända skall.
and they have drunk, and shaken themselves and shown themselves [to be] foolish, because of the sword that I am sending among them.”
17 Och jag tog bägaren af Herrans hand, och skänkte allom folkom, der Herren sände mig till;
And I take the cup out of the hand of YHWH, and cause all the nations to drink to whom YHWH sent me:
18 Nämliga Jerusalem, Juda städer, hans Konungar och Förstar, att de skola öde och förstörde ligga, och skola vara till hån och bannor, såsom det nu i denna dag tillstår;
Jerusalem, and the cities of Judah, And its kings, its heads, To give them to ruin, to astonishment, To hissing, and to reviling, as [at] this day;
19 Desslikes Pharao, Konungenom i Egypten, samt med hans tjenarom, hans Förstar och allt hans folk;
Pharaoh king of Egypt, and his servants, And his heads, and all his people,
20 All land vesterut; allom Konungom i Uz land, allom Konungom i de Palestiners land, samt med Askelon, Gasa, Ekron, och dem igenlefdom i Asdod;
And all the mixed people, And all the kings of the land of Uz, And all the kings of the land of the Philistines, And Ashkelon, and Gaza, and Ekron, And the remnant of Ashdod,
21 Dem af Edom, dem af Moab, Ammons barnom;
Edom, and Moab, and the sons of Ammon,
22 Allom Konungom i Tyro; allom Konungom i Zidon; Konungomen i de öar på hinsidone hafvet;
And all the kings of Tyre, And all the kings of Sidon, And the kings of the island that [is] beyond the sea,
23 Dem af Dedan, dem af Thema, dem af Bus, och allom Förstom i de landsändar;
Dedan, and Tema, and Buz, And all cutting the corners [of the beard],
24 Allom Konungom i Arabien, allom Konungom vesterut, de i öknene bo;
And all the kings of Arabia, And all the kings of the mixed people, Who are dwelling in the wilderness,
25 Allom Konungom i Simri, allom Konungom i Elam, allom Konungom i Meden;
And all the kings of Zimri, And all the kings of Elam, And all the kings of Media,
26 Allom Konungom norrut, både när och fjerran, den ene med den andra; och allom Konungom på jordene, som på jordenes krets äro; och Konung Sesach skall dricka efter dessa.
And all the kings of the north, The near and the far off to one another, And all the kingdoms of the earth, That [are] on the face of the ground, And King Sheshach drinks after them.
27 Och säg till dem: Detta säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Dricker, att I druckne varden, spyn och fallen, och icke kunnen uppstå, för svärdet som jag ibland eder sända skall.
“And you have said to them, Thus said YHWH of Hosts, God of Israel: Drink, indeed drink abundantly, And vomit, and fall, and do not rise, Because of the sword that I am sending among you.
28 Och om de icke vilja taga bägaren af dine hand och dricka, så säg till dem: Alltså säger Herren Zebaoth: I skolen dricka.
And it has come to pass, When they refuse to receive the cup out of your hand to drink, That you have said to them, Thus said YHWH of Hosts: You certainly drink.
29 Ty si, uti dem stadenom, som af mitt Namn nämnd är, begynner jag till att plåga; menen I, att I skolen ostraffade blifva? I skolen intet ostraffade blifva; ty jag kallar svärdet öfver alla de som bo på jordene, säger Herren Zebaoth.
For behold, in the city over which My Name is called, I am beginning to bring ruin, And are you entirely acquitted? You are not acquitted, for I am proclaiming a sword, For all inhabitants of the land,” A declaration of YHWH of Hosts.
30 Och du skall prophetera dem all dessa orden, och säg till dem: Herren skall ryta utu höjdene, och låta höra sin dunder utaf sine heliga boning; han skall ryta öfver sina boning, han skall sjunga ena viso, lika som en vintrampare, öfver alla landsens inbyggare;
“And you, you prophesy all these words to them, and have said to them: YHWH roars from the high place, And gives forth His voice from His holy habitation, He surely roars for His habitation, A shout as those treading [the grapes], God answers all the inhabitants of the land,
31 Hvilkens ljud skall höras intill verldenes ända; ty Herren hafver till att skaffa i rätta med Hedningomen, och skall hålla en dom med allt kött; de ogudaktiga skall han gifva under svärd, säger Herren.
A rumbling has come to the end of the earth, For YHWH has a controversy with nations, He has executed judgment for all flesh, He has given the wicked to the sword,” A declaration of YHWH.
32 Detta säger Herren Zebaoth: Si, en plåga skall komma ifrå det ena folket till det andra, och ett stort väder skall uppväckt varda ifrå landsens sido.
Thus said YHWH of Hosts: “Behold, evil is going out from nation to nation, And a great whirlwind is stirred up from the sides of the earth.
33 Så, skola de slagne af Herranom på samma tid ligga, ifrå den ena jordenes ända till den andra ändan. De skola intet varda begråtne, eller upptagne, eller begrafne, utan måste ligga på markene, och till träck blifva.
And the pierced of YHWH have been in that day, From the end of the earth even to the end of the earth, They are not lamented, nor gathered, nor buried, For they are dung on the face of the ground.
34 Jämrer eder nu, I herdar, och roper, och välter eder I asko, I väldige öfver hjorden; ty tiden är kommen, att I skolen slagtade och förströdde varda, och skolen sönderfalla, såsom ett kosteligit fat.
Howl, you shepherds, and cry, And roll yourselves, you majestic of the flock, For your days have been full For slaughtering, and [for] your scatterings, And you have fallen as a desirable vessel.
35 Och herdarna skola icke kunna fly, och de väldige öfver hjorden skola icke undkomma kunna.
And refuge has perished from the shepherds, And escape from the majestic of the flock.
36 Så, skola herdarna ropa, och de väldige öfver hjorden skola jämra sig, att Herren så hafver ödelagt deras bet.
A voice of the cry of the shepherds, And a howling of the majestic of the flock, For YHWH is spoiling their pasture.
37 Och deras ängar, der så väl tillstod, äro förderfvada, af Herrans grymma vrede.
And the peaceable habitations have been cut down, Because of the fierceness of the anger of YHWH.
38 Han hafver öfvergifvit sina hyddo, lika som ett ungt lejon; och så är deras land förstördt af tyrannens vrede, och af hans grymma vrede.
He has forsaken His covert as a young lion, Surely their land has become a desolation, Because of the oppressing fierceness, And because of the fierceness of His anger!”
