Jeremia 25

1 Detta är det ord, som till Jeremia skedde, öfver allt Juda folk, uti fjerde årena Jojakims, Josia sons, Juda Konungs, hvilket det första året är NebucadNezars, Konungens i Babel;

Judah lengpa Josiah chapa Jehoiakim lengchan kal kumli lhin kum in, Pakaiyin Jeremiah heng’a, Judah mite jouse dingin thu ahinseiye. Hiche kum chu, Babylon lengpa Nebuchadnezzar lengchan kipat kum ahi.

2 Hvilket ock Propheten Jeremia talade till allt Juda folk, och till alla Jerusalems inbyggare, och sade:

Hichu Jeremiah themgao pan jong Judah mite leh Jerusalem mite jouse heng’a aseitai.

3 Herrans ord är skedt till mig, ifrå trettonde årena Josia, Amos sons, Juda Konungs, allt intill denna dag, och jag hafver det nu i tre och tjugu år med flit predikat eder; men I hafven icke velat hörat.

Judah lengpa Amon chapa Josiah lengchan kal kum som le thum lhin’a pat tuni geiyin, kum somni le thum sungin, Pakaiyin kaheng a thu ahin seijing in ahi. Keiman hiche thuho chu, tanglou hel in nangho heng’a kaseison jing in, ahivangin nanghon ngaikhohna naneideh pouve.

4 Så hafver ock Herren sändt till eder alla sina tjenare Propheterna ganska fliteliga; men I hafven intet velat höra dem, eller böja edor öron dertill, att I måtten hörat;

Pakaiyin avel vel in, alhacha themgao ho naheng uva ahinsol jing in, ahivangin nanghon gelkhohna naneipouvin chule jah’a hetding jong nagel dehpouve.

5 Då han sade: Omvänder eder hvar och en af sinom onda väg, och ifrån edart onda väsende; så skolen I blifva i landena, som Herren eder och edra fäder gifvit hafver, i evig tid.

Pakai thusei chu hiche ahi, “Nanghon nalamlhahnau lamdih louva kon in hung kihei kit unlang, chule nathilse bol’u chu hindalhauvin. Chutahle nangho chu, keiman napu napateu kana pehsa gamsung’a kachensah ding nahiuve.

6 Efterföljer icke andra gudar, så att I tjenen och tillbedjen dem, på det I icke skolen förtörna mig, genom edra händers verk, och jag eder olycko tillfoga må.

Nanghon nakisemdoh u pathen chom chom ho houna leh chibai bolna-a pandauvin. Keima neiphin lunghang hih un, chutile keiman nangho kabolset loudiu nahiuve,’’ ati.

7 Men I villen intet höra mig, säger Herren, på det I ju skullen förtörna mig, genom edra händers verk, till edor egen olycko.

Pakaiyin hitin aseiye, “Nanghon kathusei nangaipouve. Nanghon nakisem’u milimdoi chu nahouvun, keima neiphin lunghang uvin, nachunguva chiding jumna leh hamsetna nakiloilut’u ahitai.

8 Derföre så säger Herren Zebaoth: Efter I icke villen höra min ord,

Tun Pakai van Pathen chun hitin aseiye. Nanghon kathusei donlouva nakoitah jeh’un,

9 Si, så skall jag utsända och komma låta allt folk af nordan, säger Herren, och min tjenare NebucadNezar, Konungen i Babel, och skall låta dem komma öfver detta land, och öfver dem som deruti bo, och öfver allt detta folk som häromkring ligger, och skall gifva dem till spillo och förderfvelse, och göra dem till hån och evigt öde;

Keiman sahlam gam’a kon’a Babylon lengpa Nebuchadnezzar leh namtin vaipi kachop khomding. Keiman amaho chu hiche gamsung douding, agamsung mite leh akimvel’a chengho doudinga kahin sollut ding ahi. Chule keiman nangho aitih a dinga kasuh mang ding, chule namtin vetset leh kidah umtah’a kalha ding nahiuve.

10 Och skall taga ifrå dem all glädjesång, brudgummes och bruds röst, qvarns röst, och lyktos ljus:

Chule keiman nakipanau ogin leh nalasah’u ogin kasuh bei peh ding, jinei ding numei leh pasal kipa thanopna jong kasuh bei ding ahi. Chuteng nain uva sumhei-song gin thip ding, na thaomei jong vahlou ding ahitai.

11 Så att allt detta landet skall öde och förstördt ligga; och skola denna folken tjena Konungen i Babel i sjutio år.

Hiche gam pumpi hi, pannabei gamkeo sohding, chule kum somsagi sunga chu Israel leh akimvel a gamsung miten, Babylon lengpa ajenle diu ahi.

12 Men när de sjutio år ute äro, så skall jag hemsöka Konungen i Babel, och allt det folket, säger Herren, för deras missgerningars skull; dertill ock de Chaldeers land, och skall görat till ett evigt öde.

Chujouteng, asohchannau kum som sagi ahung kichai nungle, keiman Babylon lengpa leh amite chu agitlounau jal’a, achunguva talen kamatsah ding ahi. Agamsung pumpiu chu, pannabei leh gam homkeova kakoipeh ding ahi, tin Pakaiyin aseiye.

13 Alltså skall jag låta komma öfver detta land all min ord, som jag emot det talat hafver, nämliga allt det i denna bok skrifvet står, det Jeremia öfver all folk spått hafver.

Chule keiman amaho chunga tijat umtah kathutepsa jouse leh, Jeremiah aphondohsa achunguva chiding talen ho chu, aguilhung lou umlouva kalha ding ahi.

14 Och de skola också tjena, ändock de mägtig folk och väldige Konungar äro. Alltså skall jag vedergälla dem efter förtjenst, och efter deras händers verk.

Chule namtin vaipi nasatah hole leng lentah tah hon, Babylon te soh’a avuldiu; Hita chu amahon kamite abolgentheinau bang banga chu, achunguva kalethuh ding ahi, ati.

15 Ty så säger Herren, Israels Gud, till mig: Tag denna vinbägaren, fullan med vrede utaf mine hand, och skänk derutaf allom folkom, dem jag sänder dig till;

Pakai Israel Pathen chun keima jah’a hitin aseiye. “Hiche kalung hanna khon hi, kakhut’a kon in kilah inlang, keiman nangma kasolna namtin vaipi ho chu donsah in.

16 Att de måga dricka, raga och blifva galne, för svärdena som jag ibland dem sända skall.

Amahon hichu don uvintin, chuteng keiman amaho douna thu kasei jal’a, amaho lonle louva chule ngoldoh gamding ahiuve,’’ati.

17 Och jag tog bägaren af Herrans hand, och skänkte allom folkom, der Herren sände mig till;

Hijeh chun keiman Pakai lunghanna khon chu kalan, Pakaiyin eisolna namtin vaipi ho chu abonchauvin kadonsahtai.

18 Nämliga Jerusalem, Juda städer, hans Konungar och Förstar, att de skola öde och förstörde ligga, och skola vara till hån och bannor, såsom det nu i denna dag tillstår;

Keima Jerusalem leh Judah gamsunga khopi dang jousea kachen, lengho leh leng chapate jouse jong, hiche khon’a chun adonsoh tauve. Hiche nikho’a pat tunia hitia keohel’a, datmo umleuva, chule gaosap chang dingin,

19 Desslikes Pharao, Konungenom i Egypten, samt med hans tjenarom, hans Förstar och allt hans folk;

Keiman hiche khon chu, Egypt lengpa Pharaoh leh agamsung vaipote, chule asohte leh agamsung mite jouse,

20 All land vesterut; allom Konungom i Uz land, allom Konungom i de Palestiners land, samt med Askelon, Gasa, Ekron, och dem igenlefdom i Asdod;

Chule agamsunguva gamchom mi chengho jouse, kapetan ahi. Keiman UZ gamsunga lengho jong, Philistine gamsunga lengho jong, chuleh Ashlkelon, Gaza. Ekron leh Ashdod khopi ho a umden ho jouse jong, kapetan ahi.

21 Dem af Edom, dem af Moab, Ammons barnom;

Chuleh Edom mite, Moab mite, Ammon mite jong,

22 Allom Konungom i Tyro; allom Konungom i Zidon; Konungomen i de öar på hinsidone hafvet;

Chuleh Tyre le Sidon lengho leh twikhanglen gal’a twipi panga chengho jong abonchauvin kapetai.

23 Dem af Dedan, dem af Thema, dem af Bus, och allom Förstom i de landsändar;

Chule keiman Dedan, Tema, Buz chuleh gam ningkoi lah’a chengho kapetai.

24 Allom Konungom i Arabien, allom Konungom vesterut, de i öknene bo;

Chule Arabia lengte, nelphaiya chengho jong,

25 Allom Konungom i Simri, allom Konungom i Elam, allom Konungom i Meden;

Zimrilengte Elam le Media lengte jong, keiman kapetai

26 Allom Konungom norrut, både när och fjerran, den ene med den andra; och allom Konungom på jordene, som på jordenes krets äro; och Konung Sesach skall dricka efter dessa.

Chule keiman sahlam gamsung jousea, anai le agamla a um lengho, aban banin, chule leiset chunga lenggam jouse jong kapetai. Achainakeiyin, Babylon lengpa, amatah injong Pakai lunghanna khon chu adontai.

27 Och säg till dem: Detta säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Dricker, att I druckne varden, spyn och fallen, och icke kunnen uppstå, för svärdet som jag ibland eder sända skall.

Chuin Pakaiyin kajah’a hitin aseiye, “Tun amaho seipeh in, Pakai Hatchungnung Israel Pathen chun aseiye. Kalunghanna khon’a chun don uvin, donkhamset unlang lolha kit uvin. Kiseplhu uvin lang thou kit hih un, ajeh chu keiman nangho douna-a nalah uva chemjam kahin lhalut ding ahi,’’ natiding ahi.

28 Och om de icke vilja taga bägaren af dine hand och dricka, så säg till dem: Alltså säger Herren Zebaoth: I skolen dricka.

Ijemtia amahon hiche khon’a chu donding adauva ahileh; Nangman amaho jah’a chu, Pakai Hatchungnung in hitin aseiye, nanaghon hiche khon’a hi nadon teitei diu ahi.

29 Ty si, uti dem stadenom, som af mitt Namn nämnd är, begynner jag till att plåga; menen I, att I skolen ostraffade blifva? I skolen intet ostraffade blifva; ty jag kallar svärdet öfver alla de som bo på jordene, säger Herren Zebaoth.

Ajeh chu, keiman kamin’a kikou Jerusalem khopi chu talen kamatsah pan ahitai. Nangho iti talen manlouva kalha ding nahiuvem Nangho talen manlouva naumlou heldiu ahi. Ajeh chu, keiman leiset chung cheng jouse douna-a gal kabolkhum ding ahi, tin Pakaiyin aseiye,’’ natiding ahi.

30 Och du skall prophetera dem all dessa orden, och säg till dem: Herren skall ryta utu höjdene, och låta höra sin dunder utaf sine heliga boning; han skall ryta öfver sina boning, han skall sjunga ena viso, lika som en vintrampare, öfver alla landsens inbyggare;

Hijeh chun nangman amaho douna thu hichenghi, gaovinlang ajah uva naseipeh ding; “Pakai chu achenna van mun thenga kon’a hung kitum ding, lengpiga chil ho husa bang’a, hung husa hamlet lut ding ahi. Chule ama chu, leiset chunga cheng jouse douna-a hung kisen jah ding ahi.

31 Hvilkens ljud skall höras intill verldenes ända; ty Herren hafver till att skaffa i rätta med Hedningomen, och skall hålla en dom med allt kött; de ogudaktiga skall han gifva under svärd, säger Herren.

Ama thutanna ogin chu leiset mong geiya kitol le le ding, ajeh chu Pakaiyin namtin vaipi chunga douna thu ahinlhut ding ahi. Aman leiset chunga namtin vaipi chunga thu atanding, chule migiloute jouse chemjam’a alousah ding ahi,’’tin Pakaiyin aseiye.

32 Detta säger Herren Zebaoth: Si, en plåga skall komma ifrå det ena folket till det andra, och ett stort väder skall uppväckt varda ifrå landsens sido.

Pakai Hatchungnung in hitin aseiye, Ven, namtin vaipi chunga hamsetna khohtah, aban ban’a hunglhung ding. Chimpei hattah leiset mang langkhat apat hung doh ding ahi.

33 Så, skola de slagne af Herranom på samma tid ligga, ifrå den ena jordenes ända till den andra ändan. De skola intet varda begråtne, eller upptagne, eller begrafne, utan måste ligga på markene, och till träck blifva.

Hiche nikho chuleh, Pakaiyin mi athaho thilong chu leiset mang langkhat’a pat langkhat geiya kijam chap diu; Amaho chu akadiu leh alunghempi diu mi umlou ding, chule chom khom’a avei ding jong mi umlou ding ahi. Athilong u chu tollhanga chu kithethang’a monlha ding ahiuve.

34 Jämrer eder nu, I herdar, och roper, och välter eder I asko, I väldige öfver hjorden; ty tiden är kommen, att I skolen slagtade och förströdde varda, och skolen sönderfalla, såsom ett kosteligit fat.

Vo, kelngoi ching phalou ho, nangho kap’uvin lang maovun! Chule nangho kelngoi hon lah’a apipu ho, tollhanga vutlah’a kile le leuvin! Nakithanadiu nikho ahung lhunge, nangma nalhuh ding leibel kehbai tah bang’a namanthah ding ahi.

35 Och herdarna skola icke kunna fly, och de väldige öfver hjorden skola icke undkomma kunna.

Nangman kiselna ding mun nanei louding, chule jamdoh nading lampi namulou ding ahi.

36 Så, skola herdarna ropa, och de väldige öfver hjorden skola jämra sig, att Herren så hafver ödelagt deras bet.

Ngaiyun, kelngoi chingho ka-gin khu, chule kelngoi honlah’a apipu ho pen-gin khu! Ajeh chu, Pakaiyin anehdiu hamhing jouse asuhmangpeh ahitai.

37 Och deras ängar, der så väl tillstod, äro förderfvada, af Herrans grymma vrede.

Pakai lunghan khohse chun, lungmong tah’a achennau hamhing lah jouse chu, nelphai gamhomkeo asotai.

38 Han hafver öfvergifvit sina hyddo, lika som ett ungt lejon; och så är deras land förstördt af tyrannens vrede, och af hans grymma vrede.

Keipi in akiselna songko adalhah bangin, Aman amite adalhatai. Pakai lunghanna nasatah leh galmirte chemjam chun, gamsung chu nelgam homkeovin akoitai.