Jeremia 20

1 Men då Pashur, Immers son, Prestens, den för en öfversta i Herrans hus satt var, hörde Jeremia prophetera dessa orden,

Pashhur son of Immer the priest—he was a leading officer—heard Jeremiah prophesying these words before Yahweh's house.

2 Slog han Propheten Jeremia, och kastade honom i fängelse, i den öfra portenom BenJamins, hvilken på Herrans huse är.

So Pashhur beat Jeremiah the prophet and then placed him in the stocks that were at the Upper Gate of Benjamin in Yahweh's house.

3 Och då morgonen kom, tog Pashur Jeremia åter utu fängelset. Då sade Jeremia till honom: Herren kallar dig icke Pashur, utan Magor allt omkring.

It happened on the next day that Pashhur brought Jeremiah out of the stocks. Then Jeremiah said to him, “Yahweh has not called your name Pashhur, but you are Magor Missabib.

4 Ty så säger Herren: Si, jag skall gifva dig, samt med alla dina vänner, uti en fruktan, och de skola falla genom dina fiendars svärd; det skall du se med din ögon; och jag skall öfvergifva hela Juda uti Konungens hand af Babel; han skall föra dem bort till Babel, och dräpa dem med svärd.

For Yahweh says this, 'Look, I will make you an object of horror, you and all of your loved ones, for they will fall by the sword of their enemies and your eyes will see it. I will give all of Judah into the hand of the king of Babylon. He will make them captives in Babylon or attack them with the sword.

5 Och jag skall gifva allt godset i denna staden, samt med allt hans arbete och alla klenodier, alla Juda Konungars håfvor, uti deras fiendars hand, så att de skola dem skinna, borttaga och till Babel föra.

I will give him all the wealth of this city and all of its riches, all of its precious items and all the treasures of the kings of Judah. I will place these things in the hand of your enemies, and they will seize them. They will take them and bring them to Babylon.

6 Och du, Pashur, skall med allt ditt husfolk gå fången, och till Babel komma; der skall du dö, och begrafven varda, samt med alla dina vänner, hvilkom du lögn predikar.

But you, Pashhur, and all the inhabitants of your house will go into captivity. You will go to Babylon and die there. You and all of your loved ones to whom you prophesied deceitful things will be buried there.'”

7 Herre, du hafver dragit mig, och jag hafver mig draga låtit; du hafver varit mig för stark, och hafver vunnit; men jag är deröfver kommen till spott dagliga, och hvar man gör gäck af mig.

“Yahweh, you deceived me, and I was deceived. You are stronger than I, and you overpowered me. I have become a laughingstock all day long; everyone mocks me.

8 Ty sedan jag talat, ropat och predikat hafver om den plågan och förderfvet, är mig Herrans ord vordet till hån och spott dagliga.

For whenever I have spoken, I have called out and proclaimed, 'Violence and destruction.' Then Yahweh's word has become for me reproach and mocking every day.

9 Då föll mig i sinnet: Jag vill intet mer tänka uppå honom, och intet mer predika i hans Namn; men i mino hjerta och minom benom vardt lika som en brinnande eld insluten, så att jag icke förmådde det lida, och var hardt när förgången.

If I say, 'I will not think about Yahweh anymore. I will not speak any longer in his name.' Then it is like a fire in my heart, held within my bones. So I struggle to contain it but I cannot.

10 Ty jag hörer, huru månge banna mig, och jag måste allestäds vara rädder. Anklager, vi vilje anklaga honom, säga alle mine vänner och stallbröder; om vi kunne blifva honom öfvermägtige, och komma åt honom, och hämnas öfver honom.

I have heard rumors of terror from many people all around. 'Report! We must report it!' Those who are close to me watch to see if I will fall. 'Perhaps he can be tricked. If so, we can overpower him and take our revenge on him.'

11 Men Herren är med mig, såsom en stark hjelte; derföre skola mine förföljare falla, och icke vinna, utan skola på stor skam komma, derföre att de så dårliga handla; evig skall den skammen vara, och skall icke förgäten varda.

But Yahweh is with me like a powerful warrior, so the ones pursuing me will stagger. They will not defeat me. They will be greatly ashamed, because they will not succeed. They will have unending shame, it will never be forgotten.

12 Och nu, Herre Zebaoth, du som pröfvar de rättfärdiga, och ser njurar och hjerta, låt mig se dina hämnd öfver dem; ty jag hafver befallt dig min sak.

But Yahweh of hosts, you examine the righteous and see the mind and the heart. Let me see your vengeance on them for I have committed my cause to you.

13 Sjunger Herranom, lofver Herran, som hjelper dens fattigas lif utu de ondas händer.

Sing to Yahweh! Praise Yahweh! For he has rescued the lives of those who are oppressed from the hand of evildoers.

14 Förbannad vare den dag, der jag uti född var; den dagen vare osignad, på hvilkom min moder mig födt hafver.

Let the day when I was born be cursed. Do not let the day that my mother bore me be blessed.

15 Förbannad vare den som minom fader god tidende bar, och sade: Du hafver fått en ungan son, på det han skulle glädja honom.

Let the man who informed my father be cursed, the one who said, 'A male child has been born to you,' causing great joy.

16 Den mannen vare såsom de städer som Herren omvände, och honom det intet ångrade; han höre ett skriande om morgonen, och om middagen ett jämrande.

Let that man be like the cities that Yahweh overthrew and he did not have compassion on them. Let him hear a cry for help in the dawn, a battle cry at noontime,

17 Att du dock icke hafver dräpit mig i moderlifvena; att min moder måtte varit min graf, och hennes lif måtte evinnerliga hafvandes varit!

because he did not kill me in the womb, making my mother to be my tomb, a womb that was pregnant forever.

18 Hvi är jag dock utu moderlifvena framkommen, att jag sådana jämmer och hjertans sorg se måste, och slita mina dagar med skam?

Why is it that I came out from the womb to see troubles and agony, so that my days are filled with shame?”