Jesaja 8

1 Och Herren sade till mig: Tag dig ett stort bref, och skrif deruti med en menniskos styl: Röfva snart; hasta till byte.

Ug si Jehova miingon kanako; Kumuha ka ug usa ka dakung panit nga sulatanan, ug sulati ang ibabaw niana sa dagang sa usa ka tawo: Alang kang Maher-salal-hash-baz;

2 Och jag tog till mig tu trogen vittne, Presten Uria, och Zacharia, Jeberechia son;

Ug akong kuhaon alang kanako ang mga saksi nga matinumanon aron sa pagtimaan, si Urias ang sacerdote, ug si Zacarias ang anak nga lalake ni Jeberechias.

3 Och gick till ena Prophetisso; hon vardt hafvandes, och födde en son; och Herren sade till mig: Kalla honom: Röfva snart; hasta till byte.

Ug ako nakigtipon sa manalagna nga babaye; ug siya nanamkon, ug nanganak sa usa ka bata nga lalake. Unya miingon si Jehova kanako: Tawgon mo ang iyang ngalan, Maher-salal-hash-baz.

4 Ty förr än pilten skall kunna säga: Käre fader, kära moder; skall Damascos magt och Samarie byte borttaget varda, genom Konungen af Assyrien.

Kay sa dili pa ang bata makakat-on pagtawag: Amahan ko, ug, Inahan ko, ang mga bahandi sa Damasco ug ang inagaw sa Samaria pagakuhaon sa atubangan sa hari sa Asiria.

5 Och Herren talade ytterligare med mig, och sade:

Ug si Jehova misulti pa kanako pag-usab, nga nagaingon:

6 Efter detta folket föraktar det vattnet i Siloa, hvilket så stilla löper, och tröster uppå Rezin och Remalia son;

Sanglit nga gisalikway niining katawohan ang mga tubig sa Siloe nga nagaagay sa mahinay, ug nagakalipay kang Rezin ug sa anak ni Remalias;

7 Si, så skall Herren låta komma öfver dem starkt och mycket strömvatten; nämliga Konungen af Assyrien, och all hans härlighet, att de skola fara öfver alla deras bäcker, och gå öfver alla deras stränder;

Busa karon, tan-awa, ang Ginoo magadala ibabaw kanila sa mga tubig sa Suba, mabaskug ug daghan, bisan ang hari sa Asiria ug ang tibook niyang himaya: ug kini mosalanap sa tanan niyang mga kanal, ug moawas sa tanan niyang kadaplinan;

8 Och skola infalla uti Juda, och flöda, och gå öfver, tilldess att de räcka upp till halsen; och skola utsträcka sina vingar, så att de uppfylla ditt land, o ImmanuEl, så vidt som det är.

Ug kini mobanlas ngadto sa Juda; kini mosalanap pa ug molabay; ug motubo hangtud sa liog; ug ang pagbuklad sa iyang mga pako molukop sa gilapdon sa imong yuta, Oh Emmanuel.

9 Varer vrede, I folk, och gifver likväl flyktena; hörer, I alle som ären i fjerran land, ruster eder, och gifver dock flyktena; ruster eder, och gifver dock flyktena.

Managsaba kamo, Oh mga katawohan, ug managkatibulaag kamo; ug patalinghug kamong tanan nga atua sa halayong mga yuta: managsul-ob kamo, ug managkatibulaag kamo.

10 Besluter ett råd, och der varde intet af, talens vid, och det bestå intet; ty här är ImmanuEl.

Panagsabut kamo, ug kini mahimong walay sangputanan; isulti ang pulong ug kini walay kapuslanan: kay ang Dios ania nagauban kanato.

11 Ty så säger Herren till mig, lika som han fattade mig vid handena, och underviste mig, att jag icke skulle vandra på detta folks väg, och säger:

Kay mao kini ang giingon ni Jehova kanako uban sa kamot nga malig-on, ug gitudloan ako sa dili paglakat sa dalan niining katawohan, sa pag-ingon:

12 I skolen icke säga: Förbund. Detta folk talar om intet annat, utan om förbund. Frukter eder icke såsom de göra, och grufver eder icke;

Ayaw kamo pag-ingon: Usa ka pagsukol, mahatungod sa tanan nga igaingon niining katawohan: Usa ka pagsukol; ni mahadlok kamo sa ilang kahadlok, ni mahikugang kamo niini.

13 Utan helger Herran Zebaoth; honom låter vara edor fruktan och förskräckelse;

Si Jehova sa mga panon, siya maoy inyong pagabalaanon; ug pasagdi nga siya maoy inyong kahadlokan, ug siya maoy inyong kalisangan.

14 Så skall han varda en helgelse; men en stötesten och en förargelseklippa dem tvem Israels husom, Jerusalems inbyggarom till snaro och fall;

Ug siya maoy mahimong balaang puloy-anan; ugaling mao ang bato sa pagkapangdol ug mao ang bato sa pagkadugmok sa duruha ka mga balay sa Israel, maoy usa ka lit-ag ug usa ka balag-ong alang sa mga molupyo sa Jerusalem.

15 Så att månge af dem skola derpå stöta sig, falla och sönderkrossas, besnärjas och fångne varda.

Ug daghan ang manghipangdol niini, ug manghidugmo, ug mangapiang, ug hibalag-ongan, ug panghidakpan.

16 Bind samman vittnesbördet; försegla lagen intill mina lärjungar.

Hugpongon mo ang kamatuoran, patiki ang Kasugoan sa taliwala sa akong mga tinon-an.

17 Ty jag hoppas uppå Herran, den sitt anlete för Jacobs hus bortgömt hafver; men jag vänter efter honom.

Ug hulaton ko si Jehova, nga nagatago sa iyang nawong gikan sa balay ni Jacob, ug pangitaon ko siya.

18 Si, här är jag, och barnen som Herren mig gifvit hafver, till ett tecken och under i Israel, af Herranom Zebaoth, den der bor på bergena Zion.

Ania karon, ako ug ang mga anak nga gihatag ni Jehova kanako mao ang mga timaan ug ang mga katingalahan diha sa Israel gikan kang Jehova sa mga panon, nga nagapuyo sa bukid sa Sion.

19 Men då de säga till eder: I måsten fråga af spåmän och tecknatydare, de der mycket tala och disputera, så skolen I säga: Skall icke ett folk fråga sin Gud? Skall man fråga de döda om de lefvande?

Ug sa dila nga sila manag-ingon kaninyo: Mangadto kamo niadtong mga espiritista ug mga salamangkiro, nga managpiyak ug managyagubyub: dili ba unta mangadto ang katawohan sa pagpangita sa ilang Dios? tungod sa mga buhi pangitaon ba nila ang mga patay?

20 Ja, efter lag och vittnesbörd; om de det icke säga, så skola de icke få morgonrodnan;

Ngadto sa Kasugoan ug sa pagpamatuod! kong sila dili managsulti sumala niining pulonga, sa pagkamatuod walay kabuntagon alang kanila.

21 Utan skola gå, omkring i landena slagne och hungroge; men när de hunger lida, så skola de vrede varda, och banna sinom Konung och sinom Gud, och se upp.

Ug sila moagi latas niini, nga pagasakiton sa hilabihan ug pagagutmon; ug mahitabo nga, kong sila pagagutmon, nga sila mabalaka sa ilang kaugalingon, ug manunglo tungod sa ilang hari ug tungod sa ilang Dios, ug igahangad nila ang ilang mga nawong sa itaas:

22 De skola ock se neder på Jordena, och intet finna annat än bedröfvelse och mörker; ty de äro förmörkrade i ångest, och gå ville i mörkret.

Ug sila motan-aw sa yuta, ug, ania karon, ang kasakit ug kangitngit, ang kadulom sa pagpanghupaw; ug ngadto sa mabaga nga kangitngit pagaabugon sila.