Jesaja 57

1 Men den rättfärdige förgås, och ingen är som lägger det uppå hjertat, och helgo män varda bortryckte, och ingen aktar deruppå; ty de rättfärdige varda borttagne för olyckone;

Mamatay ang mga matarong, apan walay nagpakabana niini, ug gikuha ang katawhan nga matinud-anon sa kasabotan, apan walay makasabot nga ang mga matarong gikuha gikan sa daotan.

2 Och de som redeliga för sig vandrat hafva, komma till frid, och hvilas uti deras kamrar.

Magsulod sila diha sa kalinaw; mopahulay sila sa ilang mga higdaanan, kadtong naglakaw sa ilang pagkamatarong.

3 Kommer härfram, I trollkonobarn, I horkarlars och horors säd.

Apan duol dinhi, kamong mga anak nga lalaki sa mga diwatahan, mga anak sa mananapaw ug ang babaye nga nagbaligya sa iyang dungog.

4 Med hvem viljen I nu hafva edra lust? Öfver hvem viljen I nu gapa med munnenom, och räcka ut tungona? Ären I icke öfverträdelsens barn och en falsk säd?

Kinsa ba ang inyong gikahimut-an sa pagtamay? Batok kang kinsa ba kamo naganganga sa inyong baba ug nagdiwaldiwal sa inyong dila? Dili ba mga anak man kamo sa pagsupak, mga anak sa limbong?

5 I som så hete ären till afgudar under all grön trä, och slagten barn vid bäckerna under bergen.

Nagdulog kamo ilalom sa kahoy nga tugas aron magpainit sa inyong mga kaugalingon, ug ilalom sa matag lunhaw nga kahoy, nagpatay kamo sa inyong mga anak sa nahubas nga suba, ilalom sa batohon nga mga langub.

6 Ditt väsende är med de släta stenar i bäckenom; de äro din del, dem utgjuter du ditt dryckoffer, då du spisoffer offrar. Skulle jag dertill lust hafva?

Taliwala sa mga hamis nga bato diha sa walog gipiyal kaninyo kanang mga butanga. Sila ang inyong ginasimba. Nagbubo kamo ug mga halad ilimnon alang kanila ug nagtuboy ug halad nga trigo. Mahimuot na ba ako niining mga butanga?

7 Du gör dina säng på ett högt resigt berg, och går desslikes sjelf ditupp till att offra.

Gipahimutang ninyo ang inyong higdaanan sa hataas nga bukid; mitungas usab kamo didto aron sa paghalad.

8 Och bak dörrena och dörrträn sätter du din åminnelse; ty du välter dig ifrå mig, och går upp, och utvidgar dina säng, och förbinder dig med dem; du älskar deras säng, ehvar du ser dem.

Gipahimutang ninyo sa luyo sa pultahan ug sa mga haligi niini ang mga timaan sa inyong mga diosdios; gitalikdan ninyo ako, naghubo kamo, ug misaka; gipadako ninyo ang inyong mga higdaanan. Nakigsaad kamo tali kanila; nahigugma kamo sa ilang mga higdaanan; nakita ninyo ang ilang mga pribadong bahin sa lawas.

9 Du far till Konungen med oljo, och hafver mångahanda krydder, och sänder din bådskap långväga, och äst förnedrad allt intill helvetet. (Sheol h7585)

Miadto kamo kang Molec dala ang lana; inyong gidaghan ang mga pahumot. Gipakalagiw ninyo sa layo ang inyong mga sinugo; miadto kamo sa Sheol. (Sheol h7585)

10 Du mödde dig uti dina många vägar, och sade icke: Hvila dig något litet; utan efter du finner dine hands lefverne, varder du intet trött.

Gikapoy kamo sa taas ninyong panaw, apan wala gayod kamo misulti nga, “Wala na kini paglaom.” Nakakaplag kamo ug kinabuhi diha sa inyong kamot; busa wala gayod kamo maluya.

11 För hvem äst du så bekymrad och fruktar dig? Efter du dock far med lögn, och kommer intet mig ihåg, och lägger det intet på hjertat; menar du, att jag skall allstädes tiga, att du så platt intet fruktar mig?

“Kinsa ba ang inyong gikabalak-an? Kinsa ba ang inyong gikahadlokan pag-ayo nga nakapanlimbong man gayod kamo, wala na gani kamo maghandom o maghuhuna mahitungod kanako? Tungod sa akong pagpakahilom sa hataas nga panahon, dili na kamo mangahadlok kanako.

12 Men jag skall uppenbara dina rättfärdighet och din verk, att de dig intet nyttig vara skola.

Imantala ko ang inyong tanang matarong mga buhat ug isulti ang tanan ninyong nabuhat, apan dili gayod kini makatabang kaninyo.

13 Då du ropandes varder, så låt ditt sällskap hjelpa dig; men vädret skall alla föra dem bort, och fåfängelighet skall taga dem bort. Men den som tröster uppå mig, han skall ärfva landet, och besitta mitt helga berg;

Kung magtuaw kamo, pagpakitabang sa inyong tinigom nga mga diosdios. Hinuon paliron lamang sila sa hangin, sa usa ka huyop mangapalid sila. Apan siya nga modangop kanako makapanunod sa yuta ug makapanag-iya sa akong balaang bukid.

14 Och skall säga: Görer väg, görer väg, rödjer vägen; hafver bort det som hindrar af mins folks väg.

Moingon siya, “Pagtukod, pagtukod! Hawani ang dalan! Kuhaa ang tanang mga babag sa agianan sa akong katawhan!'''

15 Ty alltså säger den Höge och högt besittne, den evinnerliga bor, hvilkens Namn är heligt: Jag, som bor i höjdene, och i helgedomenom, och när dem som en förkrossad och ödmjuk anda hafva, på det jag skall vederqvicka de ödmjukades anda, och hela de förkrossades hjerta;

Kay mao kini ang gisulti sa labaw ug halangdon nga Dios, nga buhi hangtod sa kahangtoran, kansang ngalan balaan, “Nagpuyo ako sa halangdon ug sa balaang dapit, uban usab kaniya ang nagmasulob-on ug mapainubsanon nga espiritu, aron pagdasig sa espiritu niadtong mga mapaubsanon, ug sa kasingkasing sa mga mahinulsolon.

16 Jag vill icke träta evinnerliga, och icke vred vara i evig tid; utan en Ande skall blåsa ifrå mitt ansigte, och jag skall göra lif.

Kay dili na ako maghukom, ni masuko hangtod sa kahangtoran, kay diha sa akong atubangan mangaluya ang espiritu sa tawo, ang mga kinabuhi nga akong binuhat.

17 Jag var vred uppå deras girighets odygd, och slog dem; fördöljde mig, och var vred. Då gingo de hit och dit uti deras hjertas väg.

Tungod sa sala nga iyang nahimo, nasuko ako, ug gisilotan ko siya; gitago ko ang akong panagway ug nasuko, apan mibalik siya sa pamaagi sa iyang kasingkasing.

18 Men då jag såg uppå deras väg, helade jag dem, och ledde dem, och gaf dem åter tröst, och dem som sörjde öfver dem.

Nakita ko ang iyang mga pamaagi, apan ayuhon ko siya. Giyahan ko siya ug hupayon ug lipayon kadtong nagbangotan alang kaniya,

19 Jag skall skapa utvidgada läppar, de som predika skola: Frid, frid, både dem som fjerran, och dem som vid handen äro, säger Herren; och vill hela dem.

ug gibuhat ko ang bunga sa mga ngabil. Kalinaw, kalinaw, alang niadtong atua sa halayo ug anaa sa duol—miingon si Yahweh—Pagaayuhon ko sila.

20 Men de ogudaktige äro såsom ett stormande haf, det icke stilla vara kan, och dess vågar häfva upp träck och orenlighet.

Apan ang mga daotan mahisama sa balod sa dagat, nga dili gayod makapahulay, ug ang tubig niini magdalag lapok ug hugaw.

21 De ogudaktige hafva icke frid, säger min Gud.

Wala gayoy kalinaw ang mga daotan—miingon si Yahweh.”