Jesaja 53
1 Men ho tror vår predikan, och hvem varder Herrans arm uppenbarad?
En ngʼa moseyie wach ma walando, koso en ngʼa ma Jehova Nyasaye osenyiso tekone?
2 Ty han rinner upp för honom såsom en vidja, och såsom en rot utu torro jord; han hafver ingen skapnad eller dägelighet. Vi såge honom; men der var ingen den skapnad, som oss kunde behaga.
Nodongo e nyime mana ka chuny yath mayom matwi; kendo mana ka tiend yath madongo kaa e lowo motwo. Ne oonge gi chia kata duongʼ moro mane nyalo lombo wangʼwa kuome, kendo onge gima ne nenore kuome maber mane nyalo miyo wahere.
3 Han var den aldraföraktadaste och vanvördaste, full med värk och krankhet; han var så föraktad, att man gömde bort ansigtet för honom; derföre aktade vi honom intet.
Ne ojare mokwede gi oganda, en ngʼat mane neno chandruok mangʼeny, kendo mosiko kawinjo rem. Ji nojare kendo wan bende ne ok wamiye luor, mana ka ngʼama ok dwar neno.
4 Sannerliga han bar våra krankhet, och lade uppå sig vår sveda; men vi hölle honom för den som plågad och af Gudi slagen och pinter var.
Adier, notingʼo sandruok-wa kendo chandruokwa ema ne ture, kata kamano wan to ne waparo ni kum mane oyudo, sandruok kod chandruok noa kuom Nyasaye.
5 Men han är sargad för våra missgerningars skull, och slagen för våra synders skull; näpsten ligger uppå honom, på det att vi skulle frid hafva, och genom hans sår äre vi helade.
To kare ne ochwowe mana nikech kethowa, nosande malit nikech richowa; kum mane oyudo kuome ema nokelnwa kwe, kendo moriemo mage ema nochangowa.
6 Vi ginge alle uti villfarelse, såsom får; hvar och en såg uppå sin väg; men Herren kastade allas våra synder uppå honom.
Wan duto, waselal mana ka rombe, ka ngʼato ochomo mana yore owuon; kendo Jehova Nyasaye oseketo kuome richowa duto.
7 Då han näpst och plågad vardt, lät han icke upp sin mun; såsom ett lamb, det till slagtning ledes, och såsom ett får, det stilla tiger för sinom klippare, och låter icke upp sin mun.
Nosande kichwade malit to ne ok otingʼo dhoge; notere kar thone mana ka rombo mitero kar yengʼo, kendo nolingʼ ka rombo manie lwet joma ngʼado yiere, omiyo en bende ne ok otingʼo dhoge.
8 Men han är tagen utur ångest och dom. Ho kan uttala hans lifslängd? Ty han är bortryckt utaf de lefvandes land, då han för mins folks missgerningar plågad var.
Ne oyale angʼaya kendo nongʼadne bura molal kode. To en ngʼa manyalo wuoyo kuom gunde? Nimar nogole e piny joma ngima, kendo nolal kode nikech richo mag jowa.
9 Och han är begrafven såsom de ogudaktige, och döder såsom en rik; ändock han ingom orätt gjort hade, ej heller något svek uti hans mun var.
Ne okete e bur e kind joricho kendo gi jo-mwandu e thone, kata obedo ni ne ok otimo tim mahundu moro amora bende miriambo nine ok owuok e dhoge.
10 Men Herren ville alltså slå honom med krankhet. När han sitt lif till skuldoffer gifvit hafver, så skall han få säd, och länge lefva, och Herrans uppsåt skall uti hans hand framgång hafva.
To kata kamano ne en dwaro Jehova Nyasaye mondo sande malit koyudo chandruok, kendo Jehova Nyasaye nochiwo ngimane mondo obed misango mar pwodhruok e ketho, to enone nyikwaye kendo omedne ndalo, kendo dwaro mar Nyasaye nochop kare nikech en.
11 Derföre, att hans själ arbetat hafver, skall han få se sina lust, och nog hafva, och genom sin kunskap skall han, min tjenare, den rättfärdige, många rättfärdiga göra; ty han bär deras synder.
Bangʼ chandruokne duto enone ler mar ngima kendo noyud mor e chunye; kuom riekone, jatichna makare nongʼad bura makare ne ji mangʼeny kendo notingʼ richogi.
12 Derföre vill jag gifva honom ganska mycket till byte, och han skall hafva de starka till rof; derföre att han gifvit sitt lif i döden, och vardt ogerningsmannom lik räknad, och mångas synder bar, och bad för öfverträdarena.
Kuom mano abiro miye pok e kind thuondi kendo enopog gik moyaki gi rateke, nikech ne ochiwo ngimane nyaka tho mine okwane kod joketho. Nimar notingʼo richo ji mangʼeny kendo nochungʼ kar joricho e nyim Nyasaye.
