< Jesaja 50 >

1 Så säger Herren: Hvar är edors moders skiljobref, med hvilko jag eder öfvergifvit hafver? Eller ho är min ockrare, dem jag eder sålt hafver? Si, I ären för edra synders skull sålde, och edor moder är, för edor öfverträdelses skull, öfvergifven.
Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, A'ma atre avona kre'za nezamarera'ma ami'naza avona Nagra kete'na neramarerana avre netrena, nofi'ma hu'noa zante apasenakura tamagrira zagorera otre'noe. Hianagi tamagrane neramarera'enema hu'naza kumimofo nona hu'na tamatroge'za, ru vahe'mo'za eme tamavre'za kina ome huramante'naze.
2 Hvi kom jag, och der var ingen? Jag ropade, och ingen svarade. Är min hand nu så kort vorden, att hon intet förlossa kan, eller är med mig ingen kraft till att frälsa? Si, med mitt straff gör jag hafvet torrt, och gör vattuströmmarna såsom en öken, så att deras fiskar illa lukta för vattunöds skull, och blifva döde af törst.
Nagra tamagriku'ma e'na eme hake'noana na'a higeno mago vahera mani'nege'na eme onke'noe. Kezama emeti'noana, na'a higeta ke'nirera, ke nona osu'naze. Tamagrama antahi'zana azamo'a atupa hu'neankino oravregahie nehuta hankave'a omane'neankino tagura ovazigahie huta nehazo? Nagra hankave kea hugeno hagerimo'a hagege nehigena, tintamina hugeno hagege higeno ka'ma koka fore hu'ne. Ana higeno timpima mani'naza nozamemo'za tinku hu'za fri'za kasriza hinimna vu'naze.
3 Jag kläder himmelen med mörker, och gör hans öfvertäckelse såsom en säck.
Nagra kento kukenama nehiaza hu'na hanireti mona ramina kukena huzmante'noe.
4 Herren Herren hafver gifvit mig en lärd tungo, att jag vet tala med dem trötta i rättom tid; han väcker mig hvar morgon; han väcker mig örat, att jag hörer såsom en lärjunge.
Hankavenentake Ra Anumzamo'a keagama hu kaziga rempi hunami'neanki'na, knazama eneriza vahera knare ke hu'na zamazeri hankavetigahue. Maka nanterana nazeri o'netino, nagesa eri ankazo nehige'na, agrama rempi hunenamia zana avonoma rempima nehaza mofavremozama nehazaza hu'na nentahue.
5 Herren Herren hafver öppnat mig örat, och jag är icke ohörsam, och går icke tillbaka.
Ra Anumzamo'a nanekeni'a antahio huno, nagesa eri ankazo hige'na nagra ke'a eri netre'na ete namefitira atre'na ofre'noe.
6 Jag höll min rygg till dem som mig slogo, och min kindben dem som mig ryckte; mitt ansigte vände jag icke bort för försmädelse och spott.
Nagra namefi huzamuge'za, namagenafina sefura nenami'za, nameragena zamuge'za nagi'nazokara zanefi'naze. Navugosarera rufira ote'noge'za, kiza zokago ke hunenante'za avetura ahenante'naze.
7 Ty Herren Herren hjelper mig, derföre kommer jag icke på skam; derföre hafver jag hållit mitt ansigte fram såsom en flintosten; ty jag vet, att jag icke på skam kommer.
Hianagi Ra Anumzamo naza hige'na ana zankura nagazegura osu'noe. Na'ankure nagra havegna hu'na hankavetina agri eri'zana erigahue. E'ina hu'negu ana eri'zama eri'noa zankura nagazea osugahue.
8 Den är när, som mig rättfärdigar. Ho vill träta med mig? Låt oss tillhopa gå; ho är den som rätt hafver emot mig? Han komme hit till mig.
Nagri'ma nazama huno keaganima refko huno negeno tamage nehie hania nera tvaonte mani'neanki, iza nagrikura haviza hu'nane hunora keaga hunantenakura nehie? Hagi atrenkeno navareno keagarera vuno, ama agafare keaga hunegantoe huno keagafi huama hinketa antahimneno.
9 Si, Herren Herren hjelper mig. Ho är den mig fördöma vill? Si, de skola allesammans föråldras, såsom ett kläde; mal skall uppäta dem.
Hankavenentake Ra Anumzamo nagrira naza nehiankino, ina vahe'mo nagrikura huno hazenkeka'a me'ne hunora hugahie. Havigema hunantaza vahe'mo'za, tvaravemo frupa re'negeno hakanomo anoseno eri vagareaza hu'za vagare'za haviza hugahaze.
10 Ho är den ibland eder, som fruktar Herran, den hans tjenares röst lyder? Den i mörkret vandrar, och honom skin intet; han hoppes uppå Herrans Namn, och förlåte sig uppå sin Gud.
Ra Anumzamofoma koro hunenteno Agri eri'za vahe'amofo kema amage'ma nenteno tavima omanenigeno hanimpima vanoma nehanimo'a, Ra Anumzamofo agire amentintia nehuno, Anumzanimo'a naza hugahie huno amuhara hino.
11 Si, I alle, som upptänden en eld, väpnade med låga, vandrer uti edars elds ljus, och i låganom, som I upptändt hafven; detta vederfars eder af mine hand; uti värk skolen I ligga.
Hianagi tamagra'a teve hugreta rekru hutma manineta tamagra'ama hugraza tevere tevema toma nehiaza vahemota kva hiho. Nagra knaza tamisugeta rama'a tamataza erigahaze.

< Jesaja 50 >