Jesaja 50
1 Så säger Herren: Hvar är edors moders skiljobref, med hvilko jag eder öfvergifvit hafver? Eller ho är min ockrare, dem jag eder sålt hafver? Si, I ären för edra synders skull sålde, och edor moder är, för edor öfverträdelses skull, öfvergifven.
KE ninau mai nei o Iehova penei, Auhea ka palapala hoohemo na ko oukou makuwahine? Ka mea a'u i hoohemo ai? Ua kuai lilo aku au ia oukou no wai o ka poe a'u i aie ai? Aia hoi, ua kuai lilo aku oukou ia oukou iho no ko oukou hewa, A no ko oukou hala, ua hoohemoia ko oukou makuwahine.
2 Hvi kom jag, och der var ingen? Jag ropade, och ingen svarade. Är min hand nu så kort vorden, att hon intet förlossa kan, eller är med mig ingen kraft till att frälsa? Si, med mitt straff gör jag hafvet torrt, och gör vattuströmmarna såsom en öken, så att deras fiskar illa lukta för vattunöds skull, och blifva döde af törst.
Ia'u i hele mai ai, heaha ka mea i kanaka ole ai? A ia'u i hea aku ai, aohe mea nana i o mai? Ua hoopokole loa ia anei ko'u lima, i ole au e hoola aku? Aole anei o'u mana e hoopakele ai? Aia hoi, i kuu papa ana, hoomaloo no wau i ke kai, A hoolilo no wau i na muliwai, i waonahele; Pilau mai la ko lakou ia, no ka mea, aohe wai, e make hoi, no ka makewai.
3 Jag kläder himmelen med mörker, och gör hans öfvertäckelse såsom en säck.
Hoaahu no au i na lani i ka pouli, A kau aku au i ke kapa makena, i uhi no lakou.
4 Herren Herren hafver gifvit mig en lärd tungo, att jag vet tala med dem trötta i rättom tid; han väcker mig hvar morgon; han väcker mig örat, att jag hörer såsom en lärjunge.
Ua haawi mai o Iehova ka Haku i ke alelo o ka poe akamai na'u, I ike au i ka hooikaika aku i ka mea luhi me ka olelo, Hoala mai no oia i kela kakahiaka i keia kakahiaka, Hoala mai no oia i ko'u pepeiao, e lohe, e like me ka mea i aoia.
5 Herren Herren hafver öppnat mig örat, och jag är icke ohörsam, och går icke tillbaka.
Ua hoohakahaka o Iehova, ka Haku, i ko'u pepeiao, Aole hoi au i kipi aku, aole au i hoi hope.
6 Jag höll min rygg till dem som mig slogo, och min kindben dem som mig ryckte; mitt ansigte vände jag icke bort för försmädelse och spott.
Haawi no au i ko'u kua i ka poe hahau, A me ko'u mau papalina i ka poe i uhuki lauoho: Aole au i huna i ko'u maka, mai ka hilahila, a me ke kuha ana.
7 Ty Herren Herren hjelper mig, derföre kommer jag icke på skam; derföre hafver jag hållit mitt ansigte fram såsom en flintosten; ty jag vet, att jag icke på skam kommer.
Na Iehova, ka Haku e kokua mai ia'u, Nolaila, aole au e hoopalaimaka; Nolaila hoi au i kau ai i ko'u maka, me he pohaku paea la, A ua ike no au, aole au e hilahila ana.
8 Den är när, som mig rättfärdigar. Ho vill träta med mig? Låt oss tillhopa gå; ho är den som rätt hafver emot mig? Han komme hit till mig.
Ua kokoke mai no ka mea nana au e hoapono; Owai hoi ka mea hakaka me au? E ku pu aku maua: Owai ko'u hoapaio? E hookokoke mai oia ia'u.
9 Si, Herren Herren hjelper mig. Ho är den mig fördöma vill? Si, de skola allesammans föråldras, såsom ett kläde; mal skall uppäta dem.
Aia hoi e kokua mai no o Iehova ka Haku ia'u; Owai hoi ka mea nana e hoahewa mai ia'u? Aia hoi, e lilo no lakou a pau i mea kahiko, me he lole la, E ai no ka mu ia lakou.
10 Ho är den ibland eder, som fruktar Herran, den hans tjenares röst lyder? Den i mörkret vandrar, och honom skin intet; han hoppes uppå Herrans Namn, och förlåte sig uppå sin Gud.
Owai la ka mea iwaena o oukou i makau aku ia Iehova, E hoolohe ana hoi i ka leo o kana kauwa, Ka mea e hele ana ma ka pouli, aole ona malamalama? E hilinai aku oia ma ka inoa o Iehova, A e hoomaha hoi ma kona Akua.
11 Si, I alle, som upptänden en eld, väpnade med låga, vandrer uti edars elds ljus, och i låganom, som I upptändt hafven; detta vederfars eder af mine hand; uti värk skolen I ligga.
Aia hoi, o oukou a pau, ka poe hoa i ke ahi, Ka poe i kakoo ia oukou iho i na lamaku; E hele oukou ma ka malamalama o ko oukou ahi, A me na lamaku a oukou i kuni ai. E loaa no keia ia oukou ma kuu lima, E moe ana no oukou ilalo iloko o ka eha.
