Jesaja 49

1 Hörer mig, I öar, och I folk, som fjerran ären, gifver akt häruppå: Herren hafver kallat mig af moderlifvet; han hafver tänkt uppå mitt namn, medan jag ännu i moderlifvet var;

Tamagra hageri amu'nompi me'nea mopafima nemaniza vahe'mota nentahinkeno, afete moparegama mani'naza vahe'motanena tamagesa anteta antahiho, anta'nimofo arimpafi mani'nogeno Ra Anumzamo'a Agri eri'za vahe mani'nuegu nagrira kea hu'neankino, kasema nenantegeno'a nagia ahente ama hu'ne.

2 Och hafver gjort min mun såsom ett skarpt svärd; han hafver öfverskylt mig med sine hands skugga; han hafver gjort mig till en blankan pil, och stungit mig uti sitt koger;

Hagi bainati kazinkna huno nagira eri nesaneno, Agra azanteti refitentege'na mani'noe. Kevema tro huteno kaneno eri fatgo huno ahe'arema retro huno kevegupi eririaza huno nazeri frakine.

3 Och säger till mig: Du äst min tjenare, Israel, genom hvilken jag vill prisad varda.

Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, nagrira nasami'ne, Israeliga Nagri eri'za vahe mani'nanankina, nagra hankaveni'ane masazani'anena kagrite eri ama hanuge'za, maka vahe'mo'za kegahaze.

4 Men jag tänkte: Jag arbetade fåfängt, jag hafver fåfängt och onytteliga förtärt mina kraft häruppå; ändock min sak är Herrans, och mitt ämbete hörer minom Gud till.

Hianagi nagra amanage hu'na hu'noe, nagra tusi maragu'zati'na eri'zana eri'noanagi, ana eri'zamo'a amne zankna higeno, ne'zama'a forera osu'ne. Hianagi ana eri'zama eri'noana Ra Anumzamo keno antahino hu'neankino, agrake ana eri'zantera mizana namigahie.

5 Och nu, säger Herren, som mig af moderlifvet till sin tjenare beredt hafver, af jag skulle omvända Jacob till honom, på det Israel icke skulle blifva borto; derföre är jag härlig för Herranom, och min Gud är min starkhet;

Hagi Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Nagri eri'za vahe mani'nenka Jekopu naga Israeli vahera Nagrite zamavarenka esane huno'ma, nenrera arimpafima tro'ma hunente'nea Ra Anumzamo'a nagrira ra nagi nenamino, nagri Anumzamo'a hankavea nami'ne.

6 Och säger: Det är en ringa ting, att du äst min tjenare, till att upprätta Jacobs slägter, och igenföra det förskingrada i Israel; utan jag hafver ock gjort dig till Hedningarnas ljus, att du skall vara min salighet intill verldenes ända.

Ana hu'neankino Ra Anumzamo'a nagrikura amanage hu'ne, Nagri eri'za vahe mani'nenka Israeli vahe'ma Jekopu naga'ma zamazeri frakuge'za ofri mani'nazama'a zamazeri hankavetio hu'na osi eri'za kami'noe. Hianagi e'i ana eri'zankera omne'neanki, menina Nagra kazeri ante'ama hu'na ra eri'za kamisugenka, mago tavikna hunka mani'nenka, maka ama mopafi vahera zamaza hananke'na, ete zamagu'vazi'na zamavaregahue.

7 Så säger Herren Israels förlossare, hans Helige, till de föraktada själar, till det folk der man styggelse vid hafver, till den tjenaren som under tyranner är: Konungar skola se och uppstå, och Förstar skola tillbedja för Herrans skull, som trofast är; för den Heligas skull i Israel, den dig utkorat hafver.

Vahe'mo'zama azeri haviza nehu'za kokankoka vahe'mo'zama agomatenentazageno kva vahe'mokizmi eri'zama eneria nekura Israeli vahetema Ruotge'ma hu'neno, zamagu'ma vazi'nea Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Kini vahe'mo'za kagrira kagesga hu'za onetisageno, kva vahe'mo'za kagri kagiafi eme kepri hugahaze. Na'ankure Israeli vahete'ma ruotage'ma hu'nea Anumzana, hugahuema huno hu'neaza nehia Ra Anumzamo kagrira ko huhamprigante'ne.

8 Detta säger Herren: Jag hafver bönhört dig i behagelig tid, och hafver hulpit dig på salighetenes dag, och hafver bevarat dig, och satt dig till ett förbund i folkena, att du skall upprätta landet, och intaga de förderfvada arf;

Ra Anumzamo eri'za vahe'agura amanage huno hu'ne, Nagrama knama huhampri'noa kna zupa nasunku hugante'na, nunamunka'a antahinegami'na kaza hu'noe. Ana hu'negu maka ama mopafi vahetera, kagra mago huhagerafi huvempa keni'a mani'nenankena, kegava hugante'nena kagriteti maka ama mopafi vahe'enena huhagerafigahue. Ana nehananke'na Israeli mopa ete eri'soe hanuge'za, erisantima hare'naza mopa'zamima menima, vahe'ma omani'naza mopa'zamia ete eri'za manigahaze.

9 Till att säga till de fångar: Går ut; och till dem i mörkret: Kommer fram; att de skola föda sig på vägarna, och hafva deras födo på alla högar.

Hagi kinama hu'za hanimpima mani'naza vahekura, kinafintira atiramita fru huta viho hunka nehunka, karanka havege agonaramimpina ne'zamo'a ampore'nena neneta vugahaze hunka zamasamio.

10 De skola hvarken hungra eller törsta; dem skall ingen hette eller solen stinga; ty deras förbarmare skall föra dem, och leda dem till vattukällor.

Zamagakura nosu'za, tinkura nofrisnageno, zagehakura ofrigahaze. Na'ankure asunku'ma hunezmantea Anumzamo kampu'i tintamima me'nere zamavareno vutere hugahie.

11 Jag skall göra all mina berg till vägar, och mine stigar skola trampade varda.

Nagra agonaramini'a aherava nehe'na mopa ante marerinugeno, rankana fore hugahie.

12 Si, desse skola komma fjerranefter, och si, de andre ifrån nordan, och desse ifrån hafvet, och de andre ifrån Sinims land.

Anama hanuge'za Nagri vahe'mo'za afete moparegati egahaze. Mago'a vahera noti kazigati ne-esnage'za, mago'a vahera zage fre kazigati ne-esnage'za, mago'a vahera Aswani ran kumateti'ene egahaze.

13 Fröjder eder, I himlar, gläd dig, du jord, lofsäger, I berg, med fröjd; ty Herren hafver hugsvalat sitt folk, och förbarmat sig öfver sina elända.

Anami monaramimota, ranke huta muse zagamera nehinkeno, ama mopamoka muse nehugeno, agona ramimokanena muse zagame huo. Na'ankure Ra Anumzamo'a hazenkema eri'za mani'naza vahe'a asunku huzamanteno zamazeri so'e hugahie.

14 Men Zion säger: Herren hafver öfvergifvit mig, Herren hafver förgätit mig.

Hianagi Saioni kumate vahe'mo'za hu'za, Ra Anumzamo'a agekaniranteno amefi huneramie hu'za nehaze.

15 Månn ock en qvinna kunna förgäta sitt barn, så att hon icke förbarmar sig öfver sins lifs son? Och om hon än förgäten, så vill jag dock icke förgäta dig.

Hianagi Ra Anumzamo'a anankemofo nona'a amanage hu'ne, Mago a'mo'ma mofavrema anteno avre'neno amima nemisnia mofavrea agerakanintegahifi? Agrama kasente'nesia mofavregura asunkura hunteno aza osugahio? Hianagi Nagra maka zupa namefira huozamigahue.

16 Si, uppå händerna hafver jag upptecknat dig. Dina murar äro alltid för mig,

Hagi kamema'ane kaginena naza agusare eri vakaki'na krentogeno me'nege'na, maka zupa nege'na antahinegamue.

17 Dine uppbyggare skola skynda sig; men dine nederbrytare och förstörare skola draga sig derifrå.

Mofavre nagakamo'za ete ne-esnage'za, kagri'ma eme kazeri havizama hu'naza vahe'mo'za katre'za koro fregahaze.

18 Lyft din ögon upp allt omkring och se: Alle desse komma församlade till dig; så sant som jag lefver, säger Herren, du skall med allo desso, såsom med en skrud, utiklädd varda, och skall dermed omsvepa dig som en brud.

Kavua keganti kegama hunka kesnanana, maka mofavre nagaka'amo'za eri atru hute'za kagritega ne-esnagenka zamagegahane. Nagra kasefa hu'na mani'noa Ra Anumzamo'na huama nehuankinka, mago a'mo ve nontega vuku avasase hiaza hunka, zamavare kagrarega nezmantenka tusi muse hugahane.

19 Ty ditt förödda, förstörda och förderfvade land skall då varda dig allt för trångt till att bo uti, när dine förderfvare långt ifrå dig komma;

Tamagerfa huno mopa tamimo'a havizantfa higeno, Jerusalemi kumapina vahera omanitfa hu'ne. Hianagi etema esnaza mofavre nagakamo'za Jerusalemi kumara eme mani titipa hanageno kankamuna omanena, kagri'ma ha' eme hugante'za kazeri havizama hu'naza vahe'mo'za tvaonka'arera ome'za afete manigahaze.

20 Så att dins ofruktsamhets barn skola ännu säga för din öron: Rummet är mig för trångt; sitt åt dig, att jag må bo när dig.

Afete kotegama kina nompima umanine'za kasezmante'naza mofavre nagakamo'za esu'za amanage hu'za eme kasamigahaze, ama kumamo'a osi hianki, kenka mago'a kankamunku eri fore hugeta anampi manisnune hu'za hugahaze.

21 Men du skall säga i ditt hjerta: Ho hafver mig dessa födt? Jag är ofruktsam, ensam, fördrifven och utskjuten; ho hafver mig dessa uppfödt? Si, jag var ensam öfvergifven; hvar voro då desse?

Anagema hanagenka kagu'afina amanage hunka antahigahane, nagra naravo mani'na mofavrea kase ozmante'noanki, ama mofavre nagara iza nami'ne? Ha' vahe'mo'za eme kina hunante'za navre'za vazage'na nagrake umani'noanki, igati ama mofavre nagara e'naze? hunka hugahane.

22 Så säger Herren Herren: Si, jag vill upplyfta min hand till Hedningarna, och uppresa mitt baner till folken, så skola de bära dina söner fram på armarna, och draga dina döttrar på axlarna.

Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Nagra mago avame'za nazampina erisga hu'nesnuge'za, ru mopafi vahe'mo'za nege'za, ne' mofavretamia zamazampi nevre'za, mofa'netamia zamazo'nare zamavarente'za eme kamigahaze.

23 Och Konungar skola vara dine skaffare, och deras Förstinnor dina ammor. De skola för dig nederfalla till jordena på ansigtet, och sleka dina fötters stoft. Då skall du förnimma, att jag är Herren, på hvilkom ingen till skam varder, som hoppas uppå mig.

Kini vahe'mo'zane kuini a'nemo'za tamagri eri'za vahe mani'neza maka zantamintera kegava hugahaze. Kagiafi eme zamarena nere'za kepri hu'za husga hunegante'za kagiareti kugupa hami'za negahaze. Anama hanagenka nagri'ma kenka antahinkama hananana, Nagrake Ra Anumzana mani'noankino, iza'o nagrite'ma amentinti nehuno amuha'ma hania vahe'mo'a agazegura osugahie.

24 Kan man ock taga enom kämpa hans rof bort, eller kan man lösgöra ens rättfärdigs fångar?

Hanki hankavenentake ha' vahe'mo'zama rohu'ma eme zamare'za eri'za vanaza fenozana, iza ome zamaheno hanarege, vahe'ma kina ome huzmantenaku zamavare'za vanaza vahera, iza ome zamagura vazino zamavaregahie?

25 Ty så säger Herren: Nu skola de fångar kämpanom borttagne varda, och dess starkas rof löst varda, och jag skall träta med dina trätare, och hjelpa dina barn.

Hianagi Ra Anumzamo'a Jerusalemi kumakura amanage hie, Ha' vahekamo'zama hankavenentake sondia vahekama nezmavre'za feno zantaminema rohu'ma re'za eri'za vu'naza zantamina ete erigahue. Ana nehu'na tamagri'ma ha'ma eme huramantesia vahera hahunezmante'na, mofavre nagaka'a zamagu'vazi'na ete zamavaregahue.

26 Och jag skall spisa dina plågare med deras eget kött, och de skola druckne varda af sitt eget blod, såsom af sött vin; och allt kött skall förnimma, att jag är Herren din Frälsare, och din förlossare, den mägtige i Jacob.

Ana nehu'na kagri ha' vahetamina hanuge'za zamagra'a zamavufaga nene'za, waini tima neneno neginagi hiaza hu'za, zamagra'a korana nene'za neginagi hugahaze. E'inama hania zana maka ama mopafi vahe'mo'zama nege'za, Nagrikura hu'za Jekopu nagamofona hankavenentake Anumzana Agrake Ra Anumzana mani'neankino naga'a zamagu'vazino ete nezamavarea Anumza mani'ne hu'za ke'za antahi'za hugahaze.