< Jesaja 48 >

1 Hörer detta, I af Jacobs hus, I som nämnens af Israel! namn, och af Juda vatten flutne ären; som svärjen vid Herrans Namn, och ihågkommen Israels Gud, dock icke i sanningene eller rättfärdighetene.
“Sh'ma ·Hear obey· this, house of Jacob [Supplanter], you who are called by the name of Israel [God prevails], and have come out of the waters of Judah [Praised]. You swear by Adonai’s name, and make mention of the God of Israel [God prevails], but not in truth, nor in righteousness
2 Ty de nämna sig af dem heliga stadenom, och trösta uppå Israels Gud; som kallas Herren Zebaoth.
(for they call themselves citizens of the holy city, and rely on the God of Israel [God prevails]; Adonai Tzva'ot [Yahweh Commander of heaven’s armies] is his name):
3 Jag hafver tillförene förkunnat detta tillkommande; utaf minom mun är det gånget, och jag hafver låtit säga det; och gör det också med hast, att det kommer.
I have declared the former things from of old; yes, they went out of my mouth, and I sh'ma ·heard obeyed, declared· them. I did them suddenly, and they happened.
4 Ty jag vet, att du äst hård, och ditt halsband är en jernsena, och ditt änne är af koppar.
Because I knew that you are obstinate, and your neck is an iron sinew, and your brow bronze;
5 Jag hafver förkunnat dig det tillförene, och hafver låtit säga dig det, förr än det kom; på det att du icke skulle säga: Min afgud gör det, och mitt beläte, och min afgud hafver det befallt.
therefore I have declared it to you from of old; before it came to pass I sh'ma ·heard obeyed, declared· it to you; lest you should say, ‘My idol has done them, and my engraved image, and my molten image, has enjoined them.’
6 Allt detta hörde och såg du, och hafver dock icke förkunnat det; ty jag hafver tillförene låtit säga dig ny och fördold ting, de du icke visste.
You have sh'ma ·hear obey· it; see all this. And you, won’t you declare it? “I have sh'ma ·hear obey, declared· you new things from this time, even hidden things, which you have not known.
7 Men nu är det skapadt, och icke på den tiden, och du hafver icke hört deraf en dag tillförene; på det du icke skulle säga: Si, det visste jag väl.
They are created now, and not from of old; and before today you didn’t sh'ma ·hear obey· them; lest you should say, ‘Behold, I knew them.’
8 Ty du hörde det intet, och visste det ock intet, och ditt öra var på den tiden icke öppnadt; men jag visste väl, att du skulle föraktat, och äst en öfverträdare kallad allt ifrå moderlifvet.
Yes, you didn’t sh'ma ·hear obey·; yes, you didn’t know; yes, from of old your ear was not opened: for I knew that you dealt very treacherously, and were called rebellious who break away from authority thus breaking relationship from the womb.
9 Derföre är jag för mitt Namns skull långmodig, och för min pris skull vill jag, dig till nytto, hålla tillbaka, att du icke skall utrotad varda.
For my name’s sake, I will defer my anger, and for my tehilah ·praise song· I hold it back for you, so that I don’t cut you off.
10 Si, jag vill bepröfva dig, men icke såsom silfver; utan jag vill göra dig utkoradan uti bedröfvelsens ugn.
Behold, I have refined you, but not as silver. I have chosen you in the furnace of affliction.
11 För mina skull, ja, för mina skull vill jag görat; på det jag icke skall försmädad varda; ty jag vill icke gifva mina äro enom androm.
For my own sake, for my own sake, I will do it; for how would my name be profaned? I will not give my kavod ·weighty glory· to another.
12 Hör mig, Jacob, och du Israel, min kallade: Jag äret; jag är den förste, jag är den siste.
“Sh'ma ·Hear obey· me, O Jacob [Supplanter], and Israel [God prevails] my called: I am he; I am the first א (Aleph) Α (Alpha), I am also the last ת (Tav) Ω (Omega).
13 Min hand hafver grundat jordena, och min högra hand hafver omspannat himmelen; hvad jag kallar, det står straxt redo.
Yes, my hand has laid the foundation of the earth, and my right hand has spread out the heavens. When I call to them, they stand up together.
14 Församler eder alle, och hörer: Hvilken är ibland dessa, som detta förkunna kan? Herren älskar honom; derföre skall han bevisa sin vilja på Babel, och sin arm på de Chaldeer.
“Assemble yourselves, all of you, and sh'ma ·hear obey·; who among them has declared these things? He whom Adonai 'ahav ·affectionately loves· will do what he likes to Babylon [Confusion], and his arm will be against the Chaldeans [Descendants of Loving-kindness].
15 Tag, ja, Jag hafver sagt det, jag hafver kallat honom; jag vill ock låta honom komma, och hans väg skall honom lyckas.
I, even I, have spoken; yes, I have called him. I have brought him, and he shall make his way prosperous.
16 Går hit till mig, och hörer detta: Jag hafver tillförene icke hemliga talat; ifrå den tiden, då det taladt vardt, är jag der. Och nu sänder mig Herren Herren, och hans Ande.
“Come near to me and sh'ma ·hear obey· this: “From the beginning I have not spoken in secret; from the time that it happened, I was there.” Now 'Adonay Yahweh [Lord He sustains breathing] has sent me, with his Ruach ·Spirit, Breath·.
17 Så säger Herren, din förlossare, den Helige i Israel: Jag är Herren din Gud, den dig lärer hvad nyttigt är, och leder dig på den vägen, som du går.
Adonai, your Redeemer, haKadosh Isra'el [the Holy One of God prevails] says: “I am Adonai your God, who teaches you to profit, who leads you by the way that you should go.
18 O! att du ville akta uppå, min bud; så skulle din frid vara såsom en vattuström, och din rättfärdighet såsom hafsens våg;
Oh that you had listened to my mitzvot ·instructions·! Then your peace would have been like a river, and your righteousness like the waves of the sea.
19 Och din säd skulle varda såsom sand, och dins lifs frukt såsom hans små stenar; hvilkens namn icke skulle utrotadt varda, eller utstruket för mig.
Your offspring also would have been as the sand, and the descendants of your body like its grains. His name would not be cut off nor destroyed from before me.”
20 Går ut af Babel, flyr ifrå de Chaldeer med glada röst; förkunner, och låter det höra, förer det ut allt intill verldenes ända; säger: Herren hafver förlossat sin tjenare Jacob.
Leave Babylon [Confusion]! Flee from the Chaldeans [Descendants of Loving-kindness]! With a voice of singing sh'ma ·hear obey, declare· this, tell it even to the end of the earth: say, “Adonai has redeemed his servant Jacob [Supplanter]!”
21 De hade ingen törst, då han ledde dem i öknene; han lät dem flyta vatten ut af bergklippone, han klöf bergklippona, och der rann ut vatten.
They didn’t thirst when he led them through the deserts. He caused the waters to flow out of the rock for them. He split the rock also, and the waters gushed out.
22 Men de ogudaktige, säger Herren, hafva ingen frid.
“There is no peace,” says Adonai, “for the wicked.”

< Jesaja 48 >