Jesaja 48
1 Hörer detta, I af Jacobs hus, I som nämnens af Israel! namn, och af Juda vatten flutne ären; som svärjen vid Herrans Namn, och ihågkommen Israels Gud, dock icke i sanningene eller rättfärdighetene.
Hear ye this, O house of Jacob, who are called by the name of Israel, and have come forth out of the waters of Judah, who swear by the name of Jehovah, and make mention of the God of Israel, but not in truth, nor in righteousness
2 Ty de nämna sig af dem heliga stadenom, och trösta uppå Israels Gud; som kallas Herren Zebaoth.
(for they call themselves of the holy city, and steady themselves upon the God of Israel, Jehovah of hosts is his name):
3 Jag hafver tillförene förkunnat detta tillkommande; utaf minom mun är det gånget, och jag hafver låtit säga det; och gör det också med hast, att det kommer.
I have declared the former things from of old. Yea, they went forth out of my mouth, and I showed them. Suddenly I did them, and they came to pass.
4 Ty jag vet, att du äst hård, och ditt halsband är en jernsena, och ditt änne är af koppar.
Because I knew that thou are obstinate, and thy neck is an iron sinew, and thy brow brass,
5 Jag hafver förkunnat dig det tillförene, och hafver låtit säga dig det, förr än det kom; på det att du icke skulle säga: Min afgud gör det, och mitt beläte, och min afgud hafver det befallt.
therefore I have declared it to thee from of old. Before it came to pass I showed it to thee, lest thou should say, My idol has done them. And my graven image, and my molten image, has commanded them.
6 Allt detta hörde och såg du, och hafver dock icke förkunnat det; ty jag hafver tillförene låtit säga dig ny och fördold ting, de du icke visste.
Thou have heard it, behold all this, and ye, will ye not declare it? I have shown thee new things from this time, even hidden things, which thou have not known.
7 Men nu är det skapadt, och icke på den tiden, och du hafver icke hört deraf en dag tillförene; på det du icke skulle säga: Si, det visste jag väl.
They are created now, and not from of old. And thou have not heard them before this day, lest thou should say, Behold, I knew them.
8 Ty du hörde det intet, och visste det ock intet, och ditt öra var på den tiden icke öppnadt; men jag visste väl, att du skulle föraktat, och äst en öfverträdare kallad allt ifrå moderlifvet.
Yea, thou heard not. Yea, thou knew not. Yea, from of old thine ear was not opened. For I knew that thou dealt very treacherously, and were called a transgressor from the womb.
9 Derföre är jag för mitt Namns skull långmodig, och för min pris skull vill jag, dig till nytto, hålla tillbaka, att du icke skall utrotad varda.
For my name's sake I will defer my anger, and for my praise I will refrain for thee, that I not cut thee off.
10 Si, jag vill bepröfva dig, men icke såsom silfver; utan jag vill göra dig utkoradan uti bedröfvelsens ugn.
Behold, I have refined thee, but not as silver. I have chosen thee in the furnace of affliction.
11 För mina skull, ja, för mina skull vill jag görat; på det jag icke skall försmädad varda; ty jag vill icke gifva mina äro enom androm.
For my own sake, for my own sake, I will do it. For how should my name be profaned? And I will not give my glory to another.
12 Hör mig, Jacob, och du Israel, min kallade: Jag äret; jag är den förste, jag är den siste.
Hearken to me, O Jacob, and Israel my called: I am he. I am the first. I also am the last.
13 Min hand hafver grundat jordena, och min högra hand hafver omspannat himmelen; hvad jag kallar, det står straxt redo.
Yea, my hand has laid the foundation of the earth, and my right hand has spread out the heavens. When I call to them, they stand up together.
14 Församler eder alle, och hörer: Hvilken är ibland dessa, som detta förkunna kan? Herren älskar honom; derföre skall han bevisa sin vilja på Babel, och sin arm på de Chaldeer.
Assemble yourselves, all ye, and hear: Who among them has declared these things? He whom Jehovah loves shall perform his pleasure on Babylon, and his arm, the Chaldeans.
15 Tag, ja, Jag hafver sagt det, jag hafver kallat honom; jag vill ock låta honom komma, och hans väg skall honom lyckas.
I, even I, have spoken, yea, I have called him. I have brought him, and he shall make his way prosperous.
16 Går hit till mig, och hörer detta: Jag hafver tillförene icke hemliga talat; ifrå den tiden, då det taladt vardt, är jag der. Och nu sänder mig Herren Herren, och hans Ande.
Come ye near to me, hear ye this: From the beginning I have not spoken in secret. From the time that it was, there I am. And now the lord Jehovah and his Spirit has sent me.
17 Så säger Herren, din förlossare, den Helige i Israel: Jag är Herren din Gud, den dig lärer hvad nyttigt är, och leder dig på den vägen, som du går.
Thus says Jehovah, thy Redeemer, the Holy One of Israel: I am Jehovah thy God, who teaches thee to profit, who leads thee by the way that thou should go.
18 O! att du ville akta uppå, min bud; så skulle din frid vara såsom en vattuström, och din rättfärdighet såsom hafsens våg;
Oh that thou had hearkened to my commandments! Then thy peace would have been as a river, and thy righteousness as the waves of the sea.
19 Och din säd skulle varda såsom sand, och dins lifs frukt såsom hans små stenar; hvilkens namn icke skulle utrotadt varda, eller utstruket för mig.
Thy seed also would have been as the sand, and the offspring of thy bowels like the grains of it. His name would not be cut off nor destroyed from before me.
20 Går ut af Babel, flyr ifrå de Chaldeer med glada röst; förkunner, och låter det höra, förer det ut allt intill verldenes ända; säger: Herren hafver förlossat sin tjenare Jacob.
Go ye forth from Babylon. Flee ye from the Chaldeans. With a voice of singing declare ye, tell this, utter it even to the end of the earth. Say ye, Jehovah has redeemed his servant Jacob.
21 De hade ingen törst, då han ledde dem i öknene; han lät dem flyta vatten ut af bergklippone, han klöf bergklippona, och der rann ut vatten.
And they did not thirst when he led them through the deserts. He caused the waters to flow out of the rock for them. He also split the rock, and the waters gushed out.
22 Men de ogudaktige, säger Herren, hafva ingen frid.
There is no peace, says Jehovah, to the wicked.
