< Jesaja 45 >

1 Så säger Herren till Cores, sin smorda, den jag vid hans högra hand fattar, att jag skall underkufva Hedningarna för honom, och lösa Konungenom svärdet ifrå; på det att portarna skola öppnade varda för honom, och dörrarna icke igenlästa blifva;
Pǝrwǝrdigar Ɵzi «mǝsiⱨ ⱪilƣini»ƣa, Yǝni ǝllǝrni uningƣa beⱪindurux üqün Ɵzi ong ⱪolidin tutup yɵligǝn Ⱪorǝxkǝ mundaⱪ dǝydu: — (Bǝrⱨǝⱪ, Mǝn uning aldida padixaⱨlarning tambilini yǝxtürüp yalingaqlitimǝn, «Ⱪox ⱪanatliⱪ dǝrwazilar»ni uning aldida eqip berimǝn, Xuning bilǝn ⱪowuⱪlar ikkinqi etilmǝydu) —
2 Jag vill gå för dig, och göra backarna till jemna mark; jag vill sönderslå de koppardörrar, och sönderbryta de jernbommar;
«Mǝn sening aldingda mengip egizliklǝrni tüz ⱪilimǝn; Mis dǝrwazilarni qeⱪip taxlaymǝn, Tɵmür taⱪaⱪlirini sunduruwetimǝn;
3 Och skall gifva dig de fördolda rikedomar, och de bortgömda klenodier, på det att du skall förnimma att jag, Herren Israels Gud, dig vid ditt namn nämnt hafver;
Wǝ sanga ⱪarangƣuluⱪtiki gɵⱨǝrlǝrni, Mǝhpiy jaylarda saⱪlanƣan yoxurun bayliⱪlarni berimǝn; Xuning bilǝn ɵzünggǝ isim ⱪoyup seni qaⱪirƣuqini, Yǝni Mǝn Pǝrwǝrdigarni Israilning Hudasi dǝp bilip yetisǝn.
4 För Jacob min tjenares skull, och för Israel mins utkorades skull; ja, jag kallade dig vid ditt namn, och nämnde dig, då du ännu intet kände mig.
Mǝn Ɵz ⱪulum Yaⱪup, Yǝni Ɵz talliƣinim Israil üqün, Ismingni ɵzüm ⱪoyƣan; Sǝn Meni bilmigining bilǝn, Mǝn yǝnila sanga isim ⱪoydum.
5 Jag är Herren, och eljest ingen mer; ingen Gud är utan jag. Jag tillrustade dig, då du ännu intet kände mig;
Mǝn bolsam Pǝrwǝrdigar, Mǝndin baxⱪa biri yoⱪ; Mǝndin baxⱪa Huda yoⱪtur; Sǝn Meni tonumiƣining bilǝn, Mǝn belingni baƣlap qingittimki,
6 På det man skall förnimma, både ifrån östan och vestan, att utan mig är intet; jag är Herren, och ingen mer.
Künqiⱪixtin künpetixⱪiqǝ bolƣanlarning ⱨǝmmisi Mǝndin baxⱪa ⱨeqⱪandaⱪ birining yoⱪluⱪini bilip yetidu; Mǝn bolsam Pǝrwǝrdigar, baxⱪa biri yoⱪtur.
7 Jag, som gör ljuset, och skapar mörkret; jag, som frid gifver, och skapar det onda; jag är Herren, som allt detta gör.
Nurni xǝkillǝndürgüqi, ⱪarangƣuluⱪni Yaratⱪuqidurmǝn, Bǝht-hatirjǝmlikni Yasiƣuqi, balayi’apǝtni Yaratⱪuqidurmǝn; Muxularning ⱨǝmmisini ⱪilƣuqi Mǝn Pǝrwǝrdigardurmǝn».
8 Dryper, I himlar, ofvanefter, och skyn regne rättfärdighet; jorden öppne sig, och bäre salighet, och rättfärdighet växe till med, jag Herren skapar honom.
— «I asmanlar, yuⱪiridin yaƣdurup beringlar, Bulutlarmu ⱨǝⱪⱪaniyliⱪ tɵküp bǝrsun; Yǝr-zemin eqilsun; Nijat ⱨǝm ⱨǝⱪⱪaniyliⱪ mewǝ bǝrsun; Zemin ikkisini tǝng ɵstürsun! Mǝn, Pǝrwǝrdigar, buni yaratmay ⱪoymaymǝn».
9 Ve honom, som träter med sinom skapare, nämliga krukan med krukomakaren. Månn leret säga till krukomakaren: Hvad gör du? Du bevisar icke dina händer på ditt verk.
— «Ɵz Yaratⱪuqisining üstidin ǝrz ⱪilmaⱪqi bolƣanƣa way! U yǝr-zemindiki qinǝ parqiliri arisidiki bir parqisi, halas! Seƣiz lay ɵzini xǝkillǝndürgüqi sapalqiƣa: — «Sǝn nemǝ yasawatisǝn?» desǝ, Yaki yasiƣining sanga: «Sening ⱪolung yoⱪ» desǝ bolamdu?
10 Ve honom, som till fadren säger: Hvi hafver du aflat mig? och till qvinnona: Hvi födde du?
Ɵz atisiƣa: «Sǝn nemǝ tuƣdurmaⱪqi?» Yaki bir ayalƣa: — «Seni nemining tolƣiⱪi tutti?» — dǝp soriƣanƣa way!
11 Så säger Herren, den Helige i Israel, och hans mästare: Äsker tecken af mig, viser min barn och mina händers verk till mig.
Israildiki Muⱪǝddǝs Bolƣuqi, yǝni uni Yasiƣuqi Pǝrwǝrdigar mundaⱪ dǝydu: — Əmdi kǝlgüsi ixlar toƣruluⱪ sorimaⱪqimusilǝr yǝnǝ? Ɵz oƣullirim toƣruluⱪ, Ɵz ⱪolumda ixliginim toƣruluⱪ Manga buyruⱪ bǝrmǝkqimusilǝr!?
12 Jag hafver gjort jordena, och skapat menniskona deruppå; jag är den, hvilkens händer himmelen utsträckt hafva, och budit allom hans här.
Mǝn pǝⱪǝtla yǝr-zeminni yasiƣan, uningƣa insanni Yaratⱪuqidurmǝn, halas! Ɵz ⱪolum bolsa asmanlarni kǝrgǝn; Ularning samawi ⱪoxunlirinimu sǝpkǝ salƣanmǝn.
13 Jag hafver uppväckt honom uti rättfärdighet, och jag skall göra alla hans vägar släta; han skall bygga min stad, och låta mina fångar lösa, icke för penningar eller gåfvor, säger Herren Zebaoth.
Mǝn uni ⱨǝⱪⱪaniyliⱪ bilǝn turƣuzƣan, Uning barliⱪ yollirini tüz ⱪildim; U bolsa xǝⱨirimni ⱪuridu, Nǝ ⱨǝⱪ nǝ in’am sorimay u Manga tǝwǝ bolƣan ǝsirlǝrni ⱪoyup beridu» — dǝydu samawi ⱪoxunlarning Sǝrdari bolƣan Pǝrwǝrdigar.
14 Så säger Herren: De Egyptiers handel, och de Ethiopers förvärfning, och det stora folket i Seba, skola gifva sig under dig, och vara dine egne; de skola följa dig, uti fjettrar skola de gå, och skola nederfalla för dig, och bedja dig; ty när dig är Gud, och är eljest ingen gud mer.
Pǝrwǝrdigar mundaⱪ dǝydu: — «Misirning mǝⱨsulatliri, Efiopiyǝning wǝ egiz boyluⱪlar bolƣan Sabiyliⱪlarning malliri sanga ɵtidu; Ular ɵzliri seningki bolidu, Sanga ǝgixip mangidu; Ɵzliri kixǝn-zǝnjirlǝngǝn peti sǝn tǝrǝpkǝ ɵtidu, Ular sanga bax urup sǝndin iltija bilǝn ɵtünüp: — «Bǝrⱨǝⱪ, Tǝngri sǝndǝ turidu, baxⱪa biri yoⱪ, baxⱪa ⱨeqⱪandaⱪ Huda yoⱪtur» dǝp etirap ⱪilidu.
15 Sannerliga äst du en fördold Gud, du Israels Gud, Frälsaren.
«I Israilning Hudasi, Nijatkar, dǝrⱨǝⱪiⱪǝt Ɵzini yoxuruwalƣuqi bir Tǝngridursǝn!».
16 Men de afgudamakare måste allesammans med skam och hån bestå, och med hvarannan med blygd afgå.
Ular ⱨǝmmisi istisnasiz hijil bolup, xǝrmǝndǝ bolidu; Mǝbudni yasiƣanlar xǝrmǝndǝ bolup, birliktǝ ketip ⱪalidu;
17 Men Israel varder förlossad genom Herran evinnerliga; och skall icke till skam och spott varda någon tid i evighet.
Israil bolsa Pǝrwǝrdigar tǝripidin mǝnggülük nijat-ⱪutulux bilǝn ⱪutⱪuzulidu; Əbǝdil’ǝbǝdgiqǝ hijil bolmaysilǝr, Ⱨeq xǝrmǝndiqilikni kɵrmǝysilǝr.
18 Ty så säger Herren, som himmelen skapat hafver, Gud, som jordena beredt hafver, och hafver gjort henne och tillredt, och icke så gjort henne, att hon skulle tom vara; utan hafver tillredt henne, att man skall bo deruppå. Jag är Herren, och ingen mer.
Qünki asmanlarni yaratⱪan, yǝr-zeminni xǝkillǝndürüp yasiƣan, uni mǝzmut ⱪilƣan Huda bolƣan Pǝrwǝrdigar mundaⱪ dǝydu: — (U uni ⱪuruⱪ-mǝnisiz boluxⱪa ǝmǝs, bǝlki adǝmzatning turalƣusi boluxⱪa yaratⱪanidi) «Mǝn bolsam Pǝrwǝrdigar, baxⱪa biri yoⱪtur;
19 Jag hafver icke hemliga talat uti något mörkt rum på jordene; jag hafver icke fåfängt sagt till Jacobs säd: Söker mig; ty jag är Herren, som om rättfärdighet talar, och förkunnar det rätt är.
— Mǝn mǝhpiy ⱨalda yaki zemindiki birǝr ⱪarangƣu jayda sɵz ⱪilƣan ǝmǝsmǝn; Mǝn Yaⱪupⱪa: «Meni izdixinglar biⱨudilik» degǝn ǝmǝsmǝn; Mǝn Pǝrwǝrdigar ⱨǝⱪ sɵzlǝymǝn, Tüz gǝp ⱪilimǝn;
20 Låt församla sig och tillhopa framkomma Hedningarnas hjeltar, de der intet veta, och bära deras afgudars stockar, och bedja den gud, som dem intet hjelpa kan.
Yiƣilinglar, kelinglar; I ǝllǝrdin ⱪaqⱪanlar, jǝm bolup Manga yeⱪinlixinglar; Ɵzi oyƣan butni kɵtürüp, ⱨeq ⱪutⱪuzalmaydiƣan bir «ilaⱨ»ⱪa dua ⱪilip yüridiƣanlarning bolsa ⱨeq bilimi yoⱪtur.
21 Förkunner och kommer hit, rådslår tillsamman. Ho hafver detta låtit säga af ålder, och på den tiden förkunnat det? Hafver icke jag Herren gjort det? Och är eljest ingen Gud utan jag; en rätt Gud och Frälsare, och ingen är utan jag.
Əmdi ular ɵz gǝplirini bayan ⱪilix üqün yeⱪin kǝlsun; Mǝyli, ular mǝsliⱨǝtlixip baⱪsun! Kim muxu ixni ⱪǝdimdinla jakarliƣanidi? Kim uzundin beri uni bayan ⱪilƣan? U Mǝn Pǝrwǝrdigar ǝmǝsmu? Dǝrwǝⱪǝ, Mǝndin baxⱪa ⱨeq ilaⱨ yoⱪtur; Ⱨǝm adil Huda ⱨǝm Ⱪutⱪuzƣuqidurmǝn; Mǝndin baxⱪa biri yoⱪtur.
22 Vänder eder till mig, så varden I salige, alle verldenes ändar; ty jag är Gud, och ingen mer.
I yǝr-zeminning qǝt-yaⱪiliridikilǝr, Manga tǝlpünüp ⱪutⱪuzulunglar! Qünki Mǝn Tǝngridurmǝn, baxⱪa ⱨeqbiri yoⱪtur;
23 Jag svär vid mig sjelf, och ett rättfärdighets ord går utaf min mun, der skall det blifva vid; nämliga, mig skola, all knä böjas, och alla tungor svärja;
Mǝn Ɵzüm bilǝn ⱪǝsǝm iqkǝnmǝn, Muxu sɵz ⱨǝⱪⱪaniyliⱪ bilǝn aƣzimdin qiⱪti, ⱨǝrgiz ⱪaytmaydu: — «Manga barliⱪ tizlar pükülidu, Barliⱪ tillar Manga [itaǝt iqidǝ] ⱪǝsǝm iqidu».
24 ( Och säga: ) Uti Herranom hafver jag rättfärdighet och starkhet. Desse skola ock komma till honom; men alle de, som honom emotstå, måste till skam varda.
Xu qaƣda: «Ⱨǝⱪⱪaniyliⱪ wǝ küq bolsa pǝⱪǝt Pǝrwǝrdigardidur» — deyilidu, Kixilǝr dǝl Uningla ⱪexiƣa kelidu; Ƣaljirlixip, uningƣa ƣǝzǝplǝngǝnlǝrning ⱨǝmmisi xǝrmǝndǝ bolidu.
25 Ty uti Herranom varder all Israels säd rättfärdigad, och skall berömma sig af honom.
Israilning ǝwladlirining ⱨǝmmisi Pǝrwǝrdigar tǝripidin ⱨǝⱪⱪaniy ⱪilinidu, Wǝ ular Uni danglixidu.

< Jesaja 45 >