Jesaja 43

1 Och nu, säger Herren, den dig skapat hafver, Jacob, och den dig gjort hafver, Israel: Frukta dig intet; ty jag hafver förlossat dig; jag hafver kallat dig vid ditt namn, du äst min.

A NO, penei ka olelo ana mai a Iehova, ka mea nana oe i hana, e Iakoba, Ka mea nana oe i hookumu, e Iseraela; Mai makau, no ka mea, ua hoola au ia oe; Ua hea aku au ia oe ma ka inoa; no'u no oe.

2 Ty om du går igenom vatten, vill jag vara när dig, att strömmarna icke skola dränka dig; och om du går uti elden, skall du intet bränna dig, och lågen skall intet bita uppå dig.

Ia oe e hele mawaena o na wai, owau pu no me oe; A maloko hoi o na muliwai, aole oe e halanaia ia lakou; Ia oe e hele ae maloko o ke ahi, aole oe e wela; Aole hoi e ai aku ka lapalapa ahi ia oe.

3 Ty jag är Herren din Gud, den Helige i Israel, din Frälsare. Jag hafver gifvit Egypten, Ethiopien och Seba till försoning i din stad.

No ka mea, owau no Iehova kou Akua, Ka Mea Hemolele o ka Iseraela, kou mea e ola'i; Ua haawi au ia Aigupita, i panai nou, Ia Aitiopa, a me Seba hoi, i uku panai nou;

4 Efter du så dyr för min ögon aktad äst, måste du ock härlig vara, och jag hafver dig kär; derföre gifver jag menniskor uti din stad, och folk för dina själ.

No ka mea, ua makamae oe ma ko'u mau maka, Ua hoomaikaiia hoi oe, a ua aloha aku au ia oe; Nolaila au e panai aku ai i na kanaka nou, A e lilo no na lahuikanaka i panai no kou ola.

5 Så frukta dig nu intet; ty jag är när dig. Jag vill låta komma dina säd östanefter, och vill församla dig vestanefter;

Mai makau oe, no ka mea, owau pu no me oe; Na'u no e lawe mai i kau poe mamo, mai ka hikina mai, A e hoakoakoa no au i kau, mai ke komohana mai.

6 Och skall säga till norr: Gif; och till söder: Förhåll icke; haf mina söner hit från fjerran, och mina döttrar ifrå verldenes ända;

E olelo aku no au i ke kukulu akau, E haawi mai; A i ke kukulu hema hoi. Mai aua oe; E kai mai i ka'u mau keiki kane, mai kahi loihi mai, A me ka'u mau kaikamahine, mai na kihi o ka honua;

7 Alle de som med mino Namne nämnde äro, nämliga de jag skapat hafver till mina härlighet, tillredt dem, och gjort dem.

O na mea hoi a pau i heaia ma ko'u inoa, A no ko'u nani i hana aku ai au ia lakou; Na'u no i hookumu, na'u hoi i hana.

8 Låt framträda det blinda folket, som dock ögon hafver, och de döfva, som dock öron hafva.

E kai mai i ka poe kanaka makapo, he mau maka no nae ko lakou, A me na mea kuli hoi, he mau pepeiao no nae ko lakou.

9 Låt alla Hedningar tillhopakomma, och folken församla sig; hvilken är ibland dem som detta förkunna kan, och låta oss höra framföreåt hvad som ske skall? Låt dem hafva deras vittne fram, och bevisat, så får man hörat, och säga: Det är sanningen.

E hoakoakoaia mai ko na aina a pau, E hoiliiliia mai hoi na lahuikanaka a pau; Owai ka mea o lakou e hiki ia ia ke hai i keia, A hoiko mai hoi i na mea kahiko? E kai mai lakou i ko lakou poe ike maka, i hoaponoia'i lakou: A o lakou kekahi e hoolohe mai, a olelo, Ua oiaio.

10 Men I ären min vittne, säger Herren, och min tjenare, den jag utvalt hafver; på det I skolen vetat, och tro mig, och förståt, att jag äret. Förr mig är ingen Gud gjord, så varder ock ingen efter mig.

O oukou no ko'u poe ike maka, wahi a Iehova, O ka'u kauwa hoi ka mea a'u i wae ai, I ike mai oukou, a manaoio mai ia'u; A hoomaopopo hoi, owau no Ia, Mamua o'u, aohe akua i hanaia, Aole hoi auanei mahope o'u.

11 Jag, Jag är Herren, och utan mig är ingen Frälsare.

Owau, owau no o Iehova, Aole hoi mea hoola e ae, owau wale no.

12 Jag hafver förkunnat det, och hafver desslikes hulpit, och hafver eder det säga låtit, och ingen främmande gud är ibland eder. I ären min vittne, säger Herren, så är jag Gud.

Ua olelo aku no au, ua hoola aku hoi, A ua hoikeike aku hoi, i ka wa aole akua malihini iwaena o oukou: O oukou no ko'u poe ike maka, wahi a Iehova, Owau no ke Akua,

13 Och är jag förr än någor dag var, och ingen är den som utu mine hand frälsa kan. Jag verkar, ho vill afvända det?

Mamua aku o ka manawa, owau no Ia; Aohe mea hiki ke hoopakele, mai ko'u lima aku; Hana no au, a owai la ka mea hiki ke hooki mai?

14 Så säger Herren, edar förlossare, den Helige i Israel: För edra skull hafver jag till Babel sändt, och hafver nederslagit alla bommar, och jagat de sörjande Chaldeer till skepps.

Ke olelo mai nei o Iehova, ke oukou Hoolapanai, Ka Mea Hemolele hoi o ka Iseraela, penei; Ua hoouna aku au i Babulona no oukou, A ua kiola au ilalo i ko lakou poe auhee a pau, A me ko Kaledea, ka poe e olioli ana i na moku.

15 Jag är Herren, edar Helige, som Israel skapat hafver, edar Konung.

Owau no Iehova, ko oukou Mea Hemolele, Ka mea nana i hana ka Iseraela, o ko oukou Alii.

16 Så säger Herren, som en väg gör i hafvet, och en stig i stark vatten;

Penei i olelo mai ai o Iehova, Ka mea nana i hana i alanui ma ke kai, I kuamoo hoi maloko o na wai nui;

17 Den der utförer vagn och häst, här och magt, så att de i enom hop ligga, och intet uppstå; att de utslockna, såsom en veke utslocknar.

Ka mea i hoopuka mai i ke kaakaua, a me ka lio, I ka poe koa, a me ka mea ikaika; Moe pu no lakou ilalo, aole ala hou, Ua kinaiia lakou, ua pio hoi, e like me ka uiki.

18 Tänker icke uppå det gamla, och akter icke uppå det förra varit hafver;

Mai hoomanao oukou i na mea mamua, Mai manao hoi i na mea kahiko.

19 Ty si, jag vill göra en ny ting; rätt nu skall det uppgå, att I skolen förnimma, att jag gör en väg i öknene, och vattuströmmar uti ödemarkene;

Aia hoi, e hana ana au i mea hou; I keia manawa no ia e puka mai ai; Aole anei oukou e ike mai? He oiaio no, e hana no wau i alanui ma ka waonahele, A i kahawai hoi ma ka waoakua.

20 Att djuret på markene skall prisa mig, drakar och strutser; ty jag vill gifva vatten uti öknene, och strömmar uti ödemarkene, till att gifva mino folke, minom utkoradom dricka.

E hoomaikai mai no ia'u ka holoholona o ke kula, O na iliohae a me na keiki iana; No ka mea, ua haawi au i ka wai ma ka waonahele, A me na muliwai ma ka waoakua, I mea e hoohainu ai i ko'u poe kanaka, i ko'u poe hoi i waeia.

21 Detta folket hafver jag tillredt mig, det skall förtälja min pris.

I keia poe kanaka no a'u i hana'i no'u iho; Na lakou no e hai aku i ko'u nani.

22 Icke att du Jacob hafver kallat mig, eller att du Israel hafver arbetat om mig;

Aka, aole oe i hea mai ia'u, e ka Iakoba, Ua uluhua oe ia'u, e ka Iseraela.

23 Icke hafver du framburit mig dins bränneoffers får, eller hedrat mig med ditt offer. Jag hafver icke haft lust till dina tjenst i spisoffer; jag hafver ej heller lust af ditt arbete uti rökelse.

Aole oe i lawe mai ia'u i ka hipa o kou mau mohaikuni; Aole hoi oe i hoomaikai mai ia'u i kau mau mohai. Aole au i hookaumaha aku ia oe i ka alana, Aole hoi au i hooluhiluhi aku ia oe ma na mea ala.

24 Mig hafver du icke köpt calmos för penningar; mig hafver du icke fyllt med dins offers fetma; ja, mig hafver du arbete gjort uti dinom syndom, och gjort mig mödo uti dinom missgerningom.

Aole oe i kuai i oheala na'u, i ke kala, Aole hoi oe i hoomaona mai ia'u i ke kelekele o kau mau mohai; Aka, ua hookaumaha mai oe ia'u, i kou mau hewa, Ua hooluhiluhi mai oe ia'u i kou mau hala,

25 Jag, Jag utstryker din öfverträdelse för mina skull, och kommer dina synder intet ihåg.

Owau, owau no ka mea nana e holoi i kou mau hewa, no'u iho; Aole hoi au e hoomanao i kou mau hala.

26 Drag mig till minnes; låt oss gå med hvarannan till rätta; säg, huru du vill rättfärdig varda?

E hooeueu mai oe i ko'u manao; E hooponopono pu kakou; E hai mai hoi oe, i hoaponoia mai ai oe.

27 Dine fäder hafva syndat, och dine lärare hafva misshandlat emot mig.

Hewa no kou makuakane makamua, A ua kipi mai no hoi ia'u kau mau luna.

28 Derföre hafver jag ohelgat helgedomens Förstar, och gifvit Jacob tillspillo, och Israel till försmädelse.

A e hoohaumia aku au i na luna hoano, A e haawi aku au i ka Iakoba no ka poino, A me ka Iseraela no ka hoinoia.