< Jesaja 43 >
1 Och nu, säger Herren, den dig skapat hafver, Jacob, och den dig gjort hafver, Israel: Frukta dig intet; ty jag hafver förlossat dig; jag hafver kallat dig vid ditt namn, du äst min.
To koro ma e gima Jehova Nyasaye wacho, Nyasaye mane ochweyi, yaye Jakobo, Nyasaye mane ochweyi, yaye Israel: “Kik ibed maluor, nimar aseresi; kendo aseluongi gi nyingi ni in mara awuon.
2 Ty om du går igenom vatten, vill jag vara när dig, att strömmarna icke skola dränka dig; och om du går uti elden, skall du intet bränna dig, och lågen skall intet bita uppå dig.
Ka ikadho ei pige matut, to anabed kodi; kendo ka ungʼado aore to ok giniteru. Ka uwuotho e mach mager to ok nowangʼu, kata mana mach makakni ok nowangʼu.
3 Ty jag är Herren din Gud, den Helige i Israel, din Frälsare. Jag hafver gifvit Egypten, Ethiopien och Seba till försoning i din stad.
Nimar an Jehova Nyasaye, ma Nyasachi, Nyasaye Maler mar Israel, ma Jawarni; achiwo Misri gi Kush kod Seba ka gir chudo mondo oresigo.
4 Efter du så dyr för min ögon aktad äst, måste du ock härlig vara, och jag hafver dig kär; derföre gifver jag menniskor uti din stad, och folk för dina själ.
Nikech in ngʼat makare kendo mogen e nyima kendo nikech aheri, abiro chiwo ji kar loi mondo aresigo kendo abiro chiwo ji mamoko mondo ochungʼ e loi.
5 Så frukta dig nu intet; ty jag är när dig. Jag vill låta komma dina säd östanefter, och vill församla dig vestanefter;
Kik ibed maluor, nimar an kodi; abiro duogo nyithindi koa yo wuok chiengʼ, kendo abiro choko nyithindi moa yo podho chiengʼ.
6 Och skall säga till norr: Gif; och till söder: Förhåll icke; haf mina söner hit från fjerran, och mina döttrar ifrå verldenes ända;
Abiro wachone joma odak nyandwat ni, ‘Wegi gidhi!’ Kendo ni joma odak milambo ni, ‘Kik ugengʼ-gi.’ Keluru yawuota moa mabor kaachiel gi nyiga koa e tunge piny,
7 Alle de som med mino Namne nämnde äro, nämliga de jag skapat hafver till mina härlighet, tillredt dem, och gjort dem.
ngʼato angʼata miluongo gi nyinga, ngʼat mane achweyo mondo omiya duongʼ, ngʼat mane achweyo kendo amiyo ngima.”
8 Låt framträda det blinda folket, som dock ögon hafver, och de döfva, som dock öron hafva.
Keluru jogo man-gi wenge to ok nyal neno, to bende gin gi it to ok giwinj wach.
9 Låt alla Hedningar tillhopakomma, och folken församla sig; hvilken är ibland dem som detta förkunna kan, och låta oss höra framföreåt hvad som ske skall? Låt dem hafva deras vittne fram, och bevisat, så får man hörat, och säga: Det är sanningen.
Ogendini duto chokore kanyakla kendo ji duto chokore kamoro achiel. En ngʼa kuomgi mane ofwenyo gima kama kapok otimore kendo mane owachonwa gigo mane otimore chon? Wegiuru gikel joneno mag-gi mondo onyiswa ane ni ne gin kare, eka joma owinjo owachi niya, “En adier.”
10 Men I ären min vittne, säger Herren, och min tjenare, den jag utvalt hafver; på det I skolen vetat, och tro mig, och förståt, att jag äret. Förr mig är ingen Gud gjord, så varder ock ingen efter mig.
Jehova Nyasaye wacho niya, “Un joneno maga ma wuoyo kuoma” kendo jotichna ma aseyiero, mondo mi ungʼe kendo uyie kuoma kendo ubed gingʼeyo ni An e Nyasaye. Onge Nyasaye moro ma nobetie kapok abet bende onge nyasaye moro manobi bangʼe.
11 Jag, Jag är Herren, och utan mig är ingen Frälsare.
An e Jehova Nyasaye adier, kendo onge jawar moro machielo makmana an.
12 Jag hafver förkunnat det, och hafver desslikes hulpit, och hafver eder det säga låtit, och ingen främmande gud är ibland eder. I ären min vittne, säger Herren, så är jag Gud.
An awuon ema asenyisou, aseresou kendo asewachonu ni an ema asetimo magi ma ok nyiseche manono ma un-go e dieru. Jehova Nyasaye wacho niya, “Un e joneno maga ni an e Nyasaye.”
13 Och är jag förr än någor dag var, och ingen är den som utu mine hand frälsa kan. Jag verkar, ho vill afvända det?
Ee An ema asebetie nyaka aa chakruok. Gima amako onge ngʼama nyalo golo e lweta. En ngʼa manyalo ketho gima atimo?
14 Så säger Herren, edar förlossare, den Helige i Israel: För edra skull hafver jag till Babel sändt, och hafver nederslagit alla bommar, och jagat de sörjande Chaldeer till skepps.
Ma e gima Jehova Nyasaye, Jal Maler mar Israel ma jaresu wacho: “Nikech un, abiro oro ji Babulon mondo odhi oom jo-Babulon duto e twech, kotingʼ-gi e yiedhi mane gisungorego.
15 Jag är Herren, edar Helige, som Israel skapat hafver, edar Konung.
An e Jehova Nyasaye, Jal Maler, Jachwech Israel kendo Ruodhu.”
16 Så säger Herren, som en väg gör i hafvet, och en stig i stark vatten;
Ma e gima Jehova Nyasaye wacho, Jal manoloso yo e dier nam, kendo manoketo yo e kind pi mogingore,
17 Den der utförer vagn och häst, här och magt, så att de i enom hop ligga, och intet uppstå; att de utslockna, såsom en veke utslocknar.
bende namiyo geche lweny kod farese odonjo kuno, kaachiel gi jolweny duto maroteke, kendo negirumo kuno ma ok gichako gitingʼo wigi mi githo mana ka taya monegi.
18 Tänker icke uppå det gamla, och akter icke uppå det förra varit hafver;
Koro awachonu niya, “Goluru chunyu oko e gik machon kendo weuru paro gik mosekadho.
19 Ty si, jag vill göra en ny ting; rätt nu skall det uppgå, att I skolen förnimma, att jag gör en väg i öknene, och vattuströmmar uti ödemarkene;
Neuru, atimo gimoro manyien! Koro osechako timore, bende unene? Aloso yo e piny motimo ongoro kendo aketo aore kuonde mojwangʼ.
20 Att djuret på markene skall prisa mig, drakar och strutser; ty jag vill gifva vatten uti öknene, och strömmar uti ödemarkene, till att gifva mino folke, minom utkoradom dricka.
Le mag thim ma gin ondiegi kod tula miya duongʼ, nikech asemiyogi pi e piny motimo ongoro kendo aseketo aore kuonde mojwangʼ, mondo joga mayiero oyud pi modho,
21 Detta folket hafver jag tillredt mig, det skall förtälja min pris.
gin ji mane achweyo ne an awuon, mondo omi gipaka.
22 Icke att du Jacob hafver kallat mig, eller att du Israel hafver arbetat om mig;
“To kata kamano ne ok uluonga mondo akonyu, yaye Jakobo, useol koda, yaye Israel.
23 Icke hafver du framburit mig dins bränneoffers får, eller hedrat mig med ditt offer. Jag hafver icke haft lust till dina tjenst i spisoffer; jag hafver ej heller lust af ditt arbete uti rökelse.
Ok usechiwo rombe mondo otimnago misango miwangʼo pep, bende ok usemiya duongʼ gi misengini magu. Ok asemiyou tingʼ mapek mag chiwo mag cham, kata dwaro ni uwangʼna ubani.
24 Mig hafver du icke köpt calmos för penningar; mig hafver du icke fyllt med dins offers fetma; ja, mig hafver du arbete gjort uti dinom syndom, och gjort mig mödo uti dinom missgerningom.
Ne ok ungʼiewona gimoro amora mangʼwe ngʼar, bende ne ok udhila gi boche mag misengini. To richou kende ema ne tura, kendo ne uola mana gi kethou.
25 Jag, Jag utstryker din öfverträdelse för mina skull, och kommer dina synder intet ihåg.
“An kende e jal magolo richou duto kendo ok achak apargi nikech mano e gima ahero timo.
26 Drag mig till minnes; låt oss gå med hvarannan till rätta; säg, huru du vill rättfärdig varda?
Parnauru gik mane otimore chon, mondo wapim wechego kanyakla; kendo wachuru ane gik manyiso ni uonge gi ketho.
27 Dine fäder hafva syndat, och dine lärare hafva misshandlat emot mig.
Kwaru mokwongo notimo richo; kendo jotendu nongʼanyona.
28 Derföre hafver jag ohelgat helgedomens Förstar, och gifvit Jacob tillspillo, och Israel till försmädelse.
Kuom mano abiro kuodo wi joma tiyo ei hekalu mau, kendo abiro jwangʼo Jakobo mondo otieki, mi Israel yud wichkuot.”