Jesaja 40
1 Tröster, tröstar mitt folk, säger edar Gud;
Houru chuny joga, hogiuru, Nyasachu wacho kamano.
2 Taler ljufliga med Jerusalem, och prediker för thy, att dess tid är fullbordad; ty dess missgerning är förlåten; ty det hafver fångit dubbelt af Herrans hand för alla sina synder.
Wuouru gi muolo ne Jerusalem, kendo uwachne, ni ndalone mag chandruok oserumo, bende ni richone osewene, kendo oseyudo kum nyadiriyo koa e lwet Jehova Nyasaye nikech richone duto.
3 Ens Predikares röst är i öknene: Bereder Herranom väg, görer en jemnan stig på markene vårom Gudi.
Ngʼat moro kok niya: “Losuru yo ne Jehova Nyasaye, losneuru Nyasachwa yo moriere tir, e piny motimo ongoro e thim.
4 Alle dalar skola upphöjde varda, och all berg och högar skola förnedrade varda, och det ojemnt är skall jemnas, och det oslätt är skall slätt varda.
Holo ka holo nobugi mapongʼ, gode madongo gi matindo duto nopie; yore motimo gogni nobed maler, kendo kuonde motimo gode nobed pewe.
5 Ty Herrans härlighet skall uppenbarad varda; och allt kött skall tillsammans se, att Herrans mun talar.
Eka duongʼ mar Jehova Nyasaye nofwenyre kendo ji duto biro nene. Nimar Jehova Nyasaye owuon ema osewacho kamano.”
6 En röst säger: Predika. Och han sade: Hvad skall jag predika? Allt kött är hö, och all dess godhet är såsom ett blomster i markene.
Dwol moro wacho niya, “Tingʼ dwondi iywagi.” To ne apenjo niya, “Ere gima aywago?” “Dhano duto chalo gi lum, kendo bergi duto chalo mana gi maua manie pap.
7 Höet torkas bort, blomstret förvissnar; ty Herrans ande blås derin; ja, folket är höet.
Lum ner kendo maua tuo mi lwar piny ka much Jehova Nyasaye okudhogi. Chutho dhano chalo mana gi lum.
8 Höet torkas bort, blomstret förvissnar; men vår Guds ord blifver evinnerliga.
Lum ner kendo maua tuo mi lwar piny, to wach Nyasachwa osiko manyaka chiengʼ.”
9 Zion, du som predikar, stig upp på ett högt berg; Jerusalem, du som predikar, häf upp dina röst med magt. Häf upp, och frukta dig intet; säg Juda städer: Si, der är edar Gud.
In mikelo wach maber ne Sayun, dhi ewi got malo. In mikelo wach maber ne Jerusalem, tingʼ dwondi malo ka ikok matek, tingʼ dwondi malo, kik ibed maluor; wach ne mier mag Juda niya, “Eri Nyasachu nika!”
10 Ty si, Herren, Herren kommer väldeliga, och hans arm skall varda rådandes. Si, hans arbete och hans gerning skall icke varda utan frukt.
Neuru, Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto biro gi teko, kendo loch ni e lwete. Neuru, obiro gi pok mare, kendo pokne luwo bangʼe.
11 Han skall föda sin hjord såsom en herde; han skall församla lamben i sin famn, och bära dem i sitt sköt, och fordra de lambdigra.
Orito rombene mana kaka jakwath: Ochoko nyirombene e bade, kendo oriwogi e kore kotelo maber ni rombe man-gi nyithindo.
12 Ho mäter vattnet med handene, och fattar himmelen med sin spann, och begriper jordena med tre fingers mått, och väger bergen med en vigt, och högarna med en våg?
En ngʼa mosepimo pi e chuny lwete kata mana pimo lach mar polo gi lwete? En ngʼa ma osechoko buru manie piny e atonga, kata pimo gode madongo gi matindo e rapim?
13 Ho undervisar Herrans Anda; och hvad rådgifvare lärer honom?
En ngʼa mosefwenyo pach Jehova Nyasaye, koso en ngʼa mosebedo kaka jangʼadne rieko?
14 Hvem frågar han om råd, den honom förstånd gifver, och lärer honom rättsens väg, och lärer honom klokhet, och viser honom förståndsens väg?
En ngʼa mane Jehova Nyasaye openjo mondo opuonje, koso en ngʼa mane onyise yo makare? En ngʼa ma nopuonje rieko koso en ngʼa mane onyise yor ngʼeyo?
15 Si, Hedningarna äro aktade såsom en droppe den uti ämbaret blifver, och såsom ett grand det i vågskålene blifver. Si, öarna äro såsom ett litet stoft.
Adier ogendini chalo mana ka pi matin modongʼ e dapi; ee, gichalo mana ka buru momoko e ratil, opimo chula mag nembe e ratil mana ka buru mayom.
16 Libanon vore allt för litet till eld, och dess djur allt för få till bränneoffer.
Yiende mag Lebanon ok oromo moko mach mar kendo mar misango, kata le man kuno nok ma ok oromo timogo misango miwangʼo pep.
17 Alle Hedningar äro intet för honom, och såsom platt intet aktade.
Ogendini duto ok gimoro e nyime, okwanogi ka gik manono, maonge tich.
18 Vid hvem viljen I då likna Gud? Eller hvad viljen I göra honom för en liknelse?
En ngʼa ma dipim gi Nyasaye? Koso en kido mane madiwach ni chal kode?
19 En mästare gjuter väl ett beläte, och guldsmeden förgyller det, och gör silfkedjor deruppå.
To nyiseche manono, jatheth nyalo loso kendo jatheth nyalo bawe gi dhahabu, mi olosne thiwni mar fedha.
20 Sammalunda, den ett armt häfoffer förmår, han utväljer ett trä, som icke förruttnar, och söker en klok mästare dertill, den ett beläte bereder, som blifver beståndandes.
Ngʼat modhier ma ok nyal golo chiwo machalo kama, yiero yien ma ok tow. Omanyo japecho molony mondo olosne kido ma ok nyal podho piny.
21 Veten I intet? Hören I intet? Är detta icke kungjordt eder tillförene? Hafven I icke förstått det af jordenes begynnelse?
Donge ungʼeyo Koso donge usewinjo? Pok owachnu nyaka aa chakruok? Koso pok wachno odonjonu nyaka ne chwe pinyni.
22 Han sitter öfver jordenes krets, och de som bo deruppå äro såsom gräshoppor; den der himmelen uttänjer såsom ett tunnt skinn, och utsträcker det såsom ett tjäll, der man bor uti;
Nyasaye obet e kom duongʼne kuma bor moyombo piny kendo joma ni e polo ngʼeny machalo kama ongogo ochokoree. Oyaro polo mana ka tipo maduongʼ kendo oyarogi mana ka hema midakie.
23 Den der Förstarna omintetgör, och domarena på jordene förlägger;
Odwoko ruodhi piny kendo omiyo jotelo duto mag pinyni bet kanono.
24 Lika som deras slägte hvarken hade plantering eller säd, eller rot i jordene; så att de borttorkas, när ett väder blås på dem, och en väderflaga förer dem bort, såsom agnar.
Ka okudhogi gi muche to giner mi kalausi dhi kodgi ka mihudhwe, nikech gichalo gi kodhi mokom machiegni, ma tiendgi pok ochwowo lowo.
25 Vid hvem viljen I då likna mig, den jag lik är? säger den Helige.
Nyasaye Maler penjo niya, “En ngʼa madupima-go? Koso en ngʼa madirom koda?”
26 Upplyfter edor ögon i höjdena, och ser; ho hafver de ting skapat, och förer deras här fram efter tal? Den som kallar dem alla vid namn. Hans förmåga och starka kraft är så stor, att honom icke ett fela kan.
Tingʼuru wengeu malo kendo ungʼi polo: En ngʼa manochweyo gigi duto? Donge en ema nomiyo sulwe manie kor polo obetie kokelogi achiel kachiel, koluongo moro ka moro gi nyinge. Onge moro kuomgi molal nikech tekone duongʼ kod nyalone.
27 Hvi säger du då, Jacob, och du, Israel, talar: Min väg är Herranom fördold, och min rätt går framom min Gud?
Yaye joka Jakobo angʼo momiyo uwuoyo, angʼo momiyo ungʼur, yaye jo-Israel, kuwacho niya, “Jehova Nyasaye ok dew yorena; kendo ni yorena ok okwan ka gimoro gi Nyasacha.”
28 Vetst du icke? Hafver du icke hört? Herren, den evige Gud, som jordenes ändar skapat hafver, varder hvarken trött eller mödd. Hans förstånd är oransakeligit.
Donge ungʼeyo? Koso pok uwinjo? Jehova Nyasaye en Nyasaye manyaka chiengʼ kendo Jachwech mar piny duto. Ok nobed mool bende ok nonyosre, kendo pache onge ngʼama nyalo ngʼeyo.
29 Han gifver dem trötta kraft, och dem magtlösom starkhet nog.
Omiyo joma ool teko kendo omedo joma tekregi orumo bedo motegno.
30 De ynglingar varda trötte, och uppgifvas, och de kanske män falla;
Jomatindo nyalo bedo mool mi nyosre, kendo yawuowi nyalo chwanyore mi podhi,
31 Men de som vänta efter Herran, de få en ny kraft, så att de skola uppfara med vingar såsom örnar; de skola löpa, och icke uppgifvas; de skola vandra, och icke trötte varda.
to joma oketo genogi kuom Jehova Nyasaye tekregi nodwogi. Gibiro huyo mana ka ongo mafuyo gi bwombe; gibiro ringo to ok gibi bedo mool, bende gibiro wuotho to tekregi ok norum.
