Jesaja 38
1 På den tiden vardt Hiskia dödssjuk. Och Propheten Esaia, Amos son, kom till honom, och sade till honom: Så säger Herren: Beställ om ditt hus; ty du måste dö, och icke vid lif blifva.
I A mau la, he mai make ko Hezekia; a hele mai la o Isaia, ke kaula, ke keiki a Amosa io na la, i mai la ia ia, Ke i mai nei o Iehova penei, E kauoha oe i ko kou hale, no ka mea, e make ana oe, aole oe e ola.
2 Då vände Hiskia sitt ansigte till väggena, och bad till Herran;
Alaila, huli ae la o Hezekia i kona maka ma ka paia, a pule aku la ia Iehova,
3 Och sade: Tänk dock, Herre, huru jag för dig vandrat hafver uti sanning, med fullkommeligo hjerta, och hafver gjort hvad dig hafver täckt varit. Och Hiskia gret svårliga.
I aku la ia, Ke noi aku nei au ia oe, e Iehova, ano la e hoomanao oe i ko'u hele ana imua ou ma ka oiaio, me ka naau pono, a ua hana i ka maikai ma kou alo. A uwe iho la o Hezekia, he uwe nui loa.
4 Då kom Herrans ord till Esaia, och sade:
Alaila, hiki mai ka olelo a Iehova io lsaia la, i mai la,
5 Gack bort, och säg Hiskia: Så säger Herren dins faders Davids Gud: Jag hafver hört dina bön, och sett dina tårar; si, jag vill ännu föröka dina dagar femton år;
O hele, e olelo aku ia Hezekia, Ke i mai nei o Iehova, ke Akua o Davida, kou kupuna, penei, Ua lohe au i kau pule, a ua ike no wau i kou waimaka; aia hoi, e hooloihi aku au i kou mau la, i umikumamalima makahiki.
6 Och skall fria dig med denna staden utu Konungens hand af Assyrien; ty jag vill väl beskärma denna staden.
A e hoopakele no wau ia oe, a me keia kulanakauhale mai ka lima aku o ke alii o Asuria, a na'u no e malama i keia kulanakauhale.
7 Och haf detta för ett tecken af Herranom, att Herren detta göra skall, som han sagt hafver:
Eia hoi ka hoailona nou, mai Iehova mai, e hana io mai no o Iehova i ka mea ana i olelo mai ai;
8 Si, jag vill tillbakadraga skuggan på Ahas säjare; tio streck, de han öfverlupit hafver; så att solen skall gå tillbaka tio streck, de hon på säjaren öfverlupit hafver.
Aia hoi, e hoihoi ihope no au i ke aka o na degere ana i iho ai ma ka mea ana hora o Ahaza, he umi degere ka hoi hope ana. A hoi hope io no ka la i umi degere, o na degere hoi ana i iho ai ilalo.
9 Detta är Hiskia skrift, Juda Konungs, då han hade krank varit, och var helbregda vorden af sine krankhet:
Ke mele a Hezekia ke alii o ka Iuda, mahope iho o kona mai ana, a ua ola hoi i kona mai.
10 Jag sade: Nu måste jag fara till helvetes portar, förr än jag det mig förmodde, och tänkte ännu länger lefva. (Sheol h7585)
Olelo iho la au, E komo ana au i na puka o ka malumake, Mawaena konu o ko'u mau la; Ua hooneleia mai au i ke koena o ko'u mau makahiki. (Sheol h7585)
11 Jag sade: Nu måste jag icke mer se Herran, ja, Herran uti de lefvandes lande; nu måste jag icke mer se menniskor, när dem som deras tid utlefva.
I iho la au, aole au e ike aku ia Iehova, Ia Iehova hoi, ma ka aina o ka poe e ola ana; Aole au e ike hou i ke kanaka mawaena o ka poe e noho la ma ka malumake.
12 Min tid är borto, och ifrå mig tagen, såsom ens herdas hydda; och jag skär mitt lif tvärtaf såsom en väfvare; han sliter mig sönder såsom en klen tråd; du lyktar dagen för mig, förr än aftonen kommer.
Ua laweia ko'u wahi noho, Ua kaikaiia'ku la, mai o'u aku nei, e like me ka halelewa o ke kahuhipa, Ua hooki au i ko'u ola ana, e like me ka mea ulana lole, Ua oki mai oia ia'u mai ka omau ana; Mai ke ao a po, e hooki mai ana oe ia'u.
13 Jag tänkte: Måtte jag dock lefva till morgons; men han sönderbröt mig all min ben, såsom ett lejon; ty du lyktar dagen för mig, förr än aftonen kommer.
Hoomaha ino la au a kakahiaka, E like me ka liona, pela no oia i uhaki ai i ko'u mau iwi a pau; Mai ke ao a po, e hooki mai ana no oe ia'u.
14 Jag lät såsom en trana och en svala, och knurlade såsom en dufva; min ögon ville mig brista. Herre, jag lider nöd, lisa mig.
E like me ka manu u, a me ka manu ioio, Pela no wau i ioio ai. Kaniuhu no wau e like me ka manu nunu; Maule hoi ko'u mau maka i ka nana ana iluna; E ka Haku, ua pilikia au, e kokua mai oe ia'u.
15 O! huru vill jag ( gladeliga ) tala, efter han mig tillsagt hafver, och gör det ock; derföre vill jag i alla mina lifsdagar tacka för denna min själs bedröfvelse.
Heaha ka'u e olelo aku ai? No ka mea, ua olelo mai oia ia'u, a ua hana io mai no oia: E hele malie no wau i ko'u mau makahiki a pau, No ke kaumaha loa o kuu uhane.
16 Herre, deraf lefver man, och mins andas lif står alltsammans derutinnan; ty du lätst mig somna, och gjorde mig lefvande.
E ka Haku, no keia mau mea i ola'i na kanaka, Maloko o ka popilikia a pau, ua ola no kuu uhane; Ua hoopau oe i ko'u mai, ua hoola mai oe ia'u
17 Si, om tröst var mig stor ängslan; men du lätst dig vårda om mina själ ganska hjerteliga, att hon icke förderfvas skulle; ty du kastade alla mina synder bakom dig.
Aia hoi, ua hoololi mai oia i ko'u kaumaha loa i oluolu, Aloha mai no oe, a hoopakele mai ia'u, mai ka lua mai o ka make; No ka mea, ua kiola aku oe i ko'u hewa a pau mahope o kou kua.
18 Ty helvetet lofvar dig intet; så prisar dig icke heller döden, och de som uti gropena fara, vänta intet efter dina sanning; (Sheol h7585)
Aole hiki i ko ka po ke hoomaikai aku ia oe, Aole hoi e hoolea aku ka poe make ia oe; O ka poe iho ilalo i ka lua, Aole hiki ia lakou ke manaolana. (Sheol h7585)
19 Utan allena de, som lefva, lofva dig, såsom ock jag nu gör. Fadren skall lära barnen dina sanning.
O ka mea ola, ka mea ola, Nana no e hoomaikai aku ia oe, me au nei i keia la; E hoike no ka makua i na keiki i kou oiaio.
20 Herre, hjelp mig, så vilje vi sjunga mina visor, så länge vi lefve, uti Herrans hus.
Malaila no o Iehova, e hoola mai ai ia'u, Nolaila kakou e hookanikani ai i ko'u mau viola, I na la a pau o ko kakou ola ana, maloko o ka hale o Iehova.
21 Och Esaia bad, att man skulle taga ett plåster af fikon, och lägga uppå hans böld, att han måtte helbregda varda.
No ka mea, ua olelo no o Isaia, e lawe lakou i pai fiku maloo, a e kau maluna o ka eha, a e ola no ia.
22 Men Hiskia sade: Hvilket ett tecken är detta, att jag upp till Herrans hus gå skall?
Ua ninau no hoi o Hezekia, Heaha ka hoailona e maopopo ai ko'u pii ana i ka hale o Iehova?
