Jesaja 38

1 På den tiden vardt Hiskia dödssjuk. Och Propheten Esaia, Amos son, kom till honom, och sade till honom: Så säger Herren: Beställ om ditt hus; ty du måste dö, och icke vid lif blifva.

In those days was Hezekiah sick and near death. Isaiah the prophet, the son of Amoz, came to him, and said to him, "Thus says the LORD, 'Set your house in order, for you will die, and not live.'"

2 Då vände Hiskia sitt ansigte till väggena, och bad till Herran;

Then Hezekiah turned his face to the wall and prayed to the LORD,

3 Och sade: Tänk dock, Herre, huru jag för dig vandrat hafver uti sanning, med fullkommeligo hjerta, och hafver gjort hvad dig hafver täckt varit. Och Hiskia gret svårliga.

and said, "Remember now, the LORD, I beg you, how I have walked before you in truth and with a perfect heart, and have done that which is good in your sight." Hezekiah wept bitterly.

4 Då kom Herrans ord till Esaia, och sade:

Then the word of the LORD came to Isaiah, saying,

5 Gack bort, och säg Hiskia: Så säger Herren dins faders Davids Gud: Jag hafver hört dina bön, och sett dina tårar; si, jag vill ännu föröka dina dagar femton år;

"Go, and tell Hezekiah, 'Thus says the LORD, the God of David your father, "I have heard your prayer. I have seen your tears. Look, I will add fifteen years to your life.

6 Och skall fria dig med denna staden utu Konungens hand af Assyrien; ty jag vill väl beskärma denna staden.

I will deliver you and this city out of the hand of the king of Assyria, and I will defend this city.

7 Och haf detta för ett tecken af Herranom, att Herren detta göra skall, som han sagt hafver:

This shall be the sign to you from the LORD, that the LORD will do this thing that he has spoken.

8 Si, jag vill tillbakadraga skuggan på Ahas säjare; tio streck, de han öfverlupit hafver; så att solen skall gå tillbaka tio streck, de hon på säjaren öfverlupit hafver.

Look, I will cause the shadow on the steps, which has gone down with the sun on the upper steps of Ahaz, to go backward ten steps. So the sun returned ten steps on the sundial on which it had gone down."'"

9 Detta är Hiskia skrift, Juda Konungs, då han hade krank varit, och var helbregda vorden af sine krankhet:

The writing of Hezekiah king of Judah, when he had been sick, and had recovered of his sickness.

10 Jag sade: Nu måste jag fara till helvetes portar, förr än jag det mig förmodde, och tänkte ännu länger lefva. (Sheol h7585)

I said, "In the middle of my life I go into the gates of Sheol. I am deprived of the residue of my years." (Sheol h7585)

11 Jag sade: Nu måste jag icke mer se Herran, ja, Herran uti de lefvandes lande; nu måste jag icke mer se menniskor, när dem som deras tid utlefva.

I said, "I won't see the LORD in the land of the living. I will not look on humankind any longer with the inhabitants of the world.

12 Min tid är borto, och ifrå mig tagen, såsom ens herdas hydda; och jag skär mitt lif tvärtaf såsom en väfvare; han sliter mig sönder såsom en klen tråd; du lyktar dagen för mig, förr än aftonen kommer.

My dwelling is removed, and is carried away from me like a shepherd's tent. I have rolled up, like a weaver, my life. He will cut me off from the loom. From day even to night you will make an end of me.

13 Jag tänkte: Måtte jag dock lefva till morgons; men han sönderbröt mig all min ben, såsom ett lejon; ty du lyktar dagen för mig, förr än aftonen kommer.

I waited patiently until morning. He breaks all my bones like a lion. From day even to night you will make an end of me.

14 Jag lät såsom en trana och en svala, och knurlade såsom en dufva; min ögon ville mig brista. Herre, jag lider nöd, lisa mig.

I chip like a swallow or a thrush. I moan like a dove. My eyes weaken looking upward. LORD, I am oppressed. Be my security."

15 O! huru vill jag ( gladeliga ) tala, efter han mig tillsagt hafver, och gör det ock; derföre vill jag i alla mina lifsdagar tacka för denna min själs bedröfvelse.

What will I say? He has both spoken to me, and himself has done it. I will walk carefully all my years because of the anguish of my soul.

16 Herre, deraf lefver man, och mins andas lif står alltsammans derutinnan; ty du lätst mig somna, och gjorde mig lefvande.

The LORD is against them, but they live, and all of them who live have his spirit. Restore me to health and let me live.

17 Si, om tröst var mig stor ängslan; men du lätst dig vårda om mina själ ganska hjerteliga, att hon icke förderfvas skulle; ty du kastade alla mina synder bakom dig.

Look, for peace I had great anguish, but you have in love for my soul delivered it from the pit of corruption; for you have cast all my sins behind your back.

18 Ty helvetet lofvar dig intet; så prisar dig icke heller döden, och de som uti gropena fara, vänta intet efter dina sanning; (Sheol h7585)

For Sheol can't praise you. And death can't celebrate you. And those who go down into the pit can't hope for your truth. (Sheol h7585)

19 Utan allena de, som lefva, lofva dig, såsom ock jag nu gör. Fadren skall lära barnen dina sanning.

The living, the living, he shall praise you, as I do this day. The father shall make known your truth to the children.

20 Herre, hjelp mig, så vilje vi sjunga mina visor, så länge vi lefve, uti Herrans hus.

The LORD will save me. Therefore we will sing my songs with stringed instruments all the days of our life in the house of the LORD.

21 Och Esaia bad, att man skulle taga ett plåster af fikon, och lägga uppå hans böld, att han måtte helbregda varda.

Now Isaiah had said, "Let them take a cake of figs, and lay it for a poultice on the boil, and he shall recover."

22 Men Hiskia sade: Hvilket ett tecken är detta, att jag upp till Herrans hus gå skall?

Hezekiah also had said, "What is the sign that I will go up to the house of the LORD?"