Jesaja 33
1 Men ve dig, du förstörare, menar du, att du icke skall förstörd varda; och du föraktare, menar du, att man icke skall förakta, dig? När du hafver fullbordat din förstöring, skall du ock förstörd varda; när du hafver fullkomnat din föraktelse, så skall man förakta dig igen.
Woe to you who destroy, but you weren't destroyed; and who betray, but nobody betrayed you. When you have finished destroying, you will be destroyed; and when you have made an end of betrayal, you will be betrayed.
2 Herre, var oss nådelig; ty efter dig bide vi. Var deras arm bittida, så ock vår helsa uti bedröfvelsens tid.
Jehovah, be gracious to us. We have waited for you. Be our strength every morning, our salvation also in the time of trouble.
3 Låt folken fly för det stora bullret, och Hedningarna förströdde varda, när du uppreser dig.
At the noise of the thunder, the peoples have fled. When you lift yourself up, the nations are scattered.
4 Då skall man taga eder upp såsom ett rof; såsom man upptager gräshoppor, och såsom man borträddar flogmatkar, då han öfverfaller dem.
Your spoil will be gathered as the caterpillar gathers. Men will leap on it as locusts leap.
5 Herren är upphöjd; ty han bor i höjdena. Han hafver gjort Zion full med dom och rättfärdighet.
Jehovah is exalted, for he dwells on high. He has filled Zion with justice and righteousness.
6 Och i din tid skall vara trohet och magt; helsa, vishet, klokhet och Herrans fruktan skola vara hans håfvor.
There will be stability in your times, abundance of salvation, wisdom, and knowledge. The fear of Jehovah is your treasure.
7 Si! deras bådskap ropa ute; fridsens Änglar gråta bitterliga ( och säga ):
Look, their valiant ones cry outside; the ambassadors of peace weep bitterly.
8 Stigarna äro öde, ingen går på vägomen mer; han håller intet förbund, han förkastar städerna, och aktar folket intet.
The highways are desolate, the traveler ceases. He has broken the covenant, he has despised the witnesses; he has no regard for man.
9 Landet står jämmerliga och ömkeliga; Libanon står skamliga förhuggen; Saron är såsom en slät mark, och Basan och Carmel äro förlagde.
The land mourns and languishes. Lebanon is confounded and withers away. Sharon is like a desert, and Bashan and Carmel are stripped bare.
10 Nu vill jag uppstå, säger Herren; nu vill jag upphöja mig; nu vill jag högt uppkomma.
"Now I will arise," says Jehovah; "Now I will lift myself up. Now I will be exalted.
11 Med halm gån I hafvande, och strå föden I; eld skall uppäta eder med edart mod.
You will conceive chaff. You will bring forth stubble. Your breath is a fire that will devour you.
12 Ty folken skola, till kalk uppbrände varda, såsom man afhugget törne upptänder med eld.
The peoples will be like the burning of lime, like thorns that are cut down and burned in the fire.
13 Så hörer nu, I som fjerran åren, hvad jag gjort hafver, och I som när ären, märker mina starkhet.
Hear, you who are far off, what I have done; and, you who are near, acknowledge my might."
14 De syndare i Zion äro förskräckte; bäfvan är kommen de skrymtare uppå, och säga: Ho är ibland oss; som vid en förtärande eld bo kan? Ho är ibland oss, som vid en evig glöd bo kan?
The sinners in Zion are afraid. Trembling has seized the godless ones. Who among us can live with the devouring fire? Who among us can live with everlasting burning?
15 Den som vandrar uti rättfärdighet, och talar det rätt är; den som orätt hatar och girighet, och drager sina händer ifrå, att han icke tager mutor; den som stoppar sin öron till, att han icke hörer blodskulder, och håller sin ögon till, att han intet argt ser;
He who walks righteously, and speaks blamelessly; He who despises the gain of oppressions, who gestures with his hands, refusing to take a bribe, who stops his ears from hearing of blood, and shuts his eyes from looking at evil?
16 Han skall bo i höjdene, och klipporna skola vara hans fäste och beskydd; hans bröd skall varda honom gifvet; på sitt vatten skall han vara viss.
he will dwell on high. His place of defense will be the fortress of rocks. His bread will be supplied. His waters will be sure.
17 Din ögon skola få se Konungen i hans härlighet; du skall se landet förvidgadt;
Your eyes will see the king in his beauty. They will see a distant land.
18 Så att ditt hjerta skall fast förundra sig, och säga: Hvar äro nu de Skriftlärde? Hvar äro rådgifvarena? Hvar äro cancellererna?
Your heart will meditate on the terror. Where is he who counted? Where is he who weighed? Where is he who counted the towers?
19 Dertill skall du intet se det starka folket; det folk af djupt mål, dem man intet förnimma kan, och af outtydeliga tungo, den man icke förstå kan.
You will no longer see the fierce people, a people of a deep speech that you can't comprehend, with a strange language that you can't understand.
20 Se Zion, vår högtids stad; din ögon skola få se Jerusalem, en härlig boning; ett tabernakel, det icke bortfördt varder, hvilkets pålar skola aldrig upptagne varda, och hvilkets tåg aldrig skola sönderslitne varda.
Look at Zion, the city of our appointed festivals. Your eyes will see Jerusalem, a quiet habitation, a tent that won't be removed. Its stakes will never be plucked up, nor will any of its cords be broken.
21 Ty Herren skall vara der mägtig när oss, och skola der vara vida vattugrafvar, så att intet roderskepp kan fara deröfver, ej heller några galejer dit skeppa.
But there Jehovah will be with us in majesty, a place of broad rivers and streams, in which no galley with oars will go, neither will any gallant ship pass by there.
22 Ty Herren är vår domare, Herren är vår mästare, Herren är vår Konung; han hjelper oss.
For Jehovah is our judge. Jehovah is our lawgiver. Jehovah is our king. He will save us.
23 Låt dem sätta på tågen, de skola likväl intet hålla. Alltså skola de ej heller utslå deras fåneko på mastene. Då skall mycket kosteligit byte utdeladt varda, så att de halte ock röfva skola;
Your rigging is untied. They couldn't strengthen the foot of their mast. They couldn't spread the sail. Then the prey of a great spoil was divided. The lame took the prey.
24 Och ingen inbyggare skall säga: Jag är svag; ( ty ) folket, som deruti bor, skall hafva syndernas förlåtelse.
The inhabitant won't say, "I am sick." The people who dwell in it will be forgiven their iniquity.
