Jesaja 33

1 Men ve dig, du förstörare, menar du, att du icke skall förstörd varda; och du föraktare, menar du, att man icke skall förakta, dig? När du hafver fullbordat din förstöring, skall du ock förstörd varda; när du hafver fullkomnat din föraktelse, så skall man förakta dig igen.

Alaut ikaw nga nagalaglag, ug ikaw wala malaglag; ug nagabuhat ka nga maliputon, ug sila wala maglipot kanimo! Sa diha nga ikaw mohunong sa paglaglag, ikaw pagalaglagon; ug sa diha nga makatapus na ikaw sa paglipot, sila magalipot kanimo.

2 Herre, var oss nådelig; ty efter dig bide vi. Var deras arm bittida, så ock vår helsa uti bedröfvelsens tid.

Oh Jehova, magmaloloy-on ka kanamo; kami naghulat kanimo: mahimo unta ikaw nga among bukton sa buntag-buntag, amo usab nga kaluwasan sa panahon sa kagul-anan.

3 Låt folken fly för det stora bullret, och Hedningarna förströdde varda, när du uppreser dig.

Sa kagahub sa kagubot ang mga katawohan manalagan; sa imong pagtindog sa imong kaugalingon ang mga nasud magakatibulaag.

4 Då skall man taga eder upp såsom ett rof; såsom man upptager gräshoppor, och såsom man borträddar flogmatkar, då han öfverfaller dem.

Ug ang imong inagaw pagatigumon ingon sa ulod nga magatigum: ingon sa mga dulon nga manglukso ang mga tawo molukso sa ibabaw niini.

5 Herren är upphöjd; ty han bor i höjdena. Han hafver gjort Zion full med dom och rättfärdighet.

Si Jehova ginabayaw, kay siya nagapuyo sa kahitas-an: gipuno niya ang Sion uban sa justicia ug pagkamatarung.

6 Och i din tid skall vara trohet och magt; helsa, vishet, klokhet och Herrans fruktan skola vara hans håfvor.

Ug moabut ang kalig-on sa imong mga panahon, kadagaya sa kaluwasan, kaalam ug kahibalo: ang kahadlok kang Jehova mao ang imong bahandi.

7 Si! deras bådskap ropa ute; fridsens Änglar gråta bitterliga ( och säga ):

Ania karon, ang ilang mga tawong maisug nagatiyabaw sa gawas; ang mga sinugo sa pakigdait nagahilak sa mapait gayud.

8 Stigarna äro öde, ingen går på vägomen mer; han håller intet förbund, han förkastar städerna, och aktar folket intet.

Ang mga dalan nangagun-ob: ug ang tawo nga nagabaktas nagahunong, ang kaaway naglapas sa pakigsaad, iyang gitamay ang mga ciudad, wala niya ilha ang tawo.

9 Landet står jämmerliga och ömkeliga; Libanon står skamliga förhuggen; Saron är såsom en slät mark, och Basan och Carmel äro förlagde.

Ang yuta nagabangotan ug nagakaluya; ang Libano nalibog ug nagakaluya; ang Saron sama sa usa ka kamingawan; ug ang Basan ug ang Carmel nagayabyab sa ilang mga dahon.

10 Nu vill jag uppstå, säger Herren; nu vill jag upphöja mig; nu vill jag högt uppkomma.

Karon motindog ako, miingon si Jehova; karon motindog ako sa akong kaugalingon; karon pagabayaon ako.

11 Med halm gån I hafvande, och strå föden I; eld skall uppäta eder med edart mod.

Kamo manamkon ug tahup, kamo manganak ug tuod sa balili, ang inyong gininhawa kalayo man nga magalamoy kaninyo.

12 Ty folken skola, till kalk uppbrände varda, såsom man afhugget törne upptänder med eld.

Ug ang mga katawohan mahisama sa mga pagsunog sa apog, ingon sa mga tunok nga gipamutol, nga ginasunog sa kalayo.

13 Så hörer nu, I som fjerran åren, hvad jag gjort hafver, och I som när ären, märker mina starkhet.

Panimati, kamong mga atua sa halayo, unsay akong nahimo; ug, kamo nga ania sa haduol, ilha ang akong kagahum.

14 De syndare i Zion äro förskräckte; bäfvan är kommen de skrymtare uppå, och säga: Ho är ibland oss; som vid en förtärande eld bo kan? Ho är ibland oss, som vid en evig glöd bo kan?

Ang mga makasasala diha sa Sion nangahadlok; ang pagkurog mingdakup niadtong mga walay Dios: Kinsa ba sa taliwala kanato ang makapuyo uban sa kalayo nga nagalamoy? kinsa ba sa taliwala kanato ang makapuyo uban sa mga kasunog nga walay katapusan?

15 Den som vandrar uti rättfärdighet, och talar det rätt är; den som orätt hatar och girighet, och drager sina händer ifrå, att han icke tager mutor; den som stoppar sin öron till, att han icke hörer blodskulder, och håller sin ögon till, att han intet argt ser;

Kadtong nagalakaw sa minatarung, ug magasulti sa matul-id; kadtong magatamay ug ganancia gikan sa mga pagpanlupig, nga magasalikway sa iyang mga kamot sa dili pagdawat ug hiphip, nga magasampong sa iyang mga igdulungog sa dili pagpamati mahitungod sa dugo, ug nga magapiyong sa iyang mga mata gikan sa pagtan-aw sa dautan:

16 Han skall bo i höjdene, och klipporna skola vara hans fäste och beskydd; hans bröd skall varda honom gifvet; på sitt vatten skall han vara viss.

Siya maoy magapuyo sa kahitas-an; ang iyang dapit nga dalangpanan mao ang mga kalig-on sa kabatoan; ang iyang tinapay igahatag kaniya; ang iyang mga tubig dili mohubas.

17 Din ögon skola få se Konungen i hans härlighet; du skall se landet förvidgadt;

Ang imong mga mata makakita sa hari sa iyang katahum: sila makalantaw ug usa ka yuta nga atua sa halayo.

18 Så att ditt hjerta skall fast förundra sig, och säga: Hvar äro nu de Skriftlärde? Hvar äro rådgifvarena? Hvar äro cancellererna?

Ang imong kasingkasing magapalandong mahitungod sa kalisang, ug magaingon: Hain man siya nga miihap? Hain man siya nga mitimbang ug buhis? hain man siya nga miihap sa mga torre?

19 Dertill skall du intet se det starka folket; det folk af djupt mål, dem man intet förnimma kan, och af outtydeliga tungo, den man icke förstå kan.

Ikaw dili makakita sa mapintas nga katawohan, usa ka katawohan sa halalum nga pakigpulong aron dili mo matugkad, sa usa ka dila nga lumalangyaw nga dili mo masabut.

20 Se Zion, vår högtids stad; din ögon skola få se Jerusalem, en härlig boning; ett tabernakel, det icke bortfördt varder, hvilkets pålar skola aldrig upptagne varda, och hvilkets tåg aldrig skola sönderslitne varda.

Tan-awa ang Sion, ang ciudad sa atong mga tinudlong fiesta: ang imong mga mata makakita sa Jerusalem nga usa ka puloy-anan nga malinaw, usa ka balong-balong nga dili pagabalhinon, ang mga lagdok niini dili gayud pagalukahon, ni bugtoon ang bisan usa sa iyang mga pisi niini.

21 Ty Herren skall vara der mägtig när oss, och skola der vara vida vattugrafvar, så att intet roderskepp kan fara deröfver, ej heller några galejer dit skeppa.

Apan didto si Jehova magauban kanato sa pagkahalangdon, usa ka dapit sa halagpad nga suba ug mga sapa, diin walay moagi nga dagkung sakayan nga may mga gayong, ni manglabay niini ang mga sakayan nga maambong.

22 Ty Herren är vår domare, Herren är vår mästare, Herren är vår Konung; han hjelper oss.

Kay si Jehova mao ang atong maghuhukom, si Jehova mao ang atong maghahatag sa balaod, si Jehova mao ang atong hari; siya magaluwas kanato.

23 Låt dem sätta på tågen, de skola likväl intet hålla. Alltså skola de ej heller utslå deras fåneko på mastene. Då skall mycket kosteligit byte utdeladt varda, så att de halte ock röfva skola;

Ang imong mga banting ginaluagan; sila wala makapalig-on sa ug bokanan sa ilang palo, sila wala makabuklad sa layag: unya ang tukbonon gikan sa inagaw nga daghan gibahin; ang piang mikuha sa tukbonon.

24 Och ingen inbyggare skall säga: Jag är svag; ( ty ) folket, som deruti bor, skall hafva syndernas förlåtelse.

Ug ang molupyo dili magaingon: Ako masakiton man: ang katawohan nga nagpuyo niini pagapasayloon sa ilang kasal-anan.