Jesaja 32

1 Si, en Konung varder regerandes med rättviso; och Förstarna, varda rådande till att hålla rätten vid magt;

Ecce in iustitia regnabit rex, et principes in iudicio praeerunt.

2 Att hvar man skall vara såsom en den der för väder bevarad är, och såsom en den der för skurregn förskyld är; såsom vattubäcker på en torr plats, såsom skuggan af ett stort berg uti torro lande.

Et erit vir sicut qui absconditur a vento, et celat se a tempestate, sicut rivi aquarum in siti, et umbra petrae prominentis in terra deserta.

3 Och de seende ögon skola icke låta förblinda sig, och de tillhörares öron skola grant påmärka.

Non caligabunt oculi videntium, et aures audientium diligenter auscultabunt.

4 Och de galne skola lära klokhet, och den stumma tungan skall färdig varda, och renliga tala.

Et cor stultorum intelliget scientiam, et lingua balborum velociter loquetur et plane.

5 En dåre skall icke mer varda kallad en Förste, ej heller en giriger en herre.

Non vocabitur ultra is, qui insipiens est, princeps: neque fraudulentus appellabitur maior:

6 Ty en dåre talar om dårhet, och hans hjerta umgår med det ondt är, att han skall åstadkomma skrymteri, och predika om Herran villfarelse; att han dermed de hungroga själar utsvälta skall, och förmena dem törstiga drycken.

stultus enim fatua loquetur, et cor eius faciet iniquitatem, ut perficiat simulationem, et loquatur ad Dominum fraudulenter, et vacuam faciat animam esurientis, et potum sitienti auferat.

7 Ty dens girigas regerande är icke utan skada; ty han finner listighet till att förderfva de elända med falskom ordom, då han den fattigas rätt tala skall.

Fraudulenti vasa pessima sunt: ipse enim cogitationes concinnavit ad perdendos mites in sermone mendacii, cum loqueretur pauper iudicium.

8 Men Förstar skola hafva Förstliga tankar, och blifva dervid.

Princeps vero ea, quae digna sunt principe, cogitabit, et ipse super duces stabit.

9 Står upp, I stolta qvinnor, hörer mina röst; I döttrar, som så säkra ären, fatter med öronen mitt tal.

Mulieres opulentae surgite, et audite vocem meam: filiae confidentes percipite auribus eloquium meum.

10 Det är på år och dag till görandes, så skolen I, som säkra ären, bäfva; ty det varder ingen vinand, så blifver ock ingen upphemtning.

Post dies enim, et annum vos conturbabimini confidentes: consummata est enim vindemia, collectio ultra non veniet.

11 Förskräcker eder, I stolta qvinnor; bäfver, I säkra. Det skall ske, att I skolen varda afklädda, blottada, gjordada om länderna.

Obstupescite opulentae, conturbamini confidentes: exuite vos, et confundimini, accingite lumbos vestros.

12 Man skall beklaga om åkrar, ja, om de lustiga åkrar, och om de fruktamma vinträ.

Super ubera plangite, super regione desiderabili, super vinea fertili.

13 Ty på mins folks åker skall växa törn och tistel; ja, ock öfver all glädjehus uti den glada staden.

Super humum populi mei spinae et vepres ascendent: quanto magis super omnes domos gaudii civitatis exultantis?

14 Ty palatsen skola öfvergifven varda, och det stora mantalet i stadenom skall förminskas, så att torn och fäste skola blifva till eviga kulor, och vilddjurom till glädje, hjordom till bet;

Domus enim dimissa est, multitudo urbis relicta est, tenebrae et palpatio factae sunt super speluncas usque in aeternum. Gaudium onagrorum pascua gregum,

15 Tilldess att öfver oss utgjuten varder Anden af höjdene. Så skall då öknen varda till en åkermark, och åkermarken skall för en skog räknad blifva;

donec effundatur super nos spiritus de excelso: et erit desertum in charmel, et charmel in saltum reputabitur.

16 Och rätten skall bo i öknene, och rättfärdigheten blifva på åkermarkene;

Et habitabit in solitudine iudicium, et iustitia in charmel sedebit.

17 Och rättfärdighetenes frukt skall vara frid, och rättfärdighetenes nytta skall vara evig stillhet och säkerhet;

Et erit opus iustitiae pax, et cultus iustitiae silentium, et securitas usque in sempiternum.

18 Så att mitt folk skall bo uti fridshusom, uti trygga boningar, och i skön rolighet.

Et sedebit populus meus in pulchritudine pacis, et in tabernaculis fiduciae, et in requie opulenta.

19 Men hagel skall vara nedre i skogenom, och staden skall ligga lågt nedre.

Grando autem in descensione saltus, et humilitate humiliabitur civitas.

20 Väl eder, som sån allestäds vid vattnet; ty der mågen I låta oxars och åsnars fötter gå uppå.

Beati, qui seminatis super omnes aquas, immittentes pedem bovis et asini.