< Jesaja 30 >

1 Ve de affälliga barnen, säger Herren; de som rådslå utan mig, och utan min Anda beskydd söka, samla synd öfver synd;
«Асий оғулларниң әһвалиға вай!» — дәйду Пәрвәрдигар, — «Улар планларни түзмәкчи, бирақ Мәндин алмайду; Улар мудапиә тосуқини бәрпа қилиду, Бирақ у Мениң Роһум әмәс; Шундақ қилип улар гунайи үстигә гуна қошувалиду.
2 De som draga neder uti Egypten, och fråga intet min mun, att de skola stärka sig med Pharaos magt, och beskärma sig under Egypti skugga.
Улар Мәндин һеч соримайла Мисирға йол алди; Пирәвнниң қанити астидин панаһ издәп, Мисирниң сайисигә ишинип тайиниду йәнә!
3 Ty Pharaos starkhet skall eder på skam komma, och det beskydd under Egypti skugga till försmädelse.
Чүнки Пирәвнниң қанити болса силәрни йәргә ташлап ләт қилиду. Мисирниң сайисигә ишинип тайиниш силәргә баш қетимчилиқ болиду.
4 Deras Förstar hafva varit i Zoan, och deras bådskap äro till Hanes komne.
Пирәвнниң әмирлири Зоан шәһиридә болсиму, Униң әлчилири Һанәс шәһиригә һәрдайим келип турсиму,
5 Men de måste likväl allesamman på skam komma, öfver det folk som dem till intet bestånd vara kan, antingen med hjelp; eller eljest till nytto; utan allenast till skam och hån.
Авам һәммиси өзигә пайдиси болмайдиған, Һеч ярдими вә пайдиси тәгмәйдиған, Бәлки ләт қилип йәргә ташлайдиған, Һәтта рәсва қилидиған бир хәлиқтин номус қилидиған болиду.
6 Detta är tungen öfver de djur, som draga söderåt; der lejon och lejinnor äro, ja, huggormar och brinnande flygande drakar, uti bedröfvelses och jämmers lande. De föra deras gods på fålars rygg, och deras skatt på camelers rygg, till det folk som dem intet till nytto vara kan.
Нәгәвдики улақлар тоғрисида жүкләнгән вәһий: — Улар җапалиқ, дәрд-әләмлик зиминдин өтиду; Шу йәрдин чиши ширлар вә әркәк ширлар, Чар илан вә вәһший учар иланму чиқиду; Улар байлиқлирини ешәкләрниң дүмбисигә, Гөһәрлирини төгә локкилириға жүкләп, Өзлиригә һеч пайда йәткүзмәйдиған бир хәлиқниң йениға көтирип бариду.
7 Ty Egypten är intet, och dess hjelp är fåfäng; derföre predikar jag eder deraf alltså: Rahab skall sitta stilla dertill.
Мисир!? Уларниң ярдими бекар һәм қуруқтур! Шуңа Мән уни: «Һеч немини қилип бәрмәйдиған Раһаб» дәп атиғанмән.
8 Så gack nu, och skrif detta för dem på en taflo, och teckna det uti en bok, att det må blifva evinnerliga och utan ända.
— Әнди бу сөзниң кәлгүси заманлар үчүн, Гувалиқ сүпитидә әбәдил-әбәткә турувериши үчүн, Һазир берип буни һәм таш тахтиға һәм йөгимә китапқа йезип қойғин.
9 Ty det är ett ohörsamt folk, och lögnaktig barn, som Herrans lag icke höra vilja;
Чүнки булар болса асий бир хәлиқ, Наәһли оғуллар, Пәрвәрдигарниң Тәврат-тәрбийисини аңлашни халимайдиған оғуллардур.
10 Utan säga till Siarena: I skolen intet se; och till skådarena: I skolen intet skåda oss den rätta läron; men prediker oss ljufliga, skåder oss bedrägeri.
Улар алдин көргүчиләргә: — «Вәһийни көрмәңлар!», Вә пәйғәмбәрләргә: «Бизгә тоғра бешарәтләрни көрсәтмәңлар; Бизгә адәмни азатә қилидиған, ялған бешарәтләрни көрситиңлар;
11 Viker af vägen, öfvergifver denna stigen; låter Israels Heliga återvända när oss.
Сәнләр [дурус] йолдин чиқиш, Тоғра тәриқидин айрилиш! Исраилдики Муқәддәс Болғучини алдимиздин йоқ қилиш!» — дәйду.
12 Derföre säger Israels Helige alltså: Efter thy I förkasten detta ordet, och förtrösten uppå försmädare och förförare, och förlåten eder deruppå;
— Әнди Исраилдики Муқәддәс Болғучи мундақ дәйду: — «Чүнки силәр мошу хәвәрни чәткә қеқип, Зулумни йөләнчүк қилип, бурмиланған йолға таянғиниңлар түпәйлидин,
13 Så skall denna missgerningen vara eder såsom en refva på en hög mur, då han begynner remna, hvilken hastigt omkullfaller och förkrossas;
Шуңа мошу қәбиһлик силәргә егиз тамниң бир йериқидәк болиду, Там пултийип қалғанда, у бирақла уни чеқиветиду;
14 Såsom ett lerkäril sönderkrossadt vorde, det man sönderkrossar, och skonar thy intet, tilldess man deraf icke finner ett stycke så stort, att man dermed kan eld taga af en eldstad, eller vatten ösa utur en brunn.
Худди сапал чинә һеч айимай чеқиветилгәндәк У уни чеқиветиду; Униңдин һәтта очақтин чоғ алғидәк, Бактин су усқидәк бирәр парчисиму қалмайду».
15 Ty så säger Herren Herren, den Helige i Israel: Om I stilla blifven, så vorde eder hulpet; genom stillhet och hopp vorden I starke; men I villen icke;
Шуңа Рәб Пәрвәрдигар, Исраилдики Муқәддәс Болғучи мундақ дәйду: — «Йенимға товва билән қайтип келип арам таписиләр, қутқузулисиләр; Хатирҗәмликтә һәм аман-есәнликтә күч алисиләр!», — Бирақ силәр рәт қилғансиләр.
16 Och saden: Nej; utan vi vilje fly till hästar; derföre skolen I flyktige varda; och uppå löpare vilje vi rida; derföre skola edra förföljare varda eder för snare.
Силәр: — «Яқ, биз атларға минип қачимиз» — дедиңлар, Шуңа силәр раст қачисиләр! Вә «Биз чапқур улақларға минип кетимиз» — дедиңлар; — Шуңа силәрни қоғлиғучиларму чапқур болиду.
17 Ty tusende af eder skola fly för ens mans rop allena; ja, för fem skolen I fly allesammans, tilldess af eder skola igenblifva, såsom ett mastträ, ofvanuppå ett berg, och såsom ett baner ofvanuppå en hög.
Миңиңлар бириниң вәһимисидин қачисиләр; Бәшиниң вәһимисидә [һәммиңлар] қачисиләр; Қечип, тағ үстидики йеганә байрақ хадисидәк, Дөң үстидики туғдәк қалисиләр.
18 Derföre bidar Herren, att han skall vara eder nådelig, och är uppstånden, att han skall förbarma sig öfver eder; ty Herren är en Gud, som handlar med dom. Väl är allom dem som förbida honom.
Вә шуңа силәргә меһри-шәпқәт көрситимән дәп, Пәрвәрдигар күтиду; Шуңа У силәргә рәһим қилимән дәп орнидин қозғилиду; Чүнки Пәрвәрдигар һөкүм-һәқиқәт чиқарғучи Худадур; Уни күткәнләрниң һәммиси бәхитликтур!
19 Ty Zions folk skall bo i Jerusalem; du skall icke gråta. Han skall varda dig nådelig, när du ropar; han varder dig svarandes, så snart han det hörer.
Чүнки халайиқ йәнила Зионда, йәни Йерусалимда туриду; Шу чағда силәр йәнә һеч жиғлимайсиләр; Көтәргән наләңдә У Өзини саңа интайин шәпқәтлик көрситиду; У наләңни аңлисила, җавап бериду.
20 Och Herren skall uti edor bedröfvelse gifva eder bröd, och vatten uti edor ångest; ty han låter icke dina lärare mer bortflyga; utan din ögon skola se dina lärare;
Рәб силәргә нан үчүн мүшкүллүкни, Су үчүн азап-оқубәтни бәрсиму, Шу чағда сениң Устазиң йәнә йошурунивәрмәйду, Бәлки көзүң Устазиңни көриду;
21 Och din öron skola höra ordet efter dig, så sägandes: Detta är vägen, går honom, och eljest hvarken på högra handena, eller på den venstra.
Силәр оң тәрәпкә бурулсаңлар, Яки сол тәрәпкә бурулсаңлар, Қулиқиң кәйниңдин: — «Йол мана мошу, униңда меңиңлар!» дегән бир авазни аңлайсән.
22 Och I skolen ohelga edra besilfrada afgudar, och edor belätes gyldene kläder, och skolen bortkasta dem såsom träck, och säga till dem: Härut.
Шу чағда силәр оюлған мәбудлириңларға берилгән күмүч һәлгә, Қуйма мәбудлириңларға берилгән алтун һәлгиму дағ тәккүзисиләр; Силәр уларни адәт латисини ташлиғандәк ташливетип: — «Нери тур» — дәйсиләр.
23 Så skall han gifva dine säd, som du på åkrenom sått hafver, regn och bröd af åkrens årsväxt, och det öfvernog, och din boskap skall på den tiden gå i bet på en vid gräsmark.
У сән терийдиған уруғуң үчүн ямғур әвәтиду; Йәрдин чиқидиған ашлиқ-мәһсулат һәм күч-қувәтлик һәм мол болиду; Шу күни маллириң кәң-азатә яйлақларда яйлайду;
24 Oxar och fålar, der åkren med brukas, skola blandadt korn äta, det kastadt är med kastoskofvel och vanno.
Йәр һайдиған кала вә ешәкләр болса, Гүҗәк вә ара билән соруған, тузланған һәләп йәйду.
25 Och på all stor berg, och på alla stora högar, skola åtskilde vattuströmmar gå, på den stora slagtningenes tid, när tornen falla.
Чоң қирғинчилиқ болған күни, Йәни мунарлар өрүлгән күни, Һәр бир улуқ тағда вә һәр бир егиз дөңдә болса, Әнһарлар вә ериқлар болиду.
26 Och månans sken skall varda såsom solenes sken, och solenes sken skall varda sju resor klarare än det nu är, på den tid då Herren förbinda skall sins folks skada, och hela deras sår.
Пәрвәрдигар Өз хәлқиниң җараһитини таңидиған, Уларниң қамча ярисини сақайтқан шу күнидә, Ай шолиси қуяш нуридәк болиду, Қуяш нури болса йәттә һәссә күчлүк болиду, Йәни йәттә күндики нурға баравәр болиду.
27 Si, Herrans Namn kommer fjerranefter; hans vrede bränner, och är ganska svår; hans läppar äro fulle med grymhet, och hans tunga såsom en förtärande eld;
Мана, Пәрвәрдигарниң нами жирақтин келиду, Униң қәһри ялқунлинип, Қоюқ ис-түтәклири көтирилиду; Ләвлири ғәзәпкә толуп, Тили жутувалғучи янғин оттәк болиду.
28 Och hans ande såsom en vattuflod, den upp till halsen räcker, till att förströ Hedningarna, tilldess de omintet varda, och drifva folken hit och dit med ett betsel uti deras mun.
Униң нәпәси худди тешип боюнға йетидиған кәлкүндәк болиду, Шуниң билән У әлләрни бимәниликни йоқатқучи ғәлвир билән тасқайду, Шундақла хәлиқ-милләтләрниң ағзиға уларни аздуридиған жүгән салиду.
29 Då skolen I sjunga, såsom på en helgedagsnatt, och fröjda eder af hjertat, lika som så man går med en pipo till Herrans berg, till Israels tröst.
Муқәддәс бир һейт өткүзүлгән кечидикидәк, көңлүңлардин нахша урғуп чиқиду, Исраилға уюлташ болған Пәрвәрдигарниң теғиға нәй наваси билән чиққан бирисиниң хошаллиғидәк, көңлүңлар хошал болиду.
30 Och Herren skall låta höra sina härliga röst, att man må se hans uträckta arm, med vredsamt trug, och med en förtärande eldslåga, med strålar, med starkt regn, och med hagel.
Пәрвәрдигар һәйвәтлик авазини яңритиду; У қайниған қәһри, жутувалғучи ялқунлуқ от, гүлдүрмамилиқ ямғур, боран-шавқун, мөлдүрләр билән Өз билигини созуп көрситиду.
31 Ty Assur skall förskräckt varda för Herrans röst, den honom med ris slår.
Чүнки Пәрвәрдигарниң авази билән Асурийә янҗилиду, — Башқиларни уруш тайиғи [болған Асурийә] янҗилиду!
32 Ty riset skall väl drabba och bita igenom, då Herren det öfver dom förer med trummor och harpor, och allestäds emot dem strider.
Вә Пәрвәрдигар тәйярлиған калтәк билән һәр қетим уни урғанда, Буниңға даплар һәм чилтарлар тәңкәш қилиниду; У қолини ойнитип зәрб қилип униң билән күрәш қилиду.
33 Ty gropen är tillredd sedan i går; ja, hon är ock Konungenom tillredd, djup och vid nog. Så är boningen derinne, eld och mycken ved. Herrans ande skall upptända henne såsom en svafvelström.
Чүнки Тофәт қедимдин тартип тәйяр турған еди; Бәрһәқ, падиша үчүн тәйярланған; [Пәрвәрдигар] уни чоңқур һәм кәң қилған; Отунлири көп ялқунлуқ бир гүлхан бар, Пәрвәрдигарниң нәпәси болса гуңгут еқимидәк уни туташтуриду.

< Jesaja 30 >