< Jesaja 3 >
1 Ty si, Herren, Herren Zebaoth skall borttaga, af Jerusalem och Juda, allt uppehälle, bröds uppehälle, vattens uppehälle;
Ecce enim dominator Dominus exercituum auferet a Ierusalem, et a Iuda validum et fortem, omne robur panis, et omne robor aquæ:
2 Starka och krigsmän; domare, Propheter, spåmän och åldersmän;
fortem, et virum bellatorem, iudicem, et prophetam, et ariolum, et senem:
3 Höfvitsmän öfver femtio, och ärliga män; rådmän och visa ämbetsmän, och vältalande män;
Principem super quinquaginta, et honorabilem vultu, et consiliarium, et sapientem de architectis, et prudentem eloquii mystici.
4 Och skall gifva dem ynglingar till Förstar, och barnslige skola råda öfver dem.
Et dabo pueros principes eorum, et effeminati dominabuntur eis.
5 Och plågare skola vara i folkena, den ene öfver den andra, och hvar öfver sin nästa; och den, som yngre är, skall vara stolt öfver den gamla, och en lösaktig emot den ärliga.
Et irruet populus, vir ad virum, et unusquisque ad proximum suum: tumultuabitur puer contra senem, et ignobilis contra nobilem.
6 Då skall en fatta sin broder utu sins faders hus: Du hafver kläder, var vår Förste, hjelp du detta ofallet.
Apprehendet enim vir fratrem suum domesticum patris sui: Vestimentum tibi est, princeps esto noster, ruina autem hæc sub manu tua.
7 Men han skall på den tiden svärja, och säga: Jag är ingen läkare; i mino huse är hvarken bröd eller kläder; sätter mig icke till en Första öfver folket.
Respondebit in die illa, dicens: Non sum medicus, et in domo mea non est panis, neque vestimentum: nolite constituere me principem populi.
8 Ty Jerusalem faller, och Juda ligger omkull; efter deras tunga och anslag är emot Herranom, så att de hans majestäts ögon emot sträfva.
Ruit enim Ierusalem, et Iudas concidit: quia lingua eorum et adinventiones eorum contra Dominum, ut provocarent oculos maiestatis eius.
9 De skyla intet sitt väsende, och berömma sig af sina synder, lika som de i Sodom, och dölja dem intet; ve deras själar; ty dermed föra de sig sjelfva på allt ondt.
Agnitio vultus eorum respondit eis: et peccatum suum quasi Sodoma prædicaverunt, nec absconderunt: væ animæ eorum, quoniam reddita sunt eis mala.
10 Prediker om de rättfärdiga, att de stå väl; ty de skola äta sina gerningars frukt.
Dicite iusto quoniam bene, quoniam fructum adinventionum suarum comedet.
11 Men ve dem ogudaktigom; ty de äro onde, och det skall varda dem betaladt, lika som de det förtjena.
Væ impio in malum: retributio enim manuum eius fiet ei.
12 Barn äro mins folks plågare, och qvinnor råda öfver dem. Mitt folk, dine ledare förföra dig, och förderfva vägen den du gå skall.
populum meum exactores sui spoliaverunt, et mulieres dominatæ sunt eis. Popule meus, qui te beatum dicunt, ipsi te decipiunt, et viam gressuum tuorum dissipant.
13 Men Herren står der, till att gå till rätta, och är framgången till att döma folken.
Stat ad iudicandum Dominus, et stat ad iudicandos populos.
14 Och Herren kommer till domen med sins folks äldsta, och med sina Förstar; ty I hafven förderfvat vingården; och rofvet ifrå de fattige är i edart hus.
Dominus ad iudicium veniet cum senibus populi sui, et principibus eius: vos enim depasti estis vineam, et rapina pauperis in domo vestra.
15 Hvi förtrampen I mitt folk, och förkrossen dens fattigas person, säger Herren, Herren Zebaoth?
Quare atteritis populum meum, et facies pauperum commolitis, dicit Dominus Deus exercituum?
16 Och Herren säger: Derföre, att Zions döttrar äro stolta, och gå med rakom hals, med färgadt ansigte; gå och svansa, och hafva kosteliga skor på sina fötter;
Et dixit Dominus: Pro eo quod elevatæ sunt filiæ Sion, et ambulaverunt extento collo, et nutibus oculorum ibant, et plaudebant, ambulabant, pedibus suis, et composito gradu incedebant:
17 Så skall Herren göra Zions döttrars hufvud skallot; och Herren skall bortrycka deras sköna hår.
Decalvabit Dominus verticem filiarum Sion, et Dominus crinem earum nudabit.
18 På den tiden skall Herren borttaga prydningen af de kosteliga skor, och häkter, spänne,
In die illa auferet Dominus ornamentum calceamentum,
19 Kedjor, armspänne, hufvor,
et lunulas, et torques, et monilia, et armillas, et mitras,
20 Flitter, bräm, snöre, desmoknappar, öronspann,
et discriminalia, et periscelidas, et murenulas, et olfactoriola, et inaures,
et annulos, et gemmas in fronte pendentes,
22 Högtidskläder, kåpor, hvifvar, pungar,
et mutatoria, et palliola, et linteamina, et acus,
23 Speglar, snöretröjor, bordor och sommarkläder.
et specula, et sindones, et vittas, et theristra.
24 Och der skall vara stank för goda lukt, och ett löst band för bälte, och ett skallot hufvud för krusadt hår, och för en vid mantel en trång säck; allt detta i staden för din dägelighet.
Et erit pro suavi odore fœtor, et pro zona funiculus, et pro crispanti crine calvitium, et pro fascia pectorali cilicium.
25 Ditt meniga folk skall falla genom svärd, och dine krigsmän i strid.
Pulcherrimi quoque viri tui gladio cadent, et fortes tui in prælio.
26 Och hans portar skola sörja och gräma sig, och han skall sitta jämmerliga på jordene.
Et mœrebunt atque lugebunt portæ eius, et desolata in terra sedebit.