Jesaja 3

1 Ty si, Herren, Herren Zebaoth skall borttaga, af Jerusalem och Juda, allt uppehälle, bröds uppehälle, vattens uppehälle;

2 Starka och krigsmän; domare, Propheter, spåmän och åldersmän;

3 Höfvitsmän öfver femtio, och ärliga män; rådmän och visa ämbetsmän, och vältalande män;

4 Och skall gifva dem ynglingar till Förstar, och barnslige skola råda öfver dem.

5 Och plågare skola vara i folkena, den ene öfver den andra, och hvar öfver sin nästa; och den, som yngre är, skall vara stolt öfver den gamla, och en lösaktig emot den ärliga.

6 Då skall en fatta sin broder utu sins faders hus: Du hafver kläder, var vår Förste, hjelp du detta ofallet.

7 Men han skall på den tiden svärja, och säga: Jag är ingen läkare; i mino huse är hvarken bröd eller kläder; sätter mig icke till en Första öfver folket.

8 Ty Jerusalem faller, och Juda ligger omkull; efter deras tunga och anslag är emot Herranom, så att de hans majestäts ögon emot sträfva.

9 De skyla intet sitt väsende, och berömma sig af sina synder, lika som de i Sodom, och dölja dem intet; ve deras själar; ty dermed föra de sig sjelfva på allt ondt.

10 Prediker om de rättfärdiga, att de stå väl; ty de skola äta sina gerningars frukt.

11 Men ve dem ogudaktigom; ty de äro onde, och det skall varda dem betaladt, lika som de det förtjena.

12 Barn äro mins folks plågare, och qvinnor råda öfver dem. Mitt folk, dine ledare förföra dig, och förderfva vägen den du gå skall.

13 Men Herren står der, till att gå till rätta, och är framgången till att döma folken.

14 Och Herren kommer till domen med sins folks äldsta, och med sina Förstar; ty I hafven förderfvat vingården; och rofvet ifrå de fattige är i edart hus.

15 Hvi förtrampen I mitt folk, och förkrossen dens fattigas person, säger Herren, Herren Zebaoth?

16 Och Herren säger: Derföre, att Zions döttrar äro stolta, och gå med rakom hals, med färgadt ansigte; gå och svansa, och hafva kosteliga skor på sina fötter;

17 Så skall Herren göra Zions döttrars hufvud skallot; och Herren skall bortrycka deras sköna hår.

18 På den tiden skall Herren borttaga prydningen af de kosteliga skor, och häkter, spänne,

19 Kedjor, armspänne, hufvor,

20 Flitter, bräm, snöre, desmoknappar, öronspann,

21 Ringar, ännespann,

22 Högtidskläder, kåpor, hvifvar, pungar,

23 Speglar, snöretröjor, bordor och sommarkläder.

24 Och der skall vara stank för goda lukt, och ett löst band för bälte, och ett skallot hufvud för krusadt hår, och för en vid mantel en trång säck; allt detta i staden för din dägelighet.

25 Ditt meniga folk skall falla genom svärd, och dine krigsmän i strid.

26 Och hans portar skola sörja och gräma sig, och han skall sitta jämmerliga på jordene.