Jesaja 3

1 Ty si, Herren, Herren Zebaoth skall borttaga, af Jerusalem och Juda, allt uppehälle, bröds uppehälle, vattens uppehälle;

Nebo aj, Pán, Hospodin zástupů, odejme od Jeruzaléma a Judy hůl a podporu, všelijakou hůl chleba a všelikou podporu vody,

2 Starka och krigsmän; domare, Propheter, spåmän och åldersmän;

Silného i muže válečného, soudce i proroka, mudrce i starce,

3 Höfvitsmän öfver femtio, och ärliga män; rådmän och visa ämbetsmän, och vältalande män;

Padesátníka i počestného, i rádci, i vtipného řemeslníka, i výmluvného,

4 Och skall gifva dem ynglingar till Förstar, och barnslige skola råda öfver dem.

A dám jim děti za knížata; děti, pravím, panovati budou nad nimi.

5 Och plågare skola vara i folkena, den ene öfver den andra, och hvar öfver sin nästa; och den, som yngre är, skall vara stolt öfver den gamla, och en lösaktig emot den ärliga.

I bude ssužovati v lidu jeden druhého, a bližní bližního svého; zpurně se postaví dítě proti starci, a chaterný proti vzácnému.

6 Då skall en fatta sin broder utu sins faders hus: Du hafver kläder, var vår Förste, hjelp du detta ofallet.

Pročež se chopí jeden každý bratra svého z domu otce svého, a dí: Máš oděv, knížetem naším budeš, a pád tento zdrž rukou svou.

7 Men han skall på den tiden svärja, och säga: Jag är ingen läkare; i mino huse är hvarken bröd eller kläder; sätter mig icke till en Första öfver folket.

Ale on přisáhne v ten den, řka: Nebuduť vázati těch ran, nebo v domě mém není chleba ani oděvu; neustanovujtež mne knížetem lidu.

8 Ty Jerusalem faller, och Juda ligger omkull; efter deras tunga och anslag är emot Herranom, så att de hans majestäts ögon emot sträfva.

Nebo se obořil Jeruzalém, a Juda padl, proto že jazyk jejich a skutkové jejich jsou proti Hospodinu, k dráždění očí slávy jeho.

9 De skyla intet sitt väsende, och berömma sig af sina synder, lika som de i Sodom, och dölja dem intet; ve deras själar; ty dermed föra de sig sjelfva på allt ondt.

Nestydatost tváři jejich svědčí proti nim; hřích zajisté svůj jako Sodomští ohlašují, a netají. Běda duši jejich, nebo sami na sebe uvodí zlé.

10 Prediker om de rättfärdiga, att de stå väl; ty de skola äta sina gerningars frukt.

Rcete spravedlivému: Dobře bude; nebo ovoce skutků svých jísti bude.

11 Men ve dem ogudaktigom; ty de äro onde, och det skall varda dem betaladt, lika som de det förtjena.

Ale běda bezbožnému, zle bude; nebo odplata rukou jeho dána jemu bude.

12 Barn äro mins folks plågare, och qvinnor råda öfver dem. Mitt folk, dine ledare förföra dig, och förderfva vägen den du gå skall.

Lidu mého knížata jsou děti, a ženy panují nad ním. Lide můj, kteříž tě vodí, svodí tě, a cestu stezek tvých ukrývají.

13 Men Herren står der, till att gå till rätta, och är framgången till att döma folken.

Stojíť Hospodin k rozsudku, stojí, pravím, k rozsudku s lidmi.

14 Och Herren kommer till domen med sins folks äldsta, och med sina Förstar; ty I hafven förderfvat vingården; och rofvet ifrå de fattige är i edart hus.

Hospodin k soudu přijde proti starším lidu svého a knížatům jejich, a dí: Vy jste pohubili vinici mou, loupež chudého jest v domích vašich.

15 Hvi förtrampen I mitt folk, och förkrossen dens fattigas person, säger Herren, Herren Zebaoth?

Proč vy nuzíte lid můj, a tváře chudých zahanbujete? praví Pán, Hospodin zástupů.

16 Och Herren säger: Derföre, att Zions döttrar äro stolta, och gå med rakom hals, med färgadt ansigte; gå och svansa, och hafva kosteliga skor på sina fötter;

I dí Hospodin: Proto že se pozdvihují dcery Sionské, a chodí s vytaženým krkem, a pasou očima, protulujíce se, a zdrobna kráčejíce, i nohama svýma lákají,

17 Så skall Herren göra Zions döttrars hufvud skallot; och Herren skall bortrycka deras sköna hår.

Protož okydne Pán prašivinou vrch hlavy dcer Sionských, a Hospodin hanbu jejich obnaží.

18 På den tiden skall Herren borttaga prydningen af de kosteliga skor, och häkter, spänne,

V ten den odejme Pán okrasu těch nástrah, totiž paučníky a halže,

19 Kedjor, armspänne, hufvor,

Jablka zlatá a spinadla a čepce,

20 Flitter, bräm, snöre, desmoknappar, öronspann,

Biréty a zápony, tkanice, punty a náušnice,

21 Ringar, ännespann,

Prsteny a náčelníky,

22 Högtidskläder, kåpor, hvifvar, pungar,

Proměnná roucha, i plášťky, i roušky, i vačky,

23 Speglar, snöretröjor, bordor och sommarkläder.

I zrcadla, i čechlíky, i věnce, i šlojíře.

24 Och der skall vara stank för goda lukt, och ett löst band för bälte, och ett skallot hufvud för krusadt hår, och för en vid mantel en trång säck; allt detta i staden för din dägelighet.

A budeť místo vonných věcí hnis, a místo pasů roztržení, a místo strojení kadeří lysina, a místo širokého podolku bude přepásání pytlem, obhoření pak místo krásy.

25 Ditt meniga folk skall falla genom svärd, och dine krigsmän i strid.

Muži tvoji od meče padnou, a silní tvoji v boji.

26 Och hans portar skola sörja och gräma sig, och han skall sitta jämmerliga på jordene.

I budou plakati a kvíliti brány jeho, a spustlý na zemi seděti bude.