Jesaja 26
1 På den tiden skall man sjunga, en sådana viso i Juda land: Vi hafve en fast stad, murar och värn äro helsa.
Ngalolosuku lingoma izahlatshelwa elizweni lakoJuda ethi: Silomuzi oqinileyo; uNkulunkulu uzamisa usindiso lube yimiduli lezinqaba.
2 Låter upp portarna, att det rättfärdiga folket, som tro bevarar, må gå härin.
Vulani amasango ukuze singene isizwe esilungileyo esigcina ukuthembeka.
3 Du håller allstädes frid vid magt, efter visst löfte; ty man förlåter sig uppå dig.
Uzamgcina ekuthuleni okupheleleyo ongqondo yakhe yeyama phezu kwakho, ngoba ethemba kuwe.
4 Derföre förlåter eder uppå Herran evinnerliga; ty Herren Gud är en klippa evinnerliga.
Thembani eNkosini kokuphela, ngoba eNkosini uJehova kuLidwala elilaphakade.
5 Och han nederböjer dem som i höjdene bo; den höga staden förnedrar han; ja, han stöter honom neder till jordena, så att han ligger i stoftet;
Ngoba ibehlisela phansi abahlala engqongeni; umuzi ophakemeyo, iwehlisela phansi; iwehlisela phansi emhlabathini, iwufikise othulini.
6 Att han med fötter trampad varder; ja, med de fattigas fötter; de arme skola trampa deruppå.
Unyawo luzawunyathelela phansi, ngitsho inyawo zabayanga, amanyathela abaswelayo.
7 Men de rättfärdigas väg är slät; de rättfärdigas stig gör du rättan.
Indlela yabalungileyo iyikuqonda; wena oqondileyo, uyalinganisa umkhondo wabalungileyo.
8 Ty vi vänte efter dig, Herre, uti dins rätts väg; hjertans lust står till ditt Namn och ord.
Yebo, endleleni yezahlulelo zakho, Nkosi, sikulindele; isiloyiso somphefumulo wethu sisebizweni lakho lekukukhumbuleni.
9 Af hjertat begärar jag dig om nattena; med minom anda i mig vakar jag bittida upp till dig; ty der din rätt är på jordene, der lära jorderikes inbyggare rättfärdighet.
Ngomphefumulo wami ngikuloyisile ebusuku; yebo, ngomoya wami ophakathi kwami ngizakudinga ngovivi; ngoba lapho izahlulelo zakho zisemhlabeni, abahlali bomhlaba bazafunda ukulunga.
10 Men om än dem ogudaktigom nåde tillbuden varder, så lära de dock icke rättfärdighet; utan på jordene, der rätt ske skulle, göra de det ondt är; ty de se intet Herrans härlighet.
Uba okhohlakeleyo etshengiswa umusa, kube kanti kayikufunda ukulunga; elizweni lobuqotho uzakwenza okubi, njalo kayikubona ubukhosi beNkosi.
11 Herre, din hand är upphöjd, det se de intet; men när de få se det, så skola de på skam komma, uti nit öfver Hedningarna; dertill skall du förtära dem med eld, der du dina fiendar med förtärer.
Nkosi, isandla sakho siphakeme, kabayikubona; kodwa bazabona, babe lenhloni ngokutshisekela kwakho abantu; intukuthelo yomlilo wezitha zakho uzaziqeda.
12 Men oss, Herre, varder du frid skaffandes; ty allt det vi uträtte, det hafver du gifvit oss.
Nkosi, uzasimisela ukuthula, ngoba lawe usenzele yonke imisebenzi yethu.
13 Herre, vår Gud, det råda väl andre herrar öfver oss utan dig; men vi tänke dock allena uppå dig och ditt Namn.
Nkosi Nkulunkulu wethu, amanye amakhosi ngaphandle kwakho ake abusa phezu kwethu; kodwa ngawe kuphela sizakhumbula ibizo lakho.
14 De döde få icke lif, de afledne stå icke upp; ty du hafver sökt dem, och förgjort dem, och all deras åminnelse tillintetgjort.
Afile, kawayikuphila; ayimimoya efileyo, kawayikuvuka; ngakho uwaphindisele wawachitha, waqeda konke ukukhunjulwa kwawo.
15 Men, Herre, du håller det fram ibland Hedningarna, du håller det alltså fram ibland Hedningarna; du beviser dina härlighet, och kommer långt bort, allt intill verldenes ända.
Usandisile isizwe, Nkosi, wasandisa isizwe; uyadunyiswa; usisusele khatshana kuyo yonke imikhawulo yomhlaba.
16 Herre, när bedröfvelse på färde är, så söker man dig; när du tuktar dem, så ropa de med ängslan.
Nkosi, besekuhluphekeni bakwethekelele, bathulula umkhuleko lapho ukujezisa kwakho kuphezu kwabo.
17 Lika som en hafvandes qvinna, då det lider till födslostundena, så är henne ångest, ropar i sin värk; alltså går ock oss, Herre, för ditt ansigte.
Njengowesifazana okhulelweyo sekusondele ukubeletha, esebuhlungwini, ekhala emihelweni yakhe, saba njalo ebusweni bakho, Nkosi.
18 Vi äre också hafvande, och hafvom ångest, att vi som nogast kunne andas; dock kunne vi intet hjelpa jordene, och inbyggarena på jordenes krets vilja icke falla.
Sasikhulelwe, sasisebuhlungwini, kwakungathi sibelethe umoya. Kasenzanga usindiso emhlabeni, njalo abahlali bomhlaba kabawanga.
19 Men dine döde skola lefva, och med lekamenom uppstå igen. Vaker upp och berömmer eder, I som liggen under jordene; ty din dagg är en grön marks dagg, och jorden skall gifva ifrå sig de döda.
Abafileyo bakho bazaphila, lesidumbu sami, bazavuka. Vukani, limemeze ngentokozo, lina elihlala ethulini; ngoba amazolo akho anjengamazolo emibhida, lomhlaba uzabakhupha imimoya efileyo.
20 Gack bort, mitt folk, uti en kammar, och slut dörrena igen efter dig; fördölj dig ett litet ögnablick, så länge vreden går öfver.
Hambani bantu bami, lingene emakamelweni enu, livale iminyango yenu ngemva kwenu, licatshe okwesikhatshana, luze ludlule ulaka.
21 Ty si, Herren varder utgångandes af sitt rum, till att besöka jordenes inbyggares ondsko öfver dem, så att jorden skall uppenbara deras blod, och icke mer öfverskyla dem som på henne slagne äro.
Ngoba, khangelani, iNkosi iyaphuma endaweni yayo ukuthi iphindisele ububi babahlali bomhlaba phezu kwabo; lomhlaba uzaveza igazi lawo, ungabe usabafihla ababuleweyo bawo.
