< Jesaja 18 >
1 Ve thy landena, som far i skugganom under segel, på desso sidone Ethiopiens floder;
A UWE ka aina eheu kani, Ka mea ma kela aoao o na kahawai o Aitiopa:
2 Hvilket bådskap sänder till hafs, och i rörskepp far på vattnen. Går åstad, I snare bådskap, till det folk, som rifvet och skinnadt är, till det folk, som grufveligare är än något annat; till det folk, som här och der utmätet och förtrampadt är, hvilkets land vattuströmmar intaga.
Ka mea i hoouna i na elele ma ke kai, Ma na moku kome maluna o na wai. O hele, e na luna mama, I ka lahuikanaka ikaika, a koa hoi, I ka lahuikanaka weliweli, mai ka wa kahiko mai, I ka lahuikanaka mana i ka luku aku, A halanaia ko lakou aina e na muliwai.
3 Alle I, som bon på jordene, och I, som i landena sitten, skolen se huru man skall uppresa baneret på bergen, och höra huru man med trummeterna blåsa skall.
E ka poe a pau e noho la ma ka honua, A me na mea a pau e noho ana ma ke ao nei, A hapaiia ka hae ma na mauna, e nana oukou, A kani ka pu, e hoolohe hoi.
4 Ty all säger Herren till mig: Jag vill vara stilla, och tillse i mine hyddo; såsom en hette, den der uttorkar regn, och såsom en dagg i skördandenes hetta.
No ka mea, penei i olelo mai ai o Iehova ia'u, E hoomaha ana au, a me ka nana aku maloko o ko'u wahi e noho ai, E like me ka mehana olu maluna o na mea ulu, Me he ao hau la hoi i ka wa wela o ka hoiliili ai.
5 Ty för skördandena skall växten förminskas, och den omogna frukten förtorkas, medan hon ännu står i blomma, så att man måste afskära qvistarna med skäro, och afhugga vinträn, och kasta dem bort;
No ka mea, mamua o ka hoiliili ai ana, I ka mohala ana o ka pua, A lilo ka pua i huawaina oo, Alaila, e paipai oia i na lala i na pahi paipai, A e lawe aku no oia i na lala, e paipai aku no.
6 Att man måste låta ligga dem tillsammans foglomen på bergen, och djuromen i landena, att foglarna bygga om sommaren der sitt näste uti, och allahanda djur i landena ligga deruti om vinteren.
E waiho pu ia no lakou no na manu o na mauna, A no na holoholona o ka honua; E kau no na manu maluna olaila, a pau ke kau, E noho no malaila na holoholona a pau o ka aina, a pau ka hoilo.
7 På den tiden skall det refna och skinnade folket, det grufveligare är än något annat, det här och der afmätet och nedertrampadt är, hvilkets land vattuströmmarna intaga föra Herranom Zebaoth skänker, på det rum, der Herrans Zebaoths Namn är, till Zions berg.
Ia manawa, e laweia mai na makana no Iehova o na kaua, He lahuikanaka ikaika, a koa hoi, He poe weliweli hoi, mai ka wa kakiko mai, He lahuikanaka mana i ka luku aku, Ua halanaia ko lakou aina e na muliwai, A i kahi o ka inoa o Iehova o na kaua, I ka mauna hoi o Ziona.