< Jesaja 16 >

1 Sänder ut, I landsherrar, lamb ifrå Sela utur öknene, till dottrenes Zions berg.
Pagpadala ug mga toro nga karnero ngadto sa tigdumala sa yuta nga gikan sa Sela diha sa kamingawan, ngadto sa bukid sa anak nga babaye sa Zion.
2 Men såsom en fogel bortflyger, den utaf sitt näste drifven är, så skall det ske med Moabs döttrar, då de draga framom Arnon.
Sama sa naglatagaw nga mga langgam ug sama sa nagkatibulaag nga salag, busa ang mga babaye sa Moab anaa sa mga tabokanan sa Suba sa Arnon.
3 Hafver råd tillhopa, håller dom; gör dig middagsskuggan såsom en natt; fördölj de fördrefna, och utrödj icke de flyktiga.
Paghatag ug panudlo ug buhata ang hustisya. Hatagi ug landong nga sama sa kagabhion taliwala sa kahayag; tagoi ang mga dinakpan; ayaw budhii ang mga dinakpan.
4 Låt mina fördrefna hafva herberge när dig; Moab, var du deras skärm för förderfvarenom, så får plågaren en ända, förstöraren vänder åter, och förtramparen låter af i landena.
Papuy-a sila uban kaninyo, ang mga binihag nga gikan sa Moab; kinahanglan nga mahimo kamong tagoanang dapit alang kanila gikan sa tiglaglag.” Kay mahunong na ang pagdaudaog, ug maundang na ang pagpangdaot, ug mahanaw kadtong nagyatak gikan sa yuta.
5 Men en stol varder tillredd af nåde, att en skall deruppå sitta i sanning, uti Davids hyddo, och döma, och söka efter rätt, och främja rättvisona.
Matukod ang trono sa matinud-anong kasabotan; ug molingkod didto nga matinud-anon ang usa ka tawo nga gikan sa tolda ni David. Maghukom siya sumala sa iyang pagpangita ug hustisya ug pagbuhat sa matarong.
6 Men vi höre af Moabs högmod, att han fast högmodig är, så att ock hans högmod, stolthet och vrede är större, än hans magt.
Nadungog namo ang garbo sa Moab, ang iyang pagkamapahitas-on, iyang pagkagarboso, ug ang iyang kasuko. Apan ang iyang mga pagpasigarbo, walay sulod nga pulong.
7 Derföre skall en Moabit gråta öfver den andra; allesamman skola de gråta, öfver den stadsens KirHareseths grundvalar skola de halte sucka.
Busa magdangoyngoy ang Moab alang sa Moab—magdangoyngoy silang tanan! Pagsubo, kamong nalaglag sa hingpit, alang sa mga pan nga adunay pasas sa Kir Hareset.
8 Ty Hesbon är vorden en ödemark; vinträt i Sibma är förderfvadt; herrarna ibland Hedningarna hafva förtrampat hans ädla vinträ, och äro komne allt intill Jaeser, och draga omkring uti öknene; hans vinqvistar äro förskingrade, och öfver hafvet förde.
Nangalaya ang mga kaumahan sa Heshbon sama sa kaparasan sa Sibma. Giyatakyatakan sa mga tigdumala sa mga nasod ang gipili nga kaparasan nga nakaabot ngadto sa Jazer ug mikatay ngadto sa disyerto. Mikatay ang mga udlot niini; nagpadulong kini sa dagat.
9 Derföre gråter jag för Jaesers skull, och för vinträt i Sibma, och utgjuter många tårar för Hesbon och Eleale; ty en sång är fallen uti din sommar, och uti dina and;
Sa pagkatinuod mohilak ako uban sa Jazer alang sa kaparasan sa Sibma. Patubigan ko kamo pinaagi sa akong mga luha, Heshbon, ug Eleale. Kay gitapos ko ang mga panagsinggit sa kalipay diha sa inyong kaumahan alang sa mga bunga sa ting-init ug ting-ani.
10 Så att fröjd och glädje återvänder på markene, och i vingårdomen fröjdas eller ropar man intet; man trampar intet vin i pressomen; jag hafver gjort en ända, på sången.
Nawala ang kasadya ug ang kalipay gikan sa mga mabungahon nga kahoy; ug wala nay panag-awit, ug panagsinggit diha sa kaparasan. Wala nay magpuga ug bino diha sa mga pug-anan ug ubas, kay gitapos ko ang panagsinggit niadtong nagpuga.
11 Derföre lommar mitt hjerta öfver Moab, såsom en harpa, och mina inelfver öfver KirHares.
Busa nanghupaw ang akong kasingkasing sama sa alpa alang sa Moab, ug ang akong kinasulorang bahin alang sa Kir Hareset.
12 Då skall uppenbart varda, huru Moab är ledse vid altaren, och huru han till sina kyrko gången är till att bedja, och hafver dock intet kunnat skaffa.
Sa dihang kapuyon ang Moab ngadto sa tag-as nga dapit ug mosulod sa iyang templo aron moampo, walay kahimoan ang iyang mga pag-ampo.
13 Detta är det Herren på den tiden emot Moab talade.
Mao kini ang pulong nga gisulti ni Yahweh kaniadto mahitungod sa Moab.
14 Men nu talar Herren, och säger: Uti tre år, såsom en legodrängs år äro, skall Moabs härlighet, som stor och mycken är, klen varda, så att der skall ganska litet qvart blifva, och icke mycket.
Nagsulti pag-usab si Yahweh, “Sulod sa tulo ka tuig, mahanaw na ang himaya sa Moab; bisan pa ug daghan ang katawhan, diyutay na lamang ang mahibilin ug dili mahinungdanon.”

< Jesaja 16 >