< Jesaja 14 >
1 Ty Herren skall förbarma sig öfver Jacob, och ännu utkora Israel, och sätta dem uti sitt land: och främlingar skola gifva sig till dem, och hålla sig intill Jacobs hus;
But the Lord will be merciful to the descendants of Jacob. Once again he will choose Israel and he will bring them back to live once more in their own land. Foreigners will come and join them there, and they will unite with the descendants of Jacob.
2 Och folk skola, dem till sig taga, och hafva dem in till sitt rum, så att Israels hus skall äga dem uti Herrans land till tjenare och tjenarinnor; och skola hålla dem fångna, af hvilkom de fångne voro, och skola råda öfver sina plågare.
Nations will go with them and escort them to their own land. The foreigners who stay in the Lord's land will serve the Israelites. In this way the captors become their captives, and they rule over their former oppressors.
3 Och på den tiden, då Herren varder dig ro gifvandes ifrå din jämmer och vedermöda, och ifrå den hårda träldom, der du uti varit hafver;
At that time the Lord will give you relief from your pain and trouble, and from the hard labor you were forced to do.
4 Så skall du föra ett sådant ordspråk emot Konungen af Babel, och säga: Huru är det nu ute med plågarenom, och beskattningen hafver en ända?
You will mock the king of Babylon, saying, “How your oppressive rule has been ended, and your insolence stopped!
5 Herren hafver sönderbrutit de ogudaktigas ris, de väldigas ris;
The Lord has broken the rod of the wicked, the rulers' scepter.
6 Den som folk slog i grymhet utan återvändo, och med stränghet rådandes var öfver Hedningarna, och förföljde dem utan barmhertighet.
You kept on furiously hitting foreign peoples without stopping, and aggressively ruled nations with unrestrained persecution.
7 Nu hafver dock hela verlden ro, och är stilla, och fröjdar sig i glädje.
Now the whole earth rests peacefully, and everyone starts celebrating!
8 Ock fröjda sig furoträn öfver dig, och de cedreträ i Libanon ( och säga ): Efter du ligger, så kommer ingen upp, som oss afhugger.
The cypress and cedar trees are glad you're gone. They sing, ‘Since you were cut down no woodcutters are coming to cut us down!’
9 Helvetet dernedre bäfvade för dig, emot din tillkommelse; det uppväcker dig de döda, alla verldenes bockar, och bad alla Hedningarnas Konungar uppstå utaf sina stolar; (Sheol )
Those in the grave beneath are keen to meet you when you arrive. It wakes the spirits of the dead to welcome you, those of all the rulers of the earth. All the kings of the nations stand up from their thrones. (Sheol )
10 Att de skulle, en efter den andra, tala, och säga till dig: Du äst ock slagen lika som vi, och dig går lika som oss.
They will all speak up and tell you, ‘So you too are as weak as we are—you've become just like us!
11 Ditt prål är neder till helvete faret, samt med dina harpors klingande; mal skall vara din säng, och matkar ditt öfvertäckelse. (Sheol )
Your pride is now buried with you in the grave, along with the harp music you loved. Maggots are the bed you lie on, and worms are your blanket.’ (Sheol )
12 Huru äst du af himmelen fallen, du sköna morgonstjerna? Huru äst du till jordena fallen, du som försvagade Hedningarna?
Morning star, son of the dawn, how you have fallen from heaven! Destroyer of nations, you have been cut down to the ground!
13 Tänkte du dock uti ditt hjerta: Jag vill stiga upp i himmelen, och förhöja min stol upp öfver Guds stjernor. Jag vill sätta mig på vittnesbördsens berg, på den sidon norrut.
You said to yourself: ‘I will ascend to heaven. I will raise my throne above the stars of God. I will sit enthroned on the mountain of meeting, the summit of the northern mountain.
14 Jag vill fara öfver de höga skyar, och vara den Aldrahögsta lik.
I will ascend to the high places above the clouds; I will make myself like the Most High.’
15 Ja, till helvetes far du, vid kulones sida. (Sheol )
But you are dragged down to the grave, into the depths of the pit. (Sheol )
16 Den dig ser, han skall skåda dig, och se uppå dig ( och säga ): Är det den man, som verldena skälfvande gjorde, och Konungariken bäfvande;
Those who see you will stare at you, examining you closely, asking, ‘Is this the man who shook the earth, who made kingdoms tremble?
17 Den der jordenes krets ödelade, och städerna derinne nederslog, och gaf icke sina fångar lösa?
Is this the one who turned the world into a desert, destroyed cities, and never let his prisoners return home?’
18 Allesamman Hedningarnas Konungar ligga dock med äro, hvar och en i sitt hus;
All the other kings of the nations lie in splendor in their great mausoleums.
19 Men du äst förkastad utu dine graf, såsom en förderfvad gren, såsom de slagnas klädnad, som med svärd ihjälstungne äro, hvilke nederfara till helvetes stenar, såsom ett förtrampadt as. ()
But you are thrown out of your grave like a branch nobody wants, buried underneath the bodies of those killed by the sword. You are like a corpse trodden underfoot. You are tossed into a pit full of rocks—
20 Du skall icke såsom de begrafven varda; ty du hafver förderfvat ditt land, och slagit ditt folk; ty man skall aldrig tänka på den ondskofulla sädena.
you will not be buried like those other kings because you destroyed your own land and killed your own people. The descendants of those who do evil will never survive.
21 Reder till, att man må slagta hans barn, för deras fäders missgerningars skull, att de icke uppkomma eller ärfva landet, eller göra jordenes krets fullan med fiendar.
Get ready to execute his sons because of their fathers' sins. Don't let them take over the earth; don't let them fill the whole world with their cities.
22 Och jag skall öfver dem komma säger Herren Zebaoth, och i Babel utrota hans åminnelse, hans igenlefda, affödo och efterkommande, säger Herren;
I will come and attack them, declares the Lord Almighty. I will destroy everything: their reputation, those who remain, their children, and their descendants, says the Lord.
23 Och skall göra honom igelkottom till arfs, och till en vattusjö, och skall sopa honom med förderfvelsens qvast, säger Herren Zebaoth.
I will make Babylon into a place for water birds and into marshland. I will sweep her away with the broom of destruction, declares the Lord Almighty.”
24 Herren Zebaoth hafver svorit, och sagt: Hvad gäller, att det skall så ske som jag tänker, och skall så blifva, som jag i sinnet hafver;
The Lord Almighty has sworn an oath: It will be as I have planned. It will happen as I have decided.
25 Att Assur nederlagd varder i mitt land, och jag förtrampar honom på min berg; på det hans ok skall af dem taget varda, och hans börda af deras hals komma.
I will smash the Assyrians when they are in my country Israel; I will trample them underfoot on my mountains. I will remove their yoke from my people, and take away the burdens they place on my people's shoulders.
26 Detta äro de anslag, som han hafver öfver all land, och det är den uträckta hand öfver alla Hedningar.
This is the plan I have made regarding the whole earth; my hand stretches out to control all the nations.
27 Ty Herren Zebaoth hafver det beslutit; ho vill förmenat? Och hans hand är uträckt; ho kan afvända henne?
The Lord Almighty has made his plan, and who will block it? His hand stretches out, and who will push back against it?
28 I det året, då Konung Ahas blef död, vardt denne tungen sedd.
The following message came in the year King Ahaz died.
29 Fröjda dig icke så fast, du Philistea, att det ris, som dig slog, sönderbrutet är; ty utaf ormsens rot skall komma en basilisk, och hans frukt skall vara en brinnande flygande drake.
All you Philistines, don't celebrate the fact that the rod that was hitting you is broken, because from the root of that snake will grow up a viper, its fruit will be a flying serpent.
30 Ty de torftigas förstfödingar skola berga sig, och de fattige tryggeliga hvila sig; men dina rot vill jag dräpa med hunger, och skall han förgöra dina igenlefda.
The poor will have food, and the needy will live in safety, but you Philistines will die in a famine, and I will kill those who survive.
31 Jämra dig, du port, ropa, du stad, hela Philistea är förtviflad; ty nordanefter kommer en rök, och ingen ensam är uti hans tjäll.
Howl, gates! Weep, town! Melt away in feat, all you Philistines! For a cloud of smoke is approaching from the north—an army with no soldier hanging back.
32 Och hvad varda Hedningarnas båd sägande? Nämliga att Herren hafver grundat Zion, och der skola hans folks elände hafva tillflykt.
What will be the answer given to the messengers from that nation? “The Lord was the one who laid the foundations of Zion, and that's where his suffering people will be kept safe.”