< Hosea 9 >
1 Du behöfver icke fröjda dig, Israel, eller berömma dig öfver annor folk; ty din Gudstjenst är ett horeri emot din Gud, der du nytto med söker, att alla lador måga varda fulla med korn.
Do not choose to rejoice, Israel; do not celebrate as the crowds do. For you have been committing fornication against your God; you have loved a prize upon every threshing floor of wheat.
2 Derföre skola ladorna och presserna intet föda dig; och vinet skall dig intet lyckas.
The threshing floor and the oil press will not feed them, and the wine will deceive them.
3 Och de skola icke blifva uti Herrans land; utan Ephraim måste åter in uti Egypten, och måste äta uti Assyrien det orent är.
They will not dwell in the land of the Lord. Ephraim has been returned to Egypt, and he has eaten polluted things among the Assyrians.
4 Der kunna de intet göra Herranom drickoffer af vin, eller eljest honom något till vilja; deras offer skall vara lika som de bedröfvades bröd, af hvilkom orene varda alle de som deraf äta; ty sitt bröd måste de äta för sig sjelf, och det skall intet varda buret in uti Herrans hus.
They will not offer a libation of wine to the Lord, and they will not please him. Their sacrifices will be like the bread of mourners. All those who eat it will be defiled. For their bread is of their soul; it will not enter into the house of the Lord.
5 Hvad viljen I då göra uti årstidom, och Herrans högtidom?
What will you do on the solemn day, on the day of the feast of the Lord?
6 Si, de måste bort för förderfvarenom, Egypten skall hemta dem tillhopa, och Moph skall begrafva dem; nässla skall växa, der nu deras lustiga afgudars silfver står; och törne uti deras hyddom.
For, behold, they have been sent away by devastation. Egypt will gather them together; Memphis will bury them. Nettles will inherit their desired silver; the burr will be in their tabernacles.
7 Hemsökningstiden är kommen, vedergällelsetiden; det skall Israel väl förnimma; Propheterna äro galne, och de andelige äro ursinnige, för dina stora missgerning, och för det stora hetsliga afguderiets skull.
The days of visitation have arrived; the days of retribution are here. Know this, Israel: that the prophet was foolish, the spiritual man was mad, because of the multitude of your iniquities and the great extent of your foolishness.
8 De väktare i Ephraim höllo sig ett skifte intill min Gud; men nu äro de Propheter, som lägga honom snaro på alla hans vägar, genom det hetsliga afguderi, uti sins guds hus.
The watcher of Ephraim was with my God. The prophet has become a snare of ruin over all his ways; insanity is in the house of his God.
9 De gå allt för djupt deruti, och äro förderfvade, såsom i Gibea tid; derföre skall han komma deras ondsko ihåg, och hemsöka deras synder.
They have sinned profoundly, just as in the days of Gibeah. He will remember their iniquity, and he will repay their sin.
10 Jag fann Israel i öknene lika som vindrufvor, och såg edra fäder lika som de första fikon på fikonaträt; men derefter gingo de till Baal Peor, och lofvade sig till den skamliga afguden, och vordo ju så styggelige som deras bolar.
I discovered Israel like grapes in the desert. Like the first fruits of the fig tree, I saw their fathers on the end of its branches. But they went in to Baal-peor, and they have been estranged by intermingling, and they have become abominable, just like the things that they chose to love.
11 Derföre måste Ephraims härlighet bortflyga såsom en fogel; så att de hvarken skola föda, hafvande vara, eller afla.
Ephraim has chased away their glory like a bird: from birth, and from the womb, and from conception.
12 Och om de än uppfödde sin barn, så vill jag dock göra dem arfvingalösa, så att de skola intet folk vara; och ve dem, när jag ifrå dem viken är.
And even if they should nurture their sons, I will make them without children among men. Yes, and woe to them, when I have withdrawn from them.
13 Ephraim, som mig synes, är planterad och skön lika som Tyrus; likväl måste han nu få dråparenom sin barn ut.
Ephraim, as I see it, was a Tyre, founded by beauty. And Ephraim will lead his sons to execution.
14 Herre, gif dem; men hvad vill du gifva dem? gif dem ofruktsamma qveder, och försinade bröst.
Give them, O Lord. What will you give them? Give them a womb without children, and dry breasts.
15 All deras arghet sker i Gilgal; der hatar jag dem, och skall, får deras onda väsendes skull, drifva dem bort utu mitt hus, och ingen kärlek mer bevisa dem; ty alle deras Förstar äro affällige.
All their wickedness is in Gilgal, for I held them there, in their hatred. Because of the malice of their inventions, I will expel them from my house. I will no longer say that I love them; all their leaders have retreated.
16 Ephraim är slagen, hans rot är borttorkad så att de ingen frukt mer bära kunna; och om de än födde, så vill jag dock, den åstundada fruktena af deras lifve döda.
Ephraim has been struck; their root has been dried out: by no means will they yield fruit. And even if they should conceive, I will execute the most beloved of their womb.
17 Min Gud skall förkasta dem, derföre att de icke ville höra honom; och de måste gå villeråda ibland Hedningarna.
My God will cast them aside because they have not listened to him; and they will be wanderers among the nations.