Hosea 7
1 Då jag Israel hjelpa vill, så finner man först Ephraims otro och Samarie ondsko, så att de bedrifva desto mer afguderi; och ändock de inbördes med tjufvar, och utantill med röfvare plågade äro;
Whenever I want to heal Israel, the sin of Ephraim is exposed, as well as the evil deeds of Samaria, for they practice deceit; a thief comes in, and a marauding band attacks in the street.
2 Likväl vilja de intet märka, att jag dermed gifver akt uppå alla deras ondsko; men jag ser väl deras väsende, som de allstädes bedrifva.
They do not realize in their hearts that I remember all their evil deeds. Now their deeds surround them; they are before my face.
3 De fröjda Konungen genom sitt afguderi, och Förstarna genom sina lögner;
With their evil they make the king glad, and by their lies the officials.
4 Och äro allesamman horkarlar, lika som en bakougn, den bakaren het gör, när han utknådat hafver, och låter degen igenomsyras och jäsa.
They are all adulterers, like an oven heated by the baker, who ceases to stir the fire from the kneading of the dough until it is leavened.
5 I dag är vår Konungs högtid ( säga de ). Så varda då Förstarna hete lika som af vin; så bjuder han de falska lärare till sig.
On the day of our king the officials made themselves sick with the heat of wine. He reached out with his hand to those who were mocking.
6 Ty deras hjerta är hett uti deras gudelighet, lika som en bakougn, när de offra och bedraga folket; men deras bakare sofver alla nattena, och om morgonen brinner han i ljusom låga.
For with hearts like an oven, they devise their deceitful plans. Their anger smolders all night; in the morning it burns high like a flaming fire.
7 Så äro de ändå så hete i gudelighet, lika som en bakougn; ändock att deras domare uppfrätne varda, och alle deras Konungar falla; likväl är der ändå ingen ibland dem, som åkallar mig.
They all are as hot as an oven, and they devour those who rule over them. All their kings have fallen; none of them calls on me.
8 Ephraim varder öfverfallen af Hedningom; Ephraim är lika såsom en kaka, den ingen omvänder;
Ephraim mixes himself among the peoples. Ephraim is a flat cake that has not been turned over.
9 Utan främmande uppäta hans kraft, likväl vill han intet aktat; han hafver ock fått grå hår, likväl vill han intet aktat.
Foreigners have devoured his strength, but he does not know it. Gray hairs are sprinkled on him, but he does not know it.
10 Och Israels högfärd varder för deras ögon ödmjukad; likväl omvända de sig intet till Herran sin Gud, och fråga ej heller något efter honom i allo desso.
The pride of Israel testifies against him; however, they have not returned to Yahweh their God, nor have they sought him, in spite of all this.
11 Ty Ephraim är lika som en galen dufva, den intet akta vill. Nu åkallade Egypten, nu löpa de till Assur.
Ephraim is like a dove, gullible and without sense, calling out to Egypt, then flying to Assyria.
12 Men efter de så löpa, nu bit och nu dit, skall jag kasta mitt nät öfver dem, och rycka dem neder, lika som foglar under himmelen; jag skall straffa dem, såsom man det predikar uti deras församlingar.
When they go, I will spread my net over them, I will bring them down like the birds of the sky. I will punish them in their flocking together.
13 Ve dem, att de ifrå mig vika. De måste förderfvade varda; ty de äro ifrå mig affällige vordne; jag ville väl förlossa dem, om de icke afguderi emot mig lärde.
Woe to them! For they have strayed from me. Devastation is coming to them! They have rebelled against me! I would have rescued them, but they spoke lies against me.
14 Så åkalla de mig ock intet af hjertana, utan tjuta i sin lägre; de församlas för mats och drycks skull, och äro mig ohörsamme.
They have not cried to me with all their heart, but they wail on their beds. They gather together for grain and new wine, and they turn away from me.
15 Jag lärer dem, och stärker deras armar; men de tacka mig illa.
Though I trained them and strengthened their arms, they are now plotting evil against me.
16 De omvända sig dock icke rätteliga, utan äro lika som en falsk båge; derföre måste deras Förstar falla genom svärd; deras trug skall uti Egypti land till spott varda.
They return, but they do not return to me, the Most High. They are like a slack bow. Their officials will fall by the sword because of the insolence of their tongues. This will become their mockery in the land of Egypt.
