< Hosea 3 >
1 Och Herren sade till mig; Gack än en gång bort, och älska den bolerska och horiska qvinnona; såsom Herren älskar Israels barn, och de vända sig likväl till främmande gudar, och bola för en kanno vins skull.
Kinuna ni Yahweh kaniak, “Mapanka manen, ayatem ti maysa a babai, nga inayat ti asawana, ngem maysa a mannakikammalala. Ayatem isuna kas iti panagayatko, siak a ni Yahweh, kadagiti tattao ti Israel, uray no nagkamangda kadagiti dadduma a dios ken pagay-ayatda dagiti kankanen a naaramid iti pasas.”
2 Och jag vardt med henne öfverens om femton silfpenningar och halftannat homer bjugg;
Isu a ginatangko isuna a maipaay kaniak iti sangapulo ket lima a pidaso a pirak ken maysa ket kagudua nga omer ti sebada.
3 Och sade till henne: Häll dig efter mig en tid långt, och bedrif intet boleri, och tillstäd ingen annan; ty jag vill ock hålla mig efter dig.
Kinunak kekuana, “Masapul a makipagbiagka kaniak iti adu nga aldaw. Saankanto a balangkantis wenno kukua ti siasinoman a lalaki. Kastaakto met, addaakto kenka.”
4 Ty Israels barn skola i långan tid blifva utan Konung, utan Första, utan offer, utan altare, utan lifkjortel, och utan Theraphim.
Ta agbiagto dagiti tattao ti Israel iti adu nga aldaw nga awanan iti ari, prinsipe, sakrifisio, adigi a bato, efod wenno didiosen dagiti bumalay.
5 Derefter skola Israels barn omvända sig, och söka Herran sin Gud, och sin Konung David; och skola ära Herran, och hans nåd i yttersta tidenom.
Kalpasanna, agsublinto dagiti tattao ti Israel ket birokendanto ni Yahweh a Diosda ken ni David nga arida. Ket kadagiti kamaudianan nga al-aldaw, umaydanto a sibubuteng iti sangoanan ni Yahweh ken iti kinaimbagna.