< Hosea 3 >
1 Och Herren sade till mig; Gack än en gång bort, och älska den bolerska och horiska qvinnona; såsom Herren älskar Israels barn, och de vända sig likväl till främmande gudar, och bola för en kanno vins skull.
Angraeng mah kai khaeah, Kalah sithawnawk khaeah kangqoi ving, Sithaw panoek ai kaminawk mah misurthaih kazaek hoiah sak o ih takaw kakoeh, Israel caanawk khaeah caeh ah loe, Angraeng mah Israel caanawk palung baktih toengah, a tlangai mah palung duek ih, oep kaom ai zaehaih sah nongpata to tlangai ah suem ah, tiah ang naa.
2 Och jag vardt med henne öfverens om femton silfpenningar och halftannat homer bjugg;
To pongah anih to kaimah hanah sum kanglung shekel hatlai pangato, barli cang noekhaih homer maeto pacoeng, ahap hoiah ka qanh:
3 Och sade till henne: Häll dig efter mig en tid långt, och bedrif intet boleri, och tillstäd ingen annan; ty jag vill ock hålla mig efter dig.
to pacoengah kai mah anih khaeah, Nang loe kai taham ah ni na om tih boeh, tangzat zaw hmah lai ah, minawk kalah tlangai doeh tawn hmah laih, kai loe nang hanah ni ka hing toeng han boeh, tiah ka naa.
4 Ty Israels barn skola i långan tid blifva utan Konung, utan Första, utan offer, utan altare, utan lifkjortel, och utan Theraphim.
Israel caanawk loe siangpahrang tawn ai, ukkung angraeng tawn ai, angbawnhaih om ai, sakcop ih krang tawn ai, kahni tawn ai, teraphim doeh om ai ah ni kasawk ah om o tih.
5 Derefter skola Israels barn omvända sig, och söka Herran sin Gud, och sin Konung David; och skola ära Herran, och hans nåd i yttersta tidenom.
Ani boeng naah, Israel caanawk mah anih hoihhaih to hnuk o moe, angmacae ih Angraeng Sithaw hoi angmacae ih siangpahrang, David to pakrong hanah, Angraeng zithaih hoiah amlaem o let tih.